68 BBR 5:721 – Avstånd mellan uppställningsplats och angreppspunkt

Vad är syftet med att avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter?

68.1 BBR 24 kap 5:721

68.1.1 5:721 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon.”

Allmänt råd:

”… Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter. …”

68.2 Historik

Kravet på angreppsväg (väg från uppställningsplats till angreppspunkt) kom första gången i SBN 1975 och då i form av gångavstånd från brandvägen för att utrymning skulle kunna ske från lägenheter via bärbara stegar. I NR förtydligades kravet att bärbara stegar inte ska behöva bäras i mer än 50 meter i lätt framkomlig terräng i samband med stegutrymning från lägenheter. Därefter hade kravet en paus tills det kom tillbaka i BBR 19 för att förtydliga att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats.

68.2.1 SBN 75 och SBN 1980

”37:411 BRANDVÄG

Där nödutrymning förutsätts kunna ske med hjälp av brandförsvarets utrustning och befintligt gatunät eller motsvarande inte ger erforderliga åtkomstmöjligheter, anordnas särskild körväg (brandväg), framkomlig för ifrågavarande fordon och försedd med erforderliga uppställningsplatser och markeringar.

37:4111 […]För utrymning med bärbara stegar är det tillfyllest att brandväg förläggs så att varje lägenhet, från vilken sådan utrymning skall kunna ske, kan nås inom 50 m gångavstånd från brandvägen.”

68.2.2 NR 1

”1:13 Åtkomlighet för räddningstjänst

[…]Om befintligt gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med nödutrymning och släckinsats, skall en särskild framkomlig körväg (räddningsväg) anordnas. […]

[…]Där nödutrymning avses ske med bärbara stegar, bör dessa inte behöva bäras längre än 50 m i lätt framkomlig terräng.”

68.2.3 BBR 19

”5:721 Räddningsväg

Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon.
Allmänt råd:
Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.

Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 m.”

68.2.4 Konsekvensutredning BBR19

5:721 Räddningsväg (5:94)

Ändring:

”Förtydligande att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats. Ett maxavstånd mellan uppställningsplats och byggnad återinförs. Kravet på räddningsväg kvarstår men ett förtydligande görs om bärigheten. Hänvisning till EKS för bjälklag införs.”

Motiv:

”Öka tydligheten och verifierbarheten. Öka möjligheten för räddningstjänsten att göra en insats. Exakta krav på mått, radier, etc. för räddningsväg specificeras inte eftersom det kan finnas lokala variationer. Istället anges viktiga parametrar i det allmänna rådet.”

Konsekvens:

”Funktionskravet förtydligas, det blir enklare för den enskilde användaren, om vad som gäller för räddningsväg och uppställningsplats. Säkerheten ökar för den enskilde och räddningspersonalen om det tydliggörs att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats. Istället för att ange exakta mått finns möjlighet att anpassa utförande efter lokala förutsättningar.”

Kommentar:

”God framkomlighet av räddningsväg innebär att eventuella fysiska hinder tas bort, dvs. att ett underhåll av räddningsväg görs så att fri bredd och höjd bland annat bibehålls. Det kan innebära att snövallar inte läggs upp.”

68.2.5 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (dnr: 1232-1409/2014):

Varför är inte begreppet ”Angreppspunkt” definierat i BBR? (finns ej i rikstermbanken) Är det tex till trapphus eller till aktuellt plan i trapphus (som saknar hjälpmedel). Det är ju en väsentlig skillnad för räddningstjänstens insatsmöjlighet att förflytta sig 50 m på mark eller 50 på mark + 24 m i höjdled. Det senare kan vara mer ok om brandcellen som angrips är liten. Kanske borde angreppsväg inom brandcell (ex 50 m, inom ramen för AFS) samt tillträdesväg inkl angreppsväg (ex 100 m) regleras tillsammans för att få bra flexibilitet och likartade insatsförhållanden.

Svar från Boverket (dnr: 1232-1409/2014):

Det finns inte definierat i BBR vad som exakt avses med angreppspunkt. Normalt kan man anta att det är avståndet från uppställningsplats till byggnadens huvudentré eller i vissa fall en särskild förutbestämd insatsväg, tex en sprinklercentral. En byggnad kan även ha flera angreppspunkter beroende på hur den ser ut, ett exempel är flerbostadshus med flera trappuppgångar. Ett avstånd på max 50 meter möjliggör att insats kan ske till byggnaden utan att allt för långa längder slang behöver dras eller annan tung utrustning behöver bäras till byggnaden, tex en stege. Däremot har avståndet till angreppspunkten inget samband med hur lång rökdykarinsats som kan bli aktuell inne i byggnaden utan det är två separata föreskrifter. 

68.3 Utländska regelverk

68.3.1 Norge

I Norska regelverket anges att brandbil ska kunna köra fram till ytterdörren i normalfall. För mindre byggnadsverk kan dock avstånd upp till 50 meter accepteras från uppställningsplats till angreppsväg.

68.3.2 England

ADB, 16

Regleras inte riktigt på samma sätt utan regleras genom att räddningstjänsten ska ha tillgång till en viss del av byggnadens omkrets. Dörrar ska finnas i sådan omfattning att det är max 60 meter mellan varje dörr och/eller slutet av den fasaden.

68.3.3 USA

IFC kap. 503.1.1 konstaterar att angreppsvägen inte får sluta längre från byggnaden än ca 46 meter. Får vara längre i särskilda fall om sprinkler finns installerat.

68.3.4 Australien

För byggnader med brandceller över 18000 m2 krävs perimeter vehicular access dvs en 18 meter bred körbar remsa runt hela byggnaden. För byggnader över 25 meter krävs ett ”fire control centre” som är ett räddningsledningsrum. Detta rum får inte ha någon nivåskillnad till gatan men något högsta avstånd nämns inte. Syftet med vehicular access och controll centre är att underlätta räddningsinsats genom att tillse att räddningspersonalen kan komma fram till och in i byggnaden.

68.3.5 Nya Zeeland

Nedan redovisas de krav som gäller för uppställningsplats och åtkomst för räddningstjänsten. Kravet är att uppställningsplats ska finnas inom 20 meter från en byggnads entré.

I konsekvensutredningen anges vidare funktionen som kraven är härledda från:

68.3.6 Kanada

Liknande krav på 45 meter från uppställningsplats till byggnad anges, dock ingen motivering till varför just 45 meter.

68.4 Intervjuer

Vad är syftet med att avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter?

Intervjuperson nummer 1

Begränsa tiden för transport av material och slangdragning.

Intervjuperson nummer 2

Gammal hävd. Löses ofta genom att sopbilar måste nå byggnaden idag.

Finns väl en logik i att man inte ska behöva springa hur långt som helst.

Intervjuperson nummer 3

Gräns för hur långt Räddningspersonal ska behöva bära sin utrustning kopplat till arbetsmiljö för deras nuvarande system vilket innebär att de manuellt måste frakta saker.

Intervjuperson nummer 4

Insatsmöjlighet, slangdragning.

Intervjuperson nummer 5

Att inte behöva släpa släckutrustning för långt. Traditionellt mest styrande för bärande av utskjutsstege samt slangutläggning.

Intervjuperson nummer 6

Utrustning ska inte behöva bäras för långt. Kan komma från att två slanglängder är 50 meter.

Intervjuperson nummer 7

För att brandmännen inte ska göra slut på sig innan insatsen påbörjas. Kan ha med slanglängder att göra.

Intervjuperson nummer 8

Stegen är jättetung att bära. Man måste orka. 50 meter kommer nog från att man hade den siffran på andra ställen.

Intervjuperson nummer 9

För att räddningstjänsten ska komma så nära som möjligt det blir ej för långt att springa med material, exempelvis stegen, det handlar om livräddning och det ska då gå snabbt. Funnits länge, exempelvis även i gamla Räddningsverkets riktlinjer.

Intervjuperson nummer 10

Att det inte ska vara för långt att bära material, eftersom detta fördröjer insatstiden och kan leda till en mindre effektiv insats. Aktiva system som minskar risken för brand skulle ev kunna förlänga angreppsvägen.

Intervjuperson nummer 11

Det ska inte vara hur långt avstånd som helst. Borde inte vara avsett för villor o likande.

Intervjuperson nummer 12 

Inte få för långa avstånd för släckpersonal, mtrl, slangdragning etc.

68.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Enligt tidigare regelverk grundade sig de 50 metrarna i att brandmännen inte skulle behöva bära den bärbara stegen längre från uppställningsplatsen för att nå respektive lägenhet. Kravet var ungefär detsamma fram till och med NR men togs bort i BBR 1 och kom inte tillbaka förrän i BBR 19. I konsekvensutredningen till BBR 19 vill man förtydliga att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats för att öka säkerheten både för den enskilde och räddningspersonalen.

Samtliga utländska regelverk har någon angivelse eller begränsning för hur lång angreppsvägen får vara. Norge har till och med samma antal meter och USA är inte heller så långt ifrån.

I princip samtliga av de intervjuade nämner att det har med att räddningstjänsten inte ska behöva bära utrustning så långt. Några nämner också att det kan var kopplat till slanglängder samt att insatsen inte ska försinkas på grund av lång angreppsväg.

Syfte

Syftet bedöms vara att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats samt att underlätta för räddningstjänsten att kunna göra en snabb och effektiv insats för att rädda liv. Detta innebär att sträckan de måste bära eventuell utrustning ska vara begränsad.

Följande bör beaktas vid en analys:

–          Räddningstjänstens tid från inkommit larm till att vara på plats

–          Räddningstjänstens tid från att vara på plats till att insats är påbörjad

–          Räddningstjänstens behov av att bära material från uppställningsplats till angreppspunkt

–          Utformning (lutning, trappor, markens beskaffenhet) av vägen mellan uppställningsplats och angreppspunkt

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

Kommentera