13 BBR 5:331 – Gångavstånd till utrymningsväg

Vad är syftet med de olika gångavstånden till utrymningsväg?

13.1 BBR-text

13.1.1 BBR 5:331

Föreskrift (funktionskrav):

Det allmänna rådet har inget specifikt funktionskrav utöver det som anges i BBR 5:31:

Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats.

Allmänt råd:

Gångavstånd till närmaste utrymningsväg eller till annan brandcell bör inte överstiga avstånden i tabell 5:331. Avstånd till en utrymningsväg bör mätas för det mest ogynnsamma fallet. En gångväg anses vara sammanfallande så länge som den inte måste förgrenas för att leda till olika utrymningsvägar.

[…]

Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande:

– Vägen bör mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, figur 5:331a.

– Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen 2 gånger den verkliga längden. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler i verksamhetsklass 1, samt i garage, räknas dock den gemensamma delen endast 1,5 gånger den verkliga längden. Dessa faktorer gäller inte för en enda utrymningsväg.

– Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal i verksamhetsklass 2, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas.

13.1.2 BBRAD 3.1

Gångavståndet till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga 80 m.

13.2 Historik

Rekommendationer kring maximala gångavstånd till utrymningsväg infördes i SBN 67. Tidigare versioner av bygglagstiftningen angav i princip endast att utrymningsvägar skulle finnas i erforderlig grad. Rekommendationerna utvecklades till SBN 75 och har sedan dess varit i princip oförändrade.

13.2.1 SBN 67

I SBN 67 infördes vissa rekommendationer på gångavstånd till utrymningsväg. Avsnitt 74:322 nedan avser samlingslokaler och avsnitt 77:311 avser arbetsplatser. För övriga lokaler angavs inga gångavstånd.

74:322 Förläggning av utgångar
Utgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal eller läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sittplats till närmaste utgång blir högst 30 m. Där flera utgångar än två fordras, placeras dessa fördelade på salens båda sidor samt främre och bakre delar.

I teater eller annan samlingssal utrustad med scen, förläggs minst en av utgångarna från samlingssalen till den i förhållande till scenen motsatta delen av lokalen.

77:311 Erforderliga utrymningsvägar
Med avsteg från vad som sägs i 37:313 får i byggnad inrymmande verksamhet eller lager av mindre brandfarlig art kan byggnadsytan per utrymningsväg uppgå till högst ca 2 400 m2 inom lokal, som ej uppdelas med väggar, under förutsättning att antalet i lokalen sysselsatta personer inte överstiger ca 200 och att framkomligheten och sikten i lokalen inte avsevärt hindras av däri befintliga avbalkningar, större hyllinredningar, maskiner, varuupplag e d.

Avståndet (gångvägen) från permanent arbetsplats i lokal som här ovan avses till utrymningsväg bör lämpligen inte överstiga 60 m.

13.2.2 SBN 75

I SBN 75 förtydligades gångavståndskraven markant och de tog ungefär den form som vi i dagsläget har i BBR. Här skedde alltså även en viss skärpning av de krav som angavs i SBN 67.

37:224 Gångavstånd till utrymningsväg
Gångavståndet från uppehållsplats till närmaste sådan utrymningsväg som är avsedd att kunna användas utan hjälp av brandförsvaret begränsas på ett med hänsyn till lokaltypen avpassat sätt
.

37:2241
Vid horisontell förflyttning från uppehållsplats till utrymningsväg – beträffande samlingssal se dock 75:32 – godtas följande.

  1. a) Gångavstånd 60 m i lokal, där framkomlighet och överblickbarhet är goda och brandbelastningen högst 40 MJ/m2 samtidigt som risken för brands uppkomst är ringa, såsom vissa industrilokaler inom betongvarufabriker, mekaniska verkstäder och bryggerier.
  2. b) Gångavstånd 45 m i lokal, där persontätheten är ringa, samtidigt som berörda personer till största delen kan förväntas ha erforderlig lokalkännedom, såsom bostadslägenhet, kontorslägenhet, garage samt lager-, hantverks- och industrilokaler i allmänhet.
  3. c) Gångavstånd 30 m i lokal, där antingen persontätheten inte är ringa eller berörda personer är under vård eller i stor utsträckning kan förväntas ha mindre god lokalkännedom, såsom butiker, varuhus, restauranglokaler, hotell, vårdavdelningar och undervisningslokaler, samt i lokal, där verksamheten medför risk för snabb brandspridning, såsom snickerier, hyvlerier och plastvarufabriker.
  4. d) Gångavstånd 15 m i sådan arbetslokal, där särskild risk for brands uppkomst föreligger, såsom lokaler där omfattande hantering av brandfarlig vara förekommer.

Där trappa ingår i gångväg till utrymningsväg, räknas nivåskillnaden motsvara fyra gången så långt horisontellt gångavstånd. I lokal som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning godtas att det horisontella gångavståndet till utrymningsväg ökas med en tredjedel av ovan angivna gångavstånd.

Där utrymningsväg utgörs av fönster godtas tredjedelen av ovan angivna gångavstånd.

37:2242
Där verkligt gångavstånd är beroende av möblering, maskinuppställning o d och inte kan fastställas på förhand, godtas att mätning sker ortogonalt, dvs att riktningsändringar vid förflyttning utefter gångvägen antas vara rätvinkliga, se figur 37:2242 a. Om gångvägar till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd, se figur 37:2242 b – i bostads- och kontorslägenhet samt i garage dock 1,5 ggr den verkliga längden.

För samlingslokaler hänvisas ovan till 75:32, vilket är samma stycke som tidigare fanns i SBN 67:

75:322 FÖRLÄGGNING AV UTGÅNGAR
Utgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal eller läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sittplats till närmaste utgång blir högst 30 m. Där flera utgångar än två fordras, placeras dessa fördelade på salens båda sidor samt främre och bakre delar.

I teater eller annan samlingssal utrustad med scen; förläggs minst en av utgångarna från samlingssalen till den i förhållande till scenen motsatta delen, -av lokalen.

13.2.3 NR 1-4

I NR infördes den tabellform som sedan dess levt kvar i bygglagstiftningen. Man införde även funktionskravet att utrymning ska kunna ske utan att de utrymmande utsätts för kritiska förhållanden samt öppnade för att kunna utföra analytisk dimensionering vid avvikelse från de angivna gångavstånden.

1:321 Gångavstånd
Gångavståndet till närmaste utrymningsväg skall inte vara större än att lokalen kan utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår.

Följande största gångavstånd bör tillämpas till närmaste utrymningsväg som inte förutsätter insatser av räddningstjänsten.

I en lokal som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning kan de nämnda gångavstånden ökas med en tredjedel.

Om utrymningsvägen utgörs av fönster som avses kunna användas utan hjälp av räddningstjänsten, minskas gångavstånden till en tredjedel.

Större gångavstånd kan tillämpas, om det visar sig motiverat vid särskild prövning.

Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande.

Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, räknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal, där istället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas.

Om man inte på förhand kan fastställa den verkliga gångvägen (som kan vara beroende av möblering, maskinuppställning e d), skall vägen mätas under antagandet att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga.

Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd – i bostäder, kontor samt garage som endast utnyttjas för uppställning av fordon dock endast 1,5 gånger den verkliga längden.

13.2.4 BBR1-18 samt Utrymningsdimensionering

I och med övergången till BBR 1994 hänvisades rekommendationerna på gångavstånd till rapporten Utrymningsdimensionering. I denna återgavs i princip ordagrant avsnittet från NR ovan. Dock lades det till att sprinkleranläggningar ska utföras minst enligt RUS 120:4 (dåvarande sprinklerrekommendation) samt ha ett RTI-värde mindre än 50 √ms för att gångavståndet ska få utökas med en tredjedel.

Det lades även till att verksamheter som inte angavs i tabellen rekommenderas bli hanterade genom en mer fullständig analys eller genom att 15 meter till utrymningsväg tillämpas.

I Utrymningsdimensionering introducerades även ett större fokus på analytisk dimensionering och riktlinjer kring tid till påbörjad utrymning, persontäthet, gånghastighet och personflöden med mera angavs.

Vid omarbetningen från 1994 års version till 2004 års version av Utrymningsdimensionering infördes en ny rekommendation på maximalt 15 meters gångavstånd för vissa samlingslokaler såsom danslokal och pub med alkoholservering. Den nya rekommendationen omnämns inte i konsekvensutredning för gällande BBR när hänvisningar till rapporten uppdaterades. Även illustrationerna som idag finns i BBR (figur 5:331 a-b, ovan) infördes för att visa hur gångavstånd ska mätas.

13.2.5 BBR 19-22 samt BBRAD

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes texten tillbaka från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd och ändrades för att stämma med begreppet verksamhetsklasser som infördes.  Sedan dess har kravet varit oförändrat (förutom att vissa verksamhetsklasser delats upp och lagts till) och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

I samband med att BBRAD infördes tillkom även en rekommendation i denna skrift att gångavstånd till utrymningsväg inte bör överstiga 80 meter. I konsekvensutredningen till BBRAD anges följande kring detta:

Här framkommer även att maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg inte bör överstiga 80 m. Detta mått baseras på en jämförelse med förenklad dimensionering, som i vissa verksamheter tillåter 60 m gångavstånd samt att detta avstånd kan utökas med en tredjedel om det finns ett sprinklersystem installerat i byggnaden.

Den nya rekommendationen som tagits in baseras alltså på tidigare rekommendationer kring vissa verksamheter samt en utökning med en tredjedel kopplat till sprinkler.

13.2.6 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (diarienr: 1232-4111/2013):

”I BBR s 51 visas föredömligt hur en korrekt beräkning av gångavstånd till utrymningsväg skall göras. MEN dessa exempel förutsätter räta vinklar. Finns någonstans motsvarande exempel för en byggnad som Gripsholms slott där räta vinklar är sällsynta undantag?”

Svar från Boverket (diarienr: 1232-14111/2013):

”Räta vinklar används vid beräkning av gångavstånd för att ta hänsyn till all möjlig tänkbar möblering under en byggnads livslängd. På så sätt får man fram värsta fallet. Det brukar gå bra att tillämpa även i byggnader där alla rum inte är rektangulära. Om däremot en gång, korridor eller liknande går diagonalt genom en byggnad brukar man inte sicksacka sig fram i den utan mäter i gånglinjen.

Observera at dessa regler är avsedda för uppförande av en ny byggnad och även kan tillämpas vid ändringar i byggnader. I ert fall är det ju en befintlig byggnad, men beräkning av gångavstånd kan givetvis ändå vara till hjälp för att bedöma om befintliga utrymningsvägar är tillräckliga.”

Fråga till Boverket (diarienr: 3977/2014):

”Jag har en fråga avseende BBR tabell 5:331.

Tabellen ger råd om maximala gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Tabellen är hämtad från rapporten Utrymningsdimensionering och enligt konsekvensutredningen lyftes den in i BBR utan att några förändringar skedde. Dock ändrades några ord i exempelkolumnen så att det idag står verksamhetsklasser istället för verksamheter. Detta har lett fram till en otydlighet som tolkas olika på olika platser i landet. Jag önskar därför att Boverket klargör hur man menar.

En rådande tolkning är att tabellen ska läsas på exakt samma sätt som tidigare och att gångavstånden avser verksamheten i respektive rum/lokal oavsett brandcellsindelning. Vid den tolkningen är således gångavstånden från exempelvis personalens omklädningsrum i en nattklubb 45 meter (oavsett om de är belägna i samma brandcell eller inte).

En annan rådande tolkning är att tabellen ska läsas på sådant sätt att gångavståndet gäller inom hela den brandcell inom vilken den känsligaste verksamhetsklassen finns representerad. Vid den tolkningen är således gångavstånden från exempelvis personalens omklädningsrum i en nattklubb 15 meter (om de är belägna i samma brandcell).

Jag har klippt in tabellen från ”Utrymningsdimensionering” och BBR 21 samt ett stycke ur konsekvensutredningen nedan.

Jag önskar att Boverket tydligt uttalar sig om vilken av dessa tolkningar som ska gälla.”

Svar från Boverket (diarienr: 3977/2014):

Svaret är att principen i BBR avsnitt 5:53 gäller. Om inte verksamhetsklasserna delas upp i olika brandceller gäller det högsta kravet. Vill man frångå det gäller analytisk dimensionering. Denna analys kan troligen vad det gäller just gångavstånd ofta bestå av ett kvalitativt resonemang, men ett helhetstänkande utifrån samtliga brandskyddskrav behövs. Det bör i en sådan analys exempelvis ingå vilka extra risker som kan uppstå genom att det inte finns brandcellsindelning mot annan verksamhet i form av bränder som aktuella personer inte kan ha kontroll över eller uppmärksamma innan de vuxit sig stora. I vissa fall skulle de till och med kunna påverka hela byggnadens bärförmåga. Å andra sidan kan utökade krav som gäller i en större del av byggnaden innebära brandlarm och sprinkler i delar som annars inte haft krav på det, vilket istället påverkar det totala brandskyddet i en positiv riktning.”

 

13.3 Utländska regelverk

13.3.1 Norge

I det Norska regelverket anges liknande krav på gångavstånd till utrymningsväg som i Sverige. Acceptabelt avstånd bestäms av verksamhetens riskklass och avståndet varierar mellan 25 och 50 meter. Riskklasserna liknar i stort de Svenska verksamhetsklasserna och bestäms av ungefär samma kriterier.

Det anges dock inte några speciella förutsättningar kring sammanfallande gångsträcka eller trappor inom utrymningsväg.

13.3.2 England

I Approved document B anges att generellt ska utrymningsvägar utformas så dessa planeras så att alla personer som utsätts för en brand inom en byggnad ska kunna ta sig bort från branden på ett säkert sätt.

Det presenteras även en omfattande tabell för tillåtna gångavstånd. Tabellen innehåller avstånd som är relativt lika de som anges i BBR men med vissa skillnader. Avstånden varierar mellan 18 till 100 meter om man kan välja flera utrymningsvägar och mellan 9 till 60 meter om man inte kan välja. Det anges även att avstånden som anges ska förkortas till 2/3 om exakt rumsgeometri inte är känd.

För mätning av gångavstånd anges riktlinjer som skiljer sig något från de Svenska rekommendationerna. Dessa visas i diagram 10 och 11 nedan.

Flera tillgängliga utrymningsvägar räknas alltså finnas då vinkeln mellan de raka vägarna till dessa från en punkt överstiger 45°.

I handboken till BS 9999 anges att lokaler med hög takhöjd är säkrare vid brand än lokaler med lägre sådan. För att tillgodose detta finns i BS 9999 möjlighet att utöka gångavstånd eller minska utrymningsbredd om hög takhöjd finns. Detta regleras enligt nedanstående tabell:

Observera att andra kolumnen är i %, vilket innebär att en lokal med 10 meter eller högre takhöjd alltså kan förlänga gångavstånden som anges i tabell 9 ovan med 30 %. Detta påverkar även utrymningsbredd.

13.3.3 USA

I NFPA anges relativt omfattande regler kring gångavstånd till utrymningsväg. Avstånden delas in i Common Path Limit, vilket är det som i Sverige anges som sammanfallande gångsträcka, Dead-End Limit, vilket är liknande men innebär att det inte får finnas korridorsstycken som är återvändsgränder med större längd än den som anges, även om man i övrigt klarar gångavstånden och Travel Distance Limit syftar på det ”vanliga” gångavståndet.

Gångavstånden har ett betydligt större spann och generellt tillåts längre gångavstånd än i det Svenska regelverket. De varierar från 23 meter till 122 meter. Det finns intressanta skillnader, som t.ex. att det i sprinklade gallerior tillåts 120 meters gångväg, vilket är 3 gånger så mycket mot det som tillåts enligt BBR.

I anslutning till gångavståndstabellen anges det i Life Safety Code Handbook att det inte finns någon formel för att räkna fram dessa avstånd utan att de är baserade på ett stort antal faktorer. De har bestämts genom iakttagelser av personer i rörelse, konsensusbedömningar och många år av att studera resultatet av bränder där förhållandena innan branden varit kända.

Det nämns även att de tillåtna gångavstånden i tabellen beror av:

  1. Antal, ålder och fysisk status på de personer som kan förväntas befinna sig i en byggnad samt i vilken takt de kan förväntas förflytta sig.
  2. Typ av, och antal, hinder (t.ex. maskiner eller sittplatser) som utrymmande kan behöva passera vid utrymning.
  3. Antal personer i ett rum eller utrymme samt det största avståndet som dessa personer kan behöva förflytta sig för att ta sig ur rummet eller utrymmet.
  4. Mängd och typ av brännbart material som kan finnas i den specifika verksamheten.
  5. Förväntad tillväxthastighet hos en eventuell brand (vilket i sig är en funktion av konstruktion, material, brandcellsindelning och tillgänglighet av automatiska detektions- eller släcksystem.

Utöver ovanstående anger handboken att för långa gångavstånd kan spela en avgörande roll i risken för att personer omkommer vid brand. Som exempel på detta anges att vissa dödsfall i branden vid MGM Casino i Las Vegas 1980, enligt utsago, hanns ifatt av flamfronten på väg mot utrymningsvägen.

I det andra stora Amerikanska regelverket, IBC, anges liknande avstånd. Det anges här även att för eventuella trappor som ingår i vägen till utrymningsväg ska gångavstånd beräknas för tangentialt plan parallellt med trappans lutning.

13.3.4 Australien

I Australien regleras dels avståndet till en utrymningsväg, dels avståndet till ”point of choice”-PoC, alltså den punkt där man kan välja en av två utrymningsvägar-exit (eller där den sammanfallande gångsträckan, den som vi dubbelräknar, tar slut). Gångavstånden är generellt relativt lika de svenska och varierar mellan 20 till 60 meter för ”vanliga” gångavstånd och är kortare för avstånd till PoC.

I guiden till regelverket anges:

Här har man alltså förklarat att avstånden är ett antagande av vad som är rimligt. Inget kvantifierbarhet utan det alla är överens om är rimligt.

13.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland begränsas gångavstånd av vilket typ av alarmsystem som installeras i byggnaden. Exempelvis ger värmedetektorer ett längre gångavstånd än rökdetektorer. I sin tur ges längre tillåtna avstånd för sprinkler med direkt koppling till räddningstjänsten.

13.3.6 Kanada

Gångavståndet till en utrymningsväg begränsas av verksamhetsklassen i lokalen och dess storlek. Maximalt gångavstånd delas upp i två fall: (1) gångavstånd till en utrymningsväg i byggnaden och (2) gångavstånd till en utgång som leder direkt till det fria.

Gångavstånd till en utgång som leder direkt till det fria styrs av verksamheten. Notera att dessa även blir maximala gångavstånd inom en utrymningsväg:

Som jag förstår det är gemensam väg inget som påverkar maximalt tillåtet gångavstånd. Det anges även att gångavståndet mäts i den väg som man kan färdas, dvs. kan vara diagonalt över en yta.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

13.4 Intervjuer

Vad är syftet med de olika gångavstånden till utrymningsväg?

Intervjuperson nummer 1

Kommer ursprungligen från Biografförordningen. Där gällde det avstånd till utgång vilket är intressant. Utgång innebar inte alltid att det var en brandcellsgräns man passerade utan avstånd till dörren i själva biografsalongen.

Innan gångavstånden kom in i SBN fanns begränsningar av ytan per trapphus. Ex 600 m2.

Valet av avstånden gjordes genom ”omröstning” och man valde en enkel multipel 15,30,45 osv.

Jan Mansfeld var på planverket då och kan mycket om det här.

Sättet att räkna dubbelt mm kan komma från Life Safety Code.

Syftet med dubbelräkning och avstånd var för att begränsa dead end och avstånd mellan trapphus.
Smärre avvikelser inom en lokal i ett hörn ex skulle kunna tillåtas. (Uppgift från Mansfeld enl. intervjuperson)

Avstånd och dubbelräkning har med överblickbarheten av lokal/utrymningsvägar att göra och därmed möjligheterna till varseblivning och beslut.

Intervjuperson nummer 2

Syftet är att hinna ut innan en förmodad brand blockerar möjligheten. Kopplat både till verksamheten inklusive personers förmåga och även den förmodade branden. Begränsar lokalens storlek i förhållande till brandfrekvens och antal utrymningsvägar.

Intervjuperson nummer 3

Jag har hört en historia om att kv Lysbomben där Planverket satt legat till grund för gångavstånden där man då tittade på de lokalerna och kom fram till att det var rimliga avstånd. Sen multiplar upp och ner är väl jus bara det, dvs multiplar…

Intervjuperson nummer 4

Utrymningstider främst, till viss del storlek på brandcell (endast indirekt). Observera att gångavstånd inte syftar till att säkerställa räddningstjänstens åtkomst (detta regleras enbart i 5:7). Troligen ligger det inte någon analys bakom dessa avstånd men de har funnits länge i reglerna och utgör en kravnivå man måste förhålla sig till.

Intervjuperson nummer 5

Allmänt sunt förnuft. Tidsfaktor samt baserat på någon (Japansk?) undersökning. För att ge en lämplig placering av trapphusen jämfört med om det endast är en yta per trapphus som anges. Kan möjligen ha att göra med att man skall se/förstå var närmsta utrymningsväg finns.

Intervjuperson nummer 6

Jag hörde en historia från en engelsman, att det startade en brand i en konsertlokal och när det började brinna spelades den engelska nationalsången. När den var färdigspelad var lokalen utrymd. Det vill säga gångavstånden i lokalen var lagom för att hinna utrymma i tid.

Medför att arkitekter kan skapa en fasad som funkar/som de tycker ser bra ut. Exakt antal meter är egentligen inte så viktigt, bättre att titta på det analytiskt.

Framkallade även brandceller av rimlig storlek (kan inte bli hur stora som helst).

Intervjuperson nummer 7

Gångavstånd skapades genom att man från planverket åkte runt och tittade på ett antal kontorslokaler och såg hur det var byggt, vilket resulterade i 45 meter. Sen så tyckte man att det skulle vara lite kortare i publika lokaler. Det verkade sen vettigt att förlänga med en tredjedel vid sprinkler.

Det är även kopplat till andra arkitektoniska faktorer som t.ex. toalettplaceringar.

Intervjuperson nummer 8

Primärt att minska risken att inte upptäcka en brand som är emellan sig själv och en utrymningsväg. Dessutom att få en överblick för att hitta ut. Ger indirekt även storlek av brandcell men det är sekundärt.

Intervjuperson nummer 9

Det är ett sätt att styra risknivå. Kortare avstånd ger ju tätare brandcellsindelning alternativt fler utrymningsvägar exempelvis. Med kravet vill man tvinga fram andra brandskyddsåtgärder. Riskstyrning för att ta hänsyn till olika verksamhetsklasser.

Intervjuperson nummer 10

Finns många syften det skulle kunna vara. Enkelt sett är syftet att sprida utrymningarna så att man inte kan bli innestängd av brand.

Man tittade på Boverket att ta fram en omräkning av gångavstånd och utrymningsbredd som en funktion av takhöjd. Blev dock svårt med mycket specialfall.

I vissa fall kan sprinklerinstallation ge väldigt stora lättnader i förhållande till förenklad dimensionering, exempelvis VK 2C.

Längre gångavstånd innebär större lokaler, vilket kan ge större konsekvenser vid en brand. Implicit begränsas alltså arean och därmed även personbelastning. Dessutom påverkas räddningstjänstens insatsmöjligheter.

Intervjuperson nummer 11

15 meter kom till när man (byggnadsstyrelsen) efter försök gick 15 meter efter att ha delat en flaska whiskey. 30, 45 och 60 är multiplar av detta. ”Nåt som myndigheterna bestämt punkt slut”. 30 meter kan också ha att göra med en teaterbrand i England tidigt 1900-tal efter vilken man konstaterade att 30 meter hade räddat några liv.

Syftet är att man inte ska gå för långt. Ett sätt att uttrycka tid.

13.5 Litteraturlista

Följande litteratur har även studerats:

Rohrstock, J. Ändrat gångavstånd till en utrymningsväg – En utredning av vilka faktorer som bör tas i beaktande vid dimensionering, Rapport 5478, Lunds Universitet.
I detta examensarbete från LTH har författaren intervjuat ett 18 personer, inklusive företrädare för brandkonsultföretag, räddningstjänsten, Boverket, MSB, SP, LTH samt andra forskare. Det konstateras att rekommendationerna i byggreglerna sannolikt inte är baserade på någon form av vetenskap utan snarare är ett utfall av byggtraditioner.

I rapporten identifieras följande faktorer som viktiga för gångavståndet:

  • Komplexitet – Ett längre gångavstånd medför att en mer komplex geometri kan tillämpas vilket i så fall försämrar orienterbarheten. Sämre orienterbarhet medför längre förberedelse- och varseblivningstider.
  • Antal personer – Ett längre gångavstånd kan medföra att lokalen blir större och således rymmer fler personer. Med kunskap om att mer än hälften av de utrymmande personerna tenderar att söka sig till kända utrymningsvägar kan längre köer än beräknat uppstå om inte hänsyn tas till detta.
  • Sannolikheten för brand – Ett längre gångavstånd kan medföra att lokalen blir större vilket medför en ökad sannolikhet för att brand uppstår. En högre sannolikhet för brand ökar frekvensen på förekommande bränder.
  • Sannolikheten för att branden uppstår i de utrymmandes väg – Ett längre gångavstånd medför att de utrymmande måste transportera sig en längre sträcka i byggnaden och därmed ökar sannolikheten för att branden uppstått på deras väg till utrymningsvägen. Med ett längre gångavstånd kommer även sammanfallande utrymningsväg att kunna bli längre vilket orsakar att sannolikheten för att helt bli blockerad av branden ökar.
  • Räddningstjänstens insatsmöjligheter – Ett längre gångavstånd kan medföra en mer komplex geometri och en större byggnad vilket påverkar räddningstjänstens risker vid en insats. En mer komplex geometri är svårare att söka av och en större byggnad är svårare att släcka.

13.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Rekommendationen kring gångavstånd har funnits i de Svenska reglerna sedan SBN 67. De har varit i princip i sin nuvarande form sedan SBN 75 även om vissa förändringar gjorts. Dessa avstånd visar relativt stora skillnader mot andra länders regelverk och liten konsensus verkar finnas även bland övriga länder, vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt för ett så grundläggande krav.

I enlighet med det som redovisas ovan så bedöms rekommendationen grundas i en byggtradition och inte i någon vetenskaplig kontext. Detta bekräftas till viss del av det senaste tillägget till kravet där man helt enkelt grundat en ny rekommendation (80 meter) på tidigare rekommendationer (60 meter + 1/3 med hänsyn till sprinkler).

Det övergripande syftet med kravet framgår relativt tydligt av det funktionskrav som anges i BBR 5:31, det vill säga: Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Att definiera ett tydligt syfte med varje enskilt gångavstånd är svårare. Det kan dock utläsas av den nuvarande rekommendationen att gångavståndet straffas på grund av följande faktorer:

  • om det finns återvändsgränder,
  • om det finns trappor inom utrymningsväg,
  • om personer inom brandcellen inte kan förväntas vara vakna,
  • om personer inom brandcellen inte kan förväntas ha god lokalkännedom,
  • om persontätheten kan förväntas vara hög,
  • om det finns särskild risk för uppkomst vid brand,
  • om det finns risk för snabb brandspridning,
  • om det inte finns ett sprinklersystem,
  • om det kan finnas svårigheter i utrymningen, t.ex. att personerna i lokalen är alkoholpåverkade samt
  • om brandbelastningen inte är låg och risken för uppkomst av brand inte är liten.

Detta har även likheter med det som redovisas som avgörande parametrar i andra länders rekommendationer kring gångavstånd.

Syfte

Syftet med de olika avstånden bedöms vara:

  • att begränsa sannolikheten för personer i en lokal att bli innestängda vid en brand inom brandcellen genom att upptäckt av brand kan ske tidigt samt genom att begränsa sträckan som måste passeras till utrymningsvägen,
  • att begränsa komplexiteten i utrymningsförloppet inom en lokal i förhållande till lokalens förväntade populations utrymningsförmåga,
  • att begränsa utrymningstiden i en lokal samt
  • att begränsa risken för komplexa utrymningsförlopp i lokaler som kan förväntas ha snabba brandförlopp.

Räddningstjänstens insatsmöjlighet påverkas visserligen av de givna gångavstånden men då specifika riktlinjer finns kring detta i andra delar av BBR bedöms detta inte vara direkt kopplat till syftet med rekommendationen.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

Kommentera