10 BBR 5:323 – Utrymning genom fönster – insatstider

Vad är syftet med att inte tillåta fönsterutrymning om insatstiden är mer än 10 respektive 20 minuter?

10.1 BBR-text

10.1.1 BBR 5:323

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas. Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklass 1, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen.”

Allmänt råd:

”I bedömningen av räddningstjänstens förmåga och dimensionering av uppställningsplats bör hänsyn tas till de faktorer som påverkar möjligheten att effektivt kunna genomföra utrymning. 

Regler om uppställningsplats finns i avsnitt 5:721.

Tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan kan tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Med tillräcklig förmåga avses sådan bemanning och utrustning att utrymningen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.”

10.2 Historik

10.2.1 Sammanfattning

Kopplingen mellan insatstid och möjligheten till fönsterutrymning görs först i BBR 19. Det är troligt att tiderna kommer från äldre anvisningar för räddningstjänstens planering så som avses i Räddningstjänstlagen.

10.2.2 Räddningstjänstlagen.

Till räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen gav Statens Räddningsverk ut ett meddelande i form av ett allmänt råd till kravet på den kommunala räddningstjänstplanen. I detta meddelande angavs att kommunen ska ange insatstider till de olika delarna av kommunen. Dessa delas i rådet in i tre zoner efter insatstid. Maximalt 10, 20 och 30 minuter angavs som de zoner som ska redovisas. Dessa kopplas i rådet till olika bebyggelsetyper; typ I, II och III. Typ I bör inte ha mer än 10 minuters insats tid, typ II 20 och typ III max 30 minuter. Friliggande bostäder anges i rådet som typ II-bebyggelse.

Detta är den enda referens till 10 respektive 20-minuters insatstid som kunnat hittas i denna litteraturstudie. Det är troligt att de allmänna råden i BBR kommer från denna rekommendation.

10.3 Utländska regelverk

10.3.1 Norge

Samma mått som i Sverige gäller. Dock ska fönsters underkant vara max 1 meter från golv. Ingen koppling till insatstid.

10.3.2 England

I Storbritannien tillåts inte fönsterutrymning från fönster högre än 4,5 meter från marken dvs. inte alls med rä.tj. stegar. Därför anges ingen rimlig insatstid. Fönsterutrymning endast tillåtet från bostäder.

10.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

10.3.4 Australien

I Australien och NZ är inte fönster en av utrymningsvägarna. Därför finns ingen angivelse av vad ”tillräckligt snabb” är.

10.3.5 Nya Zeeland

I Australien och NZ är inte fönster en av utrymningsvägarna. Därför finns ingen angivelse av vad ”tillräckligt snabb” är.

10.3.6 Kanada

Fönster får inte användas för utrymnings direkt till det fria och får inte heller förutsättas som utrymningsväg med hjälp av räddningstjänst. Däremot finns fri mått-angivelser för fönster som får användas för att nå utvändiga brandtrappor och för att ta sig ut från en källare. Dessa anges enligt nedan:

Ingen tydlig motivering till måtten anges.

10.4 Intervjuer

Vad är syftet med att inte tillåta fönsterutrymning om insatstiden är mer än 10 respektive 20 minuter?

Intervjuperson nummer 1

Ej intervjuad för detta syfte.

Intervjuperson nummer 2

Koppling till tradition, tidigare lagt stor vikt på rtj vid insats, man har förutsatt att rtj fixar. Idag ett annat brandskydd som inte kräver rtj-insats i lika hög grad. Rtj vill inte heller alltid vara en så stor del av brandskyddet. Allmänheten har en uppfattning om att rtj ska ju komma någon gång.

Intervjuperson nummer 3

Lite diffust. Ligger även ett egendomsskydd i detta.

Intervjuperson nummer 4

För att man skall hinna få hjälp av räddningstjänsten om de skall utgöra den alternativa vägen ut. Inte rimligt att invänta hjälp för länge även om det tekniskt är säkert.

Intervjuperson nummer 5

Hänger ihop med utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Men i viss mån av möjlighet till släckinsats.

Intervjuperson nummer 6

Traditionellt har insatstid haft med utrymning och brandspridning mellan byggnader att göra. Kraven avseende brandspridning mellan byggnader skiljer sig numera inte oavsett räddningstjänstens insatstid/förmåga, så numera egentligen bara för utrymning. Dvs så länge som utrymning kan säkerställas utan räddningstjänsten så borde insatstiden vara ointressant.

Intervjuperson nummer 7

Det är tvärt om. Detta är enda kvarvarande byggnadstekniska åtgärd som kräver inverkan av räddningstjänst. Kapaciteten definieras med insatstid i brist på annat. Sedan är det en pragmatisk nivåsättning, det tar längre tid att köra ut till småorter utanför tätorten.

Intervjuperson nummer 8

10 respektive 20 minuter har aldrig diskuterats utan kommer troligen från räddningstjänstförordningen i vilken koppling fanns mellan bebyggelsetyper och insatsförmåga/ -tid.

Intervjuperson nummer 9

Underlag till räddningstjänstplaner. Planregler från räddningstjänsten. Tidigare planregler kommunens/stadens. Räddningsverkets (eller föregångare) rekommendationer typ av bebyggelse till olika insatstider. Kommunalt handlingsprogram – LSO? – planregler. 3 kap 8§

Insatstider

I meddelande från Räddningsverket 1987:5 ang kommunal räddningstjänstplan anges lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer.

  1. Grupp I – insatstid normalt under 10 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär som utgör de mest kvalificerade objekten

Beredskapsstyrkorna på dessa orter klarar av insats inom 10 minuter i erforderliga områden.

Ett enstaka friliggande grupp I-objekt kan finnas i kommunen.

  1. Grupp II – insatstid normalt under 20 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär representeras bl a av större byar och enstaka större industrier.

Aktuella objekt får klaras av beredskapsstyrkorna.

  1. Grupp III – insatstid normalt under 30 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär representeras bl a av enstaka byggnader och gårdar samt mindre byar.

Kommunkartan anger beredskapsstyrkornas täckning vad avser insatstid 10 resp 20 minuter. Vid begränsning av insatstiderna har gällande anspänningstider använts. Angreppstiden har enligt Räddningsverkets anvisning beräknats till 1 minut. Körtider har erhållits genom ett stort antal noggrant registrerade provkörningar. Insatstiden har därefter erhållits genom summering av anspänningstid, körtid och angreppstid.

Intervjuperson nummer 10

Säkerställa att räddningstjänsten kan var på plats tillräckligt snabbt för att bistå med utrymning, dvs. inte för att hindra brandspridning mellan byggnader eller brandceller.

Intervjuperson nummer 11

I gammal SBF fanns olika tidsbegränsningar för fönster och balkong eftersom man kan vänta på balkongen.

10.5 Övrigt underlag

I en utredning som Sweco gjorde december 2016 åt Boverket, konstateras att med insatstider upp till 10 minuter är det i första hand säkerheten för de som vistas inne i brandlägenheten man vill säkerställa eftersom dessa står och väntar i fönster eller på balkong, medans det i fallet med 20 minuters insatstid är säkerheten för de som utrymmer övriga lägenheter som påverkas. Bl.a. anges tiden till övertändning (<10 minuter) som en viktig faktor i denna slutsats.

10.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Att begränsa tiden till 20 minuter i Vk3 och 10 minuter i övriga byggnader har en historisk grund. Att man i nyare regelverk valt att behålla denna tid beror troligen på att inget annat finns beskrivet. Samhället är i stort uppbyggt på dessa tider, t.ex. räddningstjänstens placering, styrkesammansättning mm.

Det kan finnas en tanke med att koppla kravet till bostäder då dessa antingen är utförda som en stor brandcell och alltså riskerar att snabbt få den andra utrymningsvägen blockerad, eller har ett trapphus som riskerar att blockeras. Ju fler som är beroende av trapphuset desto viktigare är det att räddningstjänstens hjälp kommer i ett tidigt skede.

För att kunna göra en analytisk dimensionering då tiderna överstiger de rekommenderade, bör man titta på vilka risker de utsätts för som vistas i en brinnande byggnad och som väntar på räddning via räddningstjänstens stegutrustning. En noggrann beräkning av insatstiderna bör också ingå i en sådan analys.

Syfte

Att begränsa möjligheten till fönsterutrymning till de byggnader som kan nås av räddningstjänsten inom en viss tid syftar till att tillhandahålla en byggnad i vilken man inte utsätts för fara innan räddningstjänsten kan hjälpa de boende ut.

Det finns också en tanke att begränsa väntetiden även om det rent byggnadstekniskt går att vara säker längre än 10 minuter eftersom man helt enkelt inte vill vänta så länge. Det finns en förväntan att man blir räddad inom en hyfsat kort tid.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Kommentera