Kategori: Syfteshandboken

72 BBR 5:525 – Rörisolering

Vad är syftet med de olika kraven på rörisolering?

72.1 BBR 24 text

72.1.1 5:525 Rörisolering

Föreskrift (funktionskrav):

Föreskrift finns inte till det allmänna rådet.

Allmänt råd:

”Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mer än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla klass A2L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och golv.

Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mindre än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla lägst följande klasser:

– BL-s1,d0 där omgivande ytor har kravet B-s1,d0.

– CL-s3,d0 där omgivande ytor har kravet C-s2,d0.

– DL-s3,d0 där omgivande ytor har kravet D-s2,d0.”

72.2 Historik

I NR nämns krav på rör- och kanalisolering endast under undantag från de ordinarie kraven på ytskikt. I BBR 1 infördes rörisoleringsklass PI, PII och PIII samt differentiering av kravet beroende på hur rörisoleringens yta. I BBR 15 infördes europaklasserna för ytskikt.

72.2.1 NR

8:522 Ytskikt och beklädnader

”Undantag från kraven får göras i följande fall:”

[…]

”Balkar, plattor, undertak samt rör- och kanalinstallationer o d av brännbart material vid tak får utföras utan tändskyddande beklädnad och ha ytskikt av lägst klass III, om den sammanlagda exponerade omslutningsarean i varje rum är högst 20 % av den horisontella takarean. Om ytskiktet är av klass I, får nämnda andel uppgå till högst 50 %.”

72.2.2 BBR

5:511 Allmänt

I BBR 1 infördes rörisoleringsklass PI, PII och PIII.

”Friliggande rörledningars utsida eller rörisoleringens utsida kan ha rör-isoleringsklass (t. ex. klass PI) motsvarande omkringliggande ytskikt (t. ex. klass 1). Om rörisoleringen täcker en större yta, t. ex. ventilationskanaler, bör isoleringen eller kanalen uppfylla ytskiktskravet får omkringliggande yta.”

I BBR 15 infördes europaklasserna för ytskikt.

”Om rörinstallationer täcker en större yta, bör rörisolering uppfylla A2L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och dylikt. För rörinstallationer som täcker en mindre yta, kan rörisolering utföras i följande klasser:

  – BL-s1,d0 (P I) där omgivande ytor har kravet B-s1,d0 (klass I).

  – CL-s3,d0 (P II) där omgivande ytor har kravet C-s2,d0 (klass II).

– DL-s3,d0 (P III) där omgivande ytor har kravet D-s2,d0 (klass III).”

72.2.3 Konsekvensutredning BBR19

5:525 Rörisolering

Ändring:

”Avsnittet om rörisolering är utlyft till ett eget allmänt råd. Kravnivån är i princip oförändrad men rådet förtydligar vad som avses med en större yta.” 

Motiv:

”Vad som avses med en ”större yta” har tidigare varit otydligt. Ändringen syftar främst till att förenkla användningen av reglerna och tolkningen av när de olika klasserna kan tillämpas. Skillnaden i kravnivå beror på om ytan täcker mer eller mindre än 20 % av vägg- och takytor.”

72.3 Utländska regelverk

72.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

72.3.2 England

ADB och BS 9999
9.12 och 34.3
Där ett dolt utrymme är över en ouppdelad yta vilken överstigerger 40 meter (kan vara i båda riktningarna på planet) så är det ingen gräns för storleken på hålrummet om;
v) klassen för flamspridning på rörisoleringen är minst Class C-s3,d2.

I övrigt svårt att hitta krav. Kan vara förlagda i något annat regelverk.

72.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

72.3.4 Australien

Kablage behandlas på samma sätt som alla andra ”attachements” dvs allt som monteras på ytskikten regleras enligt en särskild tabell. Kravet beror på verksamhetsklass och lite annat och är generellt lägre än de ordinarie ytskiktskraven. Många ”attachements” är undantagna men inte kablar.

Syfte: ” It is important that the spread of fire and the development of smoke be limited during a fire until building occupants have had time to evacuate.”

Funktionskravet utvecklas i guiden: ”…The materials used in the building must be appropriate to avoid the spread of fire and the generation of smoke, heat and toxic gases after consideration of the matters listed in CP4. The reason for each of these matters is as follows:

  • If the occupants can evacuate in a short time, then the smoke, heat and toxic gases generated prior to the completion of the evacuation will be less likely to have an impact on the safety of the occupants than if a longer evacuation time is required.
  • The number, mobility and other characteristics of the occupants influence the time taken for the evacuation of the building. If the number of occupants is large, or they are not mobile, such as patients in a hospital or residents of an elderly people’s home, the evacuation time could be long. Such an evacuation time may allow the fire to develop and generate greater amounts of smoke, heat and toxic gases that will endanger the safety of the occupants trying to evacuate.
  • The function or use of the building has an impact on the types of materials and linings that are part of the building’s fire load. This directly influences the rate of spread of any fire in the building.
  • Any active fire safety system installed in the building, such as a sprinkler system, may limit the spread of fire and allow additional time for the evacuation of the occupants.

The Deemed-to-Satisfy Provision applicable to CP4 is C1.10. C1.10 limits the early fire hazard characteristics of materials susceptible to the effects of flame or heat, particularly during the early stages of a fire. …”

72.3.5 Nya Zeeland

Rörisolering för ventilationskanaler specificeras med separata ytskiktskrav för insida och utsida av kanal. Kraven för rörisolering är i övrigt alltid samma som för angränsande ytor som jag förstår det rätt.

72.3.6 Kanada

Brännbar isolering hanteras detaljerat och ingående. Nedan finnes ett utklipp från avsnittet som specificerar brännbar isolering (hela avsnittet har inte tagits med, detta fortsätter med totalt 6 punkter):

Motivering ges av följande Intent Statment:

72.4 Intervjuer

Vad är syftet med de olika kraven på rörisolering?

Intervjuperson nummer 1

Undvika spridning av brand och brandgaser inom byggnaden, att vara i paritet med övriga krav på ytskikt i byggnaden.

Intervjuperson nummer 2

Det ska vara så likt ytskikten på väggen som möjligt. Antagligen inte svårt att uppnå.

Intervjuperson nummer 3

Rörisoleringen ska inte bidra till övertändning, rök- och värmeutveckling i större omfattning än omkringliggande ytskikt. Därav ytskiktskrav på rör i paritet med ytskiktskraven på väggar och tak. Spekulation: Kan man se det annorlunda för t.ex. fläktrum jämfört med en samlingslokal, påverkas de och deras omgivning annorlunda av rörisoleringen?

Intervjuperson nummer 4

Tror att de är ett praktiskt arv en standardprodukt som uppfyller ett visst krav, men om ytan blir för stor ska den uppfylla ytskiktskravet i tak. Rörisolering ska inte bidra till brandspridning.

Marknadsanpassning är i sig ok om ytan endast utgör en mindre del men ej om ytan blir för stor.

Intervjuperson nummer 5

Taget från ytskiktskraven. Kom när mycket kylrör började installeras vilka isolerades med väldigt brännbar isolering vilken snabbt skapade väldigt mycket sotig rök vid brand. Då ställdes även krav på detta ytskikt.

Intervjuperson nummer 6

Samma anledning som man ställer krav på övriga ytskikt. Brännbara rör/brännbar rörisolering kan påverkan brandförloppet. Varför just 20% är oklart. På samma sätt som för vanliga ytskikt är det rimligt att kunna gå ner i klass om man t.ex. sprinklar.

Intervjuperson nummer 7

Är fast inredning och en del av byggnaden. Finns det en standard så vill man hänvisa till den. Varför just 20 % är oklart.

Syftet är motsvarande som för ytskikt. Att sätta en nivå för acceptabel brand- och brandgasspridning inom brandcell.

Intervjuperson nummer 8

Vet inte. 20% har nog att göra med samma lättnad för mindre byggnadsdelar i övrigt.

Intervjuperson nummer 9

Om för stor del av taket är täckt av brännbara rör kan de bidra till övertändning.

Intervjuperson nummer 10

Detta är ”rörigt” (ha ha…). Lite klassiskt av Boverket att införa mer klasser bara för att de dyker upp i standardiseringsarbetet. Hade kunnat göras enklare med endast en klass, ev ingen alls med undantag från t ex utrymningsvägar.

Intervjuperson nummer 11

Som med ytskikt. Rimligt att man ställer krav på rörisolering som tar upp en viss yta.

Intervjuperson nummer 12

Undvika risker för snabb brandspridning.

72.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Krav på ytskikt på rörisolering har funnits sedan BBR 1994. I NR framgick endast vissa undantag för rörisolering.

Krav på rörisolering förekommer i några av de studerade utländska regelverken. Kraven för rörisolering motsvarar då normalt kraven för intilliggande ytskikt. I det Australiska regelverket anges syftet med krav på rörisolering främst vara att begränsa brandförloppet under utrymningsfasen.

De intervjuade personerna nämner främst snabb brandspridning och risk för övertändning, samt att vara i paritet med övriga ytskikt i byggnaden.

Syfte

Syftet med att ställa krav på ytskikt av rörisolering bedöms vara att inte mer än marginellt öka risk för snabb brandspridning och övertändning jämfört med ytskikt på övriga byggnadsdelar.

Det som primärt bedöms påverka kravet på rörisolering är:

  • Rörisolerings påverkan på ett eventuellt brandförlopp
  • Risk för att rörisoleringen involveras i brandförloppet
  • Huruvida rörisoleringens eventuella antändning kan förväntas påverka utrymningsförlopp eller tid till övertändning i en lokal/utrymme.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

71 BBR 5:334– Trappor med gallerdurk

Vad är syftet med ”Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan”?

71.1 BBR 24 kap 5:334

71.1.1 5:334 Utformning av utrymningsvägar 

Föreskrift (funktionskrav):

Föreskrift saknas för syftet.

Allmänt råd:

”[…] Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan. […]”

71.2 Historik

Kravet är relativt nytt och infördes i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering, 2004. Det har sedan dess varit formulerat på ungefär samma sätt.

71.2.1 Utrymningsdimensionering, 2004

Kravet infördes i utrymningsdimensionering med följande motivering:

”Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. […]”

71.2.2 Konsekvensutredning BBR 19

Till BBR 19 infördes kravet som allmänt råd i BBR. Denna ändring kommenterades dock inte specifikt.

71.3 Utländska regelverk

71.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

71.3.2 England

Hittar inget liknande krav.

71.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

71.3.4 Australien

Trappsteg måste vara täta om de betjänar byggnader över 3 våningar eller om trappan är mer än 10 meter hög. Syftet är klart beskrivet: ” Under D2.13(a)(vi), where a stairway is of a specified height, solid treads must be used so that people cannot see through them. This minimises the risk to people affected by vertigo.”

71.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav.

71.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav.

71.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan”?

Intervjuperson nummer 1

Är forskning som visat att man upplever detta som väldigt obehagligt. Tror det är Håkan Frantzich.

Intervjuperson nummer 2

Att det är obehagligt att gå i dom, personers utrymning påverkas negativt, kan medföra långsammare utrymning och personer kan tveka.

Intervjuperson nummer 3

Att undvika fri sikt i vertikalled, vilket kan påverka utrymning negativt. I sidled är det OK med öppningar.

Intervjuperson nummer 4

Ett syfte kan vara att det är svårt att gå med högklackat på gallerdurk. Kan ha med att det blir otäckt med hög höjd nedåt.

Intervjuperson nummer 5

Undvika svindel.

Intervjuperson nummer 6

Det kan upplevas obehagligt att utrymma på ”golv” som man ser igenom.

Intervjuperson nummer 7

Att inte få lågor och rök i rumpan.

Intervjuperson nummer 8

Man är rädd för svindel. Någon har lurat Boverket att det är ett problem. Varför just tre plan är oklart. Kanske någon som gått och tyckt det vart läbbigt.

Intervjuperson nummer 9

Rent svindelproblem, folk går inte ut den vägen, otäckt när det blir högt och man ser ner.

Intervjuperson nummer 10

Utrymma på säkert sätt? Behöver förklaras.

Intervjuperson nummer 11

För att personer kan uppleva det som otrevligt och inte våga använda utrymningsvägen. Kan orsaka svindel och möjligen även känsla av otrygghet, skranglighet i konstruktionen.

Intervjuperson nummer 12

Svindelrisken beaktas med detta krav.

71.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Syftet med regeln beskrevs när den infördes i Utrymningsdimensionering: ”Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. Detta fördes sedan in som allmänt råd i BBR 19, men begränsningen kring spiraltrappor togs bort, sannolikt eftersom att trappans form inte relaterade till problemet.

Liknande anledning anges i det Australiensiska regelverket, vilket är det enda regelverk med liknande krav. Detta anges även som anledning i många av intervjuerna, där många tar upp just risken för svindelkänslor vid fri vertikal sikt nedåt.

Syfte

Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med att gallerdurk eller liknande inte ska användas i trappor över tre plan vara att undvika att svindelkänslor eller liknande kan påverka utrymningsförloppet negativt. Detta genom att personer saktar ner och inte utnyttjar utrymningsvägens kapacitet till fullo eller helt försöker hitta en annan väg ut. Observera att det är sikten i vertikalled som bedöms vara problemet, det vill säga att man kan se igenom det underlag man går på.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

 

70 BBR 5:2551 – Aktivering av spjäll med brandfunktion

Vad är syftet med att ”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor […]”?

70.1 BBR 24 text

70.1.1 5:2551 Spjäll

Föreskrift (funktionskrav):

”Om spjäll är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de utformas så att de, med hög tillförlitlighet, skyddar mot brand- och brandgasspridning i ventilationssystemet motsvarande den avskiljande förmåga som gäller för brandcellsgränsen. Spjäll ska klara den temperatur som de utsätts för och spjällen ska aktiveras inom den tid som krävs för att avsedd funktion ska uppnås.” […]

Allmänt råd:

”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt ställe. Rökdetektorns utformning kan verifieras enligt SS-EN 54-7.”

70.2 Historik

Stycket nedan baseras på telefonintervju med Tomas Fagergren.

På 70-80 användes brandspjäll bara i syfte att stoppa värme. Spjället styrdes med smältsäkring. Spjället tilläts användas för att tillgodoräkna sig halva brandmotståndet för brandcellsgränsen.

På mitten 80-talet: SP gjorde tillverkningskontroller på befintliga byggnader och noterade att felfunktionen var mycket hög. Det diskuterades då att helt förbjuda spjäll. Istället kom det nya spjälltyper med motionering, och i samband med det tilläts brandspjället att kompensera för hela brandmotståndet för brandcellsgränsen.

För att spjällen även skulle kunna skydda mot rök infördes möjlighet till styrning med rökdetektorer. Rökdetektorer för styrning började användas i mitten av 80-talet. Funktionskrav på rökdetektorstyrning dokumenterades först i Föreningen V:s skrift ”Brandskydd Nybyggnadsregler” som en föreslagen lösning. Det var först 1995 som funktionen dokumenterades av Boverket.

 

70.2.1 BBR

Kap 5:653 Skydd mot spridning av brandgas

BBR 1

Krav på rökdetektorstyrning av brandgasspjäll infördes i BBR.

”Brandgasspridning mellan brandceller kan även förhindras genom att frånluftssystemets funktion säkerställs under minst den tid som anges av brandcellens brandtekniska krav och att rökdetektorstyrda brandgasspjäll. med ett läckluftsflöde om 30 1/s m’ spjällarea vid beräknings-trycket l 000 Pa, installeras i de tilluftskanaldelar som endast betjänar en brandcell och innan kanaldelens anslutning till gemensam tilluftskanal.”

BBR 3

Vid införandet av krav på rökdetektorstyrning av brandgasspjäll i Riktlinje för typgodkännande brandskydd” (se nedan) utgick skrivelser om rökdetektorstyrning i BBR.

”Brandgasspridning kan förhindras genom att backspjäll eller brandgasspjäll installeras mellan brandcellerna eller genom att ventilationssystemets fläktar utnyttjas som en integrerad del i skyddet mot brandgasspridning.”

För brandgasspjäll, se nedan.

70.2.2 Riktlinje för typgodkännande brandskydd, Allmänna råd 1993:2, utgåva 2, 1995

I Boverkets ”Riktlinje för typgodkännande brandskydd” anges att:

”Brandgasspjäll bedöms vara godtagbart om det efter provning enligt NT FIRE 010 uppfyller följande krav:

[…] ”spjället styrs av rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt sätt” […]

70.2.3 Konsekvensutredning BBR 19

I BBR 19 anges att spjäll bör styras med rökdetektor. Följande anges i konsekvensutredningen.

5:2561 Spjäll

Ändring:

[…] ”Däremot ställs det i allmänt råd krav på att spjäll även bör vara kopplade till rökdetektor. Rökdetektor kan verifieras enligt SS-EN. 54-7.”

Motiv:

[…] ”Spjällen bör kopplas till rökdetektor för att minska den totala tiden från brandens start till att spjället har stängt och därmed minska spridningen av brandgaser till andra brandceller.

Konsekvens: Anges inte.

70.3 Utländska regelverk

70.3.1 Norge

Aktiveringssätt för eventuella brandspjäll anges inte så tydligt i Norska regelverket.

70.3.2 England

ADB
5.47
Brandspjäll ska finnas där ventilationssystemet försörjer olika brandceller. De ska aktiveras med en rökdetektor eller ett lämpligt brandlarmsystem. Brandgasspjäll ska stänga när rök detekteras.

10.13
Där verksamheten i byggnaden innefattar sovande personer, som till exempel hotell och äldreboende, ska aktiveras av ett rökdetektor-styrt automatiskt system istället för att aktiveras av termiska delar.

BS 9999
33.4.3.2
 Brand-/rökdetektorer tenderar att aktiveras snabbare om de är direkt kopplade till ett detektions och alarmsystem. Av denna anledningen passerar varken kalla eller varma brandgaser brandgasspjället då det redan har stängt och har ett brandmotstånd.

70.3.3 USA

NFPA kap. 8.4.6.4 Brandgasspjäll ska stänga vid detektion från rökdetektor godkänd och installerad enligt NFPA 72.

IBC

70.3.4 Australien

Ett ventilationssytem som är så konstruerat att brandgaser riskerar att spridas via systemet, ska ”…be arranged such that the air-handling system is shut down and the smoke dampers are activated to close automatically by smoke detectors complying with clause 7.5 of AS 1670.1; …” Vad standarden säger om placering är okänt. Syftet med automatiska brandgasspjäll nämns: ”Smoke must not cross smoke barriers E2.2(b) requires that an air-handling system that is not part of a smoke hazard management system be designed and installed with suitable strategies to ensure that, during a fire, it does not:

·         recycle air (and therefore smoke) from one fire compartment to another; or

·         otherwise contribute to the spread of smoke between fire compartments. …”

 

70.3.5 Nya Zeeland

Det som anges för aktivering av brandgasspjäll är att dessa ska aktivera på brandlarm. Inget sägs om placering av detektorer.

70.3.6 Kanada

Enligt det kanadensiska regelverket ska brand-/brandgasspjäll kan stängas på smältbleck, brandgasspjäll ska stänga på aktivering av rökdetektor i kanal. Mer specifik styrning av rökdetektorns placering ges:

70.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor […]”?

Intervjuperson nummer 1

Att brandfunktionen i ventilationssystemet ska aktiveras på ett skyndsamt sätt.

Intervjuperson nummer 2

Att säkerställa tillräckligt tidig detektering, så att brandgasspridning hindras.

Intervjuperson nummer 3

Texten har inte hängt med den tekniska utvecklingen av brandlarm. Styrning på helt annat sätt än förr. Få kan ventilationsbrandskydd därav kravet.

Intervjuperson nummer 4

Aktiveringen måste ske automatiskt. Syftet med spjället är ju att inte sprida brandgaser till andra lokaler där de som vistas inte kan förväntas upptäcka branden. Boverket har inte riktigt tagit ställning i sin formulering.

Intervjuperson nummer 5

För att det ska gå tillräckligt fort. För att detektera rök som inte är varm.

Intervjuperson nummer 6

Grundtanken har varit att man inte vill ha smältbläck som användes mycket innan. Även vid låga temperaturer kan det komma mycket brandgas.

Intervjuperson nummer 7

Värmedetektering ger för långsam detektering, ev ingen alls.

Intervjuperson nummer 8

Få tillräckligt tidig aktivering.

Intervjuperson nummer 9

Tar för lång tid med värmedetektor eller smältbläck som man använde förr. Då skyddar man inte mot rökspridning utan bara mot brandspridning.

Intervjuperson nummer 10

Att spjället ska stänga innan rök sprids till andra brandceller. Kravnivån kan exemplifieras med rökdetektor men andra metoder kan vara godtagbara.

Intervjuperson nummer 11

Ska stängas när de ska, finns ej heltäckande brandlarm ska de ändå stänga tidigt och då även på rök (fungerar bättre än exempelvis smältsäkring)

Intervjuperson nummer 12

Det hinner passera för mycket brandgaser innan spjället stänger om den styrs på värme.

70.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Styrning via rökdetektor har funnits sedan övergången till BBR, 1994. Kraven har funnits i olika skrivelser, men finns nu åter i BBR.

De utländska regelverk som studerats anger i de flesta fall att rökdetektorer ska användas för styrning av brandspjäll.

De intervjuade personerna anger främst att syftet är att detektering ska ske i tillräckligt god tid så att inte för stor mängd brandgas sprid till andra brandceller.

Syfte

Syftet bedöms vara att detektera brandgaser tillräckligt snabbt för att inte otillåtet stor mängd brandgas ska spridas till andra brandceller via ventilationssystemet. Tillåten spridningsmängd finns definierad i BBRAD 3.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

69 BBR 5:731 – Inomhusbrandposter i industri, lager och Vk6

Vad är syftet med ”Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m2 samt i lokaler i verksamhetsklass 6.”?

69.1 BBR 24 kap 5:731

69.1.1 5:731 Släckutrustning 

Föreskrift (funktionskrav):

”Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.”

Allmänt råd:

”Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m2 samt i lokaler i verksamhetsklass 6. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1. ”

69.2 Historik

Kravet kom första gången i SBN 1975 och då för byggnader som inrymmer laboratorielokaler med verksamhet som är förenad med särskild risk för brand eller explosion. I SBN 1980 utökades kravet till större industribyggnader med högre brandbelastning. Till BBR ändrades det sedan ytterligare något och det var större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medföra stora risker för personskador som inomhusbrandposter skulle anordnas. Från BBR 94 till BBR 94:3 ändrades kravet från ”stor intensitet” till ”mycket stor intensitet”. I BBR 19 förtydligades kravet ytterligare till vilka verksamhetsklasser som omfattades.

69.2.1 SBN 75

”78:44 INOMHUSBRANDPOSTER

I byggnad som inrymmer laboratorielokal, där verksamheten är förenad med särskild risk för brand eller explosion, anordnas inomhusbrandposter, anslutna till vattenledning med erforderlig kapacitet. Tillhörande slang-utrustning skall vara avpassad så att varje sådan lokal kan nås.

För laboratorielokal med verksamhet där vatten är farligt som släckningsmedel eller innebär risk för smittspridning erfordras dock andra släckanordningar, exempelvis för pulver eller gas.”

69.2.2 SBN 80

”37:521 Stigarledning och inomhusbrandposter

[…] Inomhusbrandposter skall även anordnas i en större industri-, hantverks- och lagerlokal med högre brandbelastning än 200 MJ/m2 eller om omfattande hantering, bearbetning eller lagring av brännbara material förekommer. Vad i detta stycke sägs behöver inte iakttas om byggnaden i stället skyddas med en automatisk vattensprinkleranläggning, jfr :522 g).”

”78:44 Inomhusbrandposter

I byggnader, som inrymmer laboratorielokaler där verksamheten är förenad med särskild risk för brand eller explosion, skall inomhusbrandposter anordnas med erforderlig kapacitet och i erforderlig omfattning. Laboratorielokaler, eller delar av sådana, med verksamhet där vatten är farligt som släckningsmedel eller innebär risk för smittspridning skall förses med andra erforderliga släckningsanordningar, exempelvis anordningar med pulver eller gas.”

69.2.3 NR 1

”8:631 […] I en byggnad som inte är försedd med automatisk vattensprinkleranläggning skall lätt manövrerbara och tillförlitliga inomhusbrandposter med för brandsläckning erforderligt flöde och tryck och anslutna till tappvatteninstallationen anordnas i följande lokaler: […]

  1. b) större industri-, hantverks- och lagerlokaler med högre brandbelastning än 200 MJ/m2 eller med en omfattande hantering, bearbetning eller lagring av brännbart material,
  2. c) byggnader som inrymmer laboratorielokaler där verksamheten är förenad med särskilda risker för brand eller explosion, såvida inte verksamheten är sådan att vatten är farligt som släckningsmedel eller kan innebära risk för smittspridning.[…]”

”Inomhusbrandposter bör utföras enligt SS 3298 och ge ett flöde av minst 40 l/min vid ett tryck av lägst 0,2 MPa.”

69.2.4 BBR 94

”5:93 Anordningar för manuell brandsläckning

I byggnader med stora nivåskillnader, i större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medföra stora risker för personskador, skall fasta anordningar finnas som underlättar brandsläckningsinsatser. […]

Råd: […] I utrymmen där brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet och medföra stora risker för personskador bör inomhusbrandposter finnas. Risk föreligger normalt inte i utrymmen som skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS 3298 (3).”

69.2.5 BBR 94:3

”5:93 Anordningar för manuell brandsläckning

I byggnader med stora nivåskillnader, i större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få mycket stor intensitet eller medföra stora risker för personskador, skall fasta anordningar finnas som underlättar brandsläckningsinsatser. 

Allmänt råd:
[…]I utrymmen där brand kan förväntas få snabb spridning, få mycket stor intensitet och medföra stora risker för personskador bör inomhusbrandposter finnas. Risk föreligger normalt inte i utrymmen som skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1 (1).”

69.2.6 BBR 10

Endast ändring med avseende på standard:
Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1 (2).

69.2.7 BBR 19

”5:731 Släckutrustning

Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.

Allmänt råd:
Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m2 samt i lokaler i verksamhetsklass 6. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1.”

69.2.8 Konsekvensutredning BBR19

”5:731 Släckutrustning (5:93)

Ändring:

Förtydligande av vad ”där en brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.” innebär, dvs. tydliggörande för vilka verksamhetsklasser inomhusbrandpost är ett krav. Föreskriften har förtydligats för att sammanblandning av inomhusbrandposter med slangrulle eller brandposter för uttag av släckvatten inte ska ske. Tidigare accepterat tekniskt byte med sprinkler är borttaget.

Motiv:

Sprinkler och inomhusbrandposter har betydelse i olika skeden av en brand och kan snarare ses som ett komplement till varandra. Vid tillämpning av analytisk dimensionering kan möjligen lösningar med andra typer släcksystem verifieras.

Konsekvens:

Ingen förändring av nivån.

Kommentar:

Arbetsmiljöverket har krav på brandsläckningsutrustning på arbetsplatsen.”

69.3 Utländska regelverk

69.3.1 Norge

Inget krav på specifikt inomhusbrandposter ställs. Det anges dock som alternativ till handbrandsläckare för vissa verksamheter.

69.3.2 England

Normalt är inte detta tillåtet i England då det ses som en falsk trygghet som gör att personer kan bli kvar i byggnaden för länge.

69.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

69.3.4 Australien

Inomhusbrandposter krävs i alla byggnader med en byggarea över 500 m2 förutom i bostäder, grundskolor och vissa samlingslokaler. Syftet anges till ”to enable, where appropriate, a building’s occupants to undertake initial attack on a fire”. Vägledning kring syftet finns även att hämta i funktionskravet:

”Fire hose reels in buildings allow occupants to fight a fire. The fire may be in its infancy, and early control or extinguishment may reduce the hazard, allow more time for evacuation and prevent structural damage.

“To the degree necessary”

See the explanation of this term in A1.7.

Criteria for fire hose reels

As set out in EP1.1, fire hose reels must be installed when necessary, and be appropriate to a number of factors, including:

  • the size of the fire compartment which is a measure of the size of any potential fire;
  • the function of the building will affect the fire load in the building;
  • the fire-safety systems which can affect the rate of fire spread (eg if a sprinkler system is installed in a building, it should extinguish the fire or reduce its growth rate); and
  • the fire hazard which means the danger in terms of potential harm and degree of exposure arising from the start and spread of fire, and the smoke and gases generated by a fire.”

 

69.3.5 Nya Zeeland

Den Nya zeeländska byggreglerna ställer inte krav på inomhusbrandposter för industri (eller annan verksamhet), däremot anger ett AFS-liknande dokument att detta ska finnas. I projekt frångick man ofta detta och ersatte inomhusbrandposter med brandsläckare.

69.3.6 Kanada

Hittar inget krav på brandposter.

69.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m2 samt i lokaler i verksamhetsklass 6.”?

Intervjuperson nummer 1

Man har bedömt att denna typ av släckutrustning är den som är mest lämplig i denna typ av miljö. Tveksamt om det är ett rimligt krav att ställa faktiskt.

Intervjuperson nummer 2

Borde kanske regleras på annat ställe som med handbrandsläckare. T.ex. LSO. Egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 3

I just industrier kände man att man fortsatt borde ha kvar det, bättre släckverkan, behöver inte sluta när pulvret är slut, kan fortsätta att hantera branden. Dock risk med att bli kvar för länge i bygganden. Övning behövs dock för att kunna hantera en slang! Personalen ska kunna göra en adekvat insats.

Intervjuperson nummer 4

Gammal regel och väldigt pålitligt släckredskap.

Intervjuperson nummer 5

Syftet måste vara att man anser att handbrandsläckare är otillräckligt, i dessa typer av lokaler behöver tidig insats kunna göras dvs innan Räddningstjänsten är på plats, dock osäkert om detta fungerar.

Intervjuperson nummer 6

Framför allt för att kunna göra en hyfsat bra släckinsats där man har hög kapacitet på släckförmågan. Uthållighet i släckförmågan för personal på plats. Rimligt att ha en initial god släckkapacitet även om lokalerna är sprinklade.

Intervjuperson nummer 7

För att kunna göra en snabb släckinsats. Inomhusbrandposter kan regleras i BBR medan handbrandsläckare inte kan regleras i BBR, därav står det bara om inomhusbrandposter.

Intervjuperson nummer 8

Där vi har snabbast brandförlopp kan man stå kvar längst. Idiotiskt, borde vara krav på handbrandsläckare istället.

Intervjuperson nummer 9

Bättre släckutrustning i högrisklokaler. Kan utöver detta inte mer om bakgrunden. Notera att inomhusbrandposter nämns först i rådet.

Intervjuperson nummer 10

Gammalt krav. Man ansåg förr att det var säkrare vilket de kanske var då. Nu vet vi bättre. Borde vara anpassat till den typen av verksamhet där det är motiverat t.ex. höglager. Moderna handbrandsläckare tillräckligt säkra och tillförlitliga.

Intervjuperson nummer 11

För att personal på plats ska kunna göra en första insats för att begränsa. Övriga verksamheter får krav på handbrandsläckare enligt LSO och behöver därför inte regleras i BBR. Inomhusbrandpost ger kontinuerligt flöde av släckmedel. Det borde dock finnas ett krav på placering intill en utgång.

Intervjuperson nummer 12

I höglager och liknande behöver man mer än en handbrandsläckare för att ha en chans att släcka. Implicit bygger det på att personalen ska kunna göra insats.

Ger problem i t.ex. tältbyggnader där vattnet kan frysa.

69.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på inomhusbrandposter har funnits med sen 1970-talet och har gått från att omfatta laboratorielokaler med stor risk för uppkomst av brand och lokaler där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medföra stora risker för personskador (dagens verksamhetsklass 6), till att sedan även omfatta industrier och lager med hög brandbelastning i verksamhetsklass 1. Konsekvensutredningen förtydligar främst vilka verksamhetsklasser det gäller samt att det tekniska bytet mot sprinkler inte längre är möjligt. Eftersom kravet ställs i Vk1 och Vk6 kan det antas att det är personalen som ska använda inomhusbrandposterna i första hand. Dessutom angavs det i de tidiga regelverken att de var till för att underlätta brandsläckningsinsatser, men det specificerades inte vems insats, det vill säga personalens eller räddningstjänstens.

I de utländska regelverken är det främst det Australiensiska som har ett liknande krav. Där förtydligas det också att de är till för att personalen ska kunna göra en insats i brandens tidiga skede för att minska faran, ge mer tid för utrymning och förhindra skador på konstruktionen.

Flera av de intervjuade nämner en snabb släckinsats av personal med ett släckredskap som har större kapacitet när det gäller både räckvidd och uthållighet i släckförmåga än handbrandsläckare som ett syfte. Några nämner också risken med att bli kvar i byggnaden för länge (där brandrisken dessutom är större) likt hur man resonerar i England.

Syfte

Syftet bedöms vara att säkerställa möjligheten till en snabb och effektiv insats i brandens tidiga skede (innan räddningstjänst är på plats) i lokaler där en brand annars riskerar att sprida sig snabbt och bli väldigt omfattande.

Följande egenskaper hos släckutrusningen har betydelse för att få en snabb och effektiv insats och bör beaktas:
– Släckutrustningens tillgänglighet i lokalen
– Släckutrustningens kapacitet på släckförmåga i förhållande till aktuell verksamhet
– Personalens förmåga och kompetens att hantera släckutrustningen
– Släckutrustningens räckvidd i förhållande till aktuell verksamhet och lokalens utseende.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

68 BBR 5:721 – Avstånd mellan uppställningsplats och angreppspunkt

Vad är syftet med att avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter?

68.1 BBR 24 kap 5:721

68.1.1 5:721 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon.”

Allmänt råd:

”… Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter. …”

68.2 Historik

Kravet på angreppsväg (väg från uppställningsplats till angreppspunkt) kom första gången i SBN 1975 och då i form av gångavstånd från brandvägen för att utrymning skulle kunna ske från lägenheter via bärbara stegar. I NR förtydligades kravet att bärbara stegar inte ska behöva bäras i mer än 50 meter i lätt framkomlig terräng i samband med stegutrymning från lägenheter. Därefter hade kravet en paus tills det kom tillbaka i BBR 19 för att förtydliga att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats.

68.2.1 SBN 75 och SBN 1980

”37:411 BRANDVÄG

Där nödutrymning förutsätts kunna ske med hjälp av brandförsvarets utrustning och befintligt gatunät eller motsvarande inte ger erforderliga åtkomstmöjligheter, anordnas särskild körväg (brandväg), framkomlig för ifrågavarande fordon och försedd med erforderliga uppställningsplatser och markeringar.

37:4111 […]För utrymning med bärbara stegar är det tillfyllest att brandväg förläggs så att varje lägenhet, från vilken sådan utrymning skall kunna ske, kan nås inom 50 m gångavstånd från brandvägen.”

68.2.2 NR 1

”1:13 Åtkomlighet för räddningstjänst

[…]Om befintligt gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med nödutrymning och släckinsats, skall en särskild framkomlig körväg (räddningsväg) anordnas. […]

[…]Där nödutrymning avses ske med bärbara stegar, bör dessa inte behöva bäras längre än 50 m i lätt framkomlig terräng.”

68.2.3 BBR 19

”5:721 Räddningsväg

Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon.
Allmänt råd:
Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.

Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 m.”

68.2.4 Konsekvensutredning BBR19

5:721 Räddningsväg (5:94)

Ändring:

”Förtydligande att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats. Ett maxavstånd mellan uppställningsplats och byggnad återinförs. Kravet på räddningsväg kvarstår men ett förtydligande görs om bärigheten. Hänvisning till EKS för bjälklag införs.”

Motiv:

”Öka tydligheten och verifierbarheten. Öka möjligheten för räddningstjänsten att göra en insats. Exakta krav på mått, radier, etc. för räddningsväg specificeras inte eftersom det kan finnas lokala variationer. Istället anges viktiga parametrar i det allmänna rådet.”

Konsekvens:

”Funktionskravet förtydligas, det blir enklare för den enskilde användaren, om vad som gäller för räddningsväg och uppställningsplats. Säkerheten ökar för den enskilde och räddningspersonalen om det tydliggörs att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats. Istället för att ange exakta mått finns möjlighet att anpassa utförande efter lokala förutsättningar.”

Kommentar:

”God framkomlighet av räddningsväg innebär att eventuella fysiska hinder tas bort, dvs. att ett underhåll av räddningsväg görs så att fri bredd och höjd bland annat bibehålls. Det kan innebära att snövallar inte läggs upp.”

68.2.5 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (dnr: 1232-1409/2014):

Varför är inte begreppet ”Angreppspunkt” definierat i BBR? (finns ej i rikstermbanken) Är det tex till trapphus eller till aktuellt plan i trapphus (som saknar hjälpmedel). Det är ju en väsentlig skillnad för räddningstjänstens insatsmöjlighet att förflytta sig 50 m på mark eller 50 på mark + 24 m i höjdled. Det senare kan vara mer ok om brandcellen som angrips är liten. Kanske borde angreppsväg inom brandcell (ex 50 m, inom ramen för AFS) samt tillträdesväg inkl angreppsväg (ex 100 m) regleras tillsammans för att få bra flexibilitet och likartade insatsförhållanden.

Svar från Boverket (dnr: 1232-1409/2014):

Det finns inte definierat i BBR vad som exakt avses med angreppspunkt. Normalt kan man anta att det är avståndet från uppställningsplats till byggnadens huvudentré eller i vissa fall en särskild förutbestämd insatsväg, tex en sprinklercentral. En byggnad kan även ha flera angreppspunkter beroende på hur den ser ut, ett exempel är flerbostadshus med flera trappuppgångar. Ett avstånd på max 50 meter möjliggör att insats kan ske till byggnaden utan att allt för långa längder slang behöver dras eller annan tung utrustning behöver bäras till byggnaden, tex en stege. Däremot har avståndet till angreppspunkten inget samband med hur lång rökdykarinsats som kan bli aktuell inne i byggnaden utan det är två separata föreskrifter. 

68.3 Utländska regelverk

68.3.1 Norge

I Norska regelverket anges att brandbil ska kunna köra fram till ytterdörren i normalfall. För mindre byggnadsverk kan dock avstånd upp till 50 meter accepteras från uppställningsplats till angreppsväg.

68.3.2 England

ADB, 16

Regleras inte riktigt på samma sätt utan regleras genom att räddningstjänsten ska ha tillgång till en viss del av byggnadens omkrets. Dörrar ska finnas i sådan omfattning att det är max 60 meter mellan varje dörr och/eller slutet av den fasaden.

68.3.3 USA

IFC kap. 503.1.1 konstaterar att angreppsvägen inte får sluta längre från byggnaden än ca 46 meter. Får vara längre i särskilda fall om sprinkler finns installerat.

68.3.4 Australien

För byggnader med brandceller över 18000 m2 krävs perimeter vehicular access dvs en 18 meter bred körbar remsa runt hela byggnaden. För byggnader över 25 meter krävs ett ”fire control centre” som är ett räddningsledningsrum. Detta rum får inte ha någon nivåskillnad till gatan men något högsta avstånd nämns inte. Syftet med vehicular access och controll centre är att underlätta räddningsinsats genom att tillse att räddningspersonalen kan komma fram till och in i byggnaden.

68.3.5 Nya Zeeland

Nedan redovisas de krav som gäller för uppställningsplats och åtkomst för räddningstjänsten. Kravet är att uppställningsplats ska finnas inom 20 meter från en byggnads entré.

I konsekvensutredningen anges vidare funktionen som kraven är härledda från:

68.3.6 Kanada

Liknande krav på 45 meter från uppställningsplats till byggnad anges, dock ingen motivering till varför just 45 meter.

68.4 Intervjuer

Vad är syftet med att avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter?

Intervjuperson nummer 1

Begränsa tiden för transport av material och slangdragning.

Intervjuperson nummer 2

Gammal hävd. Löses ofta genom att sopbilar måste nå byggnaden idag.

Finns väl en logik i att man inte ska behöva springa hur långt som helst.

Intervjuperson nummer 3

Gräns för hur långt Räddningspersonal ska behöva bära sin utrustning kopplat till arbetsmiljö för deras nuvarande system vilket innebär att de manuellt måste frakta saker.

Intervjuperson nummer 4

Insatsmöjlighet, slangdragning.

Intervjuperson nummer 5

Att inte behöva släpa släckutrustning för långt. Traditionellt mest styrande för bärande av utskjutsstege samt slangutläggning.

Intervjuperson nummer 6

Utrustning ska inte behöva bäras för långt. Kan komma från att två slanglängder är 50 meter.

Intervjuperson nummer 7

För att brandmännen inte ska göra slut på sig innan insatsen påbörjas. Kan ha med slanglängder att göra.

Intervjuperson nummer 8

Stegen är jättetung att bära. Man måste orka. 50 meter kommer nog från att man hade den siffran på andra ställen.

Intervjuperson nummer 9

För att räddningstjänsten ska komma så nära som möjligt det blir ej för långt att springa med material, exempelvis stegen, det handlar om livräddning och det ska då gå snabbt. Funnits länge, exempelvis även i gamla Räddningsverkets riktlinjer.

Intervjuperson nummer 10

Att det inte ska vara för långt att bära material, eftersom detta fördröjer insatstiden och kan leda till en mindre effektiv insats. Aktiva system som minskar risken för brand skulle ev kunna förlänga angreppsvägen.

Intervjuperson nummer 11

Det ska inte vara hur långt avstånd som helst. Borde inte vara avsett för villor o likande.

Intervjuperson nummer 12 

Inte få för långa avstånd för släckpersonal, mtrl, slangdragning etc.

68.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Enligt tidigare regelverk grundade sig de 50 metrarna i att brandmännen inte skulle behöva bära den bärbara stegen längre från uppställningsplatsen för att nå respektive lägenhet. Kravet var ungefär detsamma fram till och med NR men togs bort i BBR 1 och kom inte tillbaka förrän i BBR 19. I konsekvensutredningen till BBR 19 vill man förtydliga att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats för att öka säkerheten både för den enskilde och räddningspersonalen.

Samtliga utländska regelverk har någon angivelse eller begränsning för hur lång angreppsvägen får vara. Norge har till och med samma antal meter och USA är inte heller så långt ifrån.

I princip samtliga av de intervjuade nämner att det har med att räddningstjänsten inte ska behöva bära utrustning så långt. Några nämner också att det kan var kopplat till slanglängder samt att insatsen inte ska försinkas på grund av lång angreppsväg.

Syfte

Syftet bedöms vara att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats samt att underlätta för räddningstjänsten att kunna göra en snabb och effektiv insats för att rädda liv. Detta innebär att sträckan de måste bära eventuell utrustning ska vara begränsad.

Följande bör beaktas vid en analys:

–          Räddningstjänstens tid från inkommit larm till att vara på plats

–          Räddningstjänstens tid från att vara på plats till att insats är påbörjad

–          Räddningstjänstens behov av att bära material från uppställningsplats till angreppspunkt

–          Utformning (lutning, trappor, markens beskaffenhet) av vägen mellan uppställningsplats och angreppspunkt

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

67 BBR 5:61– Sammanbyggda byggnader med fler än två våningar

Vad är syftet med att sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg?

67.1 BBR 24 kap 5:61

67.1.1 5:61 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.”

Allmänt råd:

”[…] Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. […]”

67.2 Historik

Liknande krav infördes i SBN 67, då låga byggnader också var undantagna från brandmurar (motsvarande det som nu kallas brandväggar). Kravet har sedan dess varit relativt oförändrat i sin formulering.

67.2.1 SBN 67

I SBN 67 angavs att brandväggar (då brandmur) skulle anordnas mellan vissa byggnader, men att det även kunde undantas för en- och tvåvåningsbyggnader.

”37:253 Annan än brandsäker eller brandhärdig byggnad

[…]

I byggnader av trä för bostads- eller affärsändamål, sammanbyggda i form av radhus, kedjehus eller liknande husenheter får – under förutsättning att väggarna mellan husen utförs i lägst klass B 30 upp till yttertakets underkant sammanlagda byggnadsytan uppgå till högst 800 m2, om de har en våning, och 600 m2, om de har två våningar, såvida de inte uppdelas i sektioner med högst nämnda byggnadsytor genom som brandmur anordnad vägg i lägst klass A 60. Sådan vägg erfordras dock inte, om byggnaderna har begränsningsväggar i lägst klass A 60.

:2531 Där fråga är om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförs i gräns mot annan tomt, kan byggnadsnämnd enligt byggnadsstadgans § 43 medge befrielse från skyldighet att uppföra brandmur. Därvid bör vad ovan sägs kunna tjäna som ledning. Vid större områden med tät bebyggelse av här avsett slag bör emellertid hänsyn även tas till i vad mån området är uppdelat i friliggande mindre grupper. Inverkan av skyddsavståndet mellan sådana grupper bör härvid vägas mot antalet husenheter inom gruppen.”

67.2.2 SBN 75

Liknande krav angavs i SBN 75:

”37:363 ANNAN ÄN BRANDSÄKER ELLER BRANDHÄRDIG BYGGNAD

Envåningsbyggnad för bostads- eller butiksändamål, som inte är brandsäker eller brandhärdig och som har’ större byggnadsyta än 400 m2, uppdelas i delar om högst denna storlek genom vägg i klass A 60.

:3631 Byggnadsnämnd äger medge undantag från bestämmelser i 39 § byggnadsstadgan angående minsta medgivna avstånd mellan byggnader på samma tomt. Vid prövning av sådant undantag skall bl a beaktas riskerna för brandspridning. Därvid bör vad som sägs i :361-:363 kunna tjäna som ledning.

Byggnadsnämnd äger vidare medge undantag från bestämmelserna i 39 § byggnadsstadgan angående byggnads minsta avstånd till tomtgräns och kan dessutom enligt 43 § medge befrielse från skyldighet att uppföra brandmur i fråga om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförs i gräns mot annan tomt. Även i dessa fall skall riskerna för brandspridning beaktas, vilket dock inte påkallar några särskilda åtgärder vid småhus om avståndet till tomtgräns är minst 4,5 m. Där nämnda avstånd är mindre än 4,5 m är det i regel tillfyllest att yttervägg som vetter mot granntomten utförs utan fönster och i klass B 30 upp till yttertakets underkant, i fråga om småhus som sammanbyggs i tomtgräns bör vad ovan i :363 sägs kunna tjäna som ledning.

Vid tät bebyggelse bör vidare beaktas de risker för brandspridning som kan föranledas av brännbar fasadbeklädnad, fönster, ventilationsspringor vid takfot eller placering av garage- och förrådsbyggnader. Vid större område med småhusbebyggelse bör vid undantagsprövning hänsyn även tas till föreliggande inträngningsmöjligheter för brandförsvaret.”

67.2.3 NR

I NR formulerades kravet om och angavs som grundläggande nivå för samtliga byggnader. Speciella förutsättningar angavs även för småhus.

”8:3 Skydd mot brandspridning mellan byggnader samt sektionering av större byggnader

En byggnad som uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 m skall skiljas från byggnad på granntomten med en brandvägg, såvida inte området på andra sidan gränsen är undantaget från bebyggelse till sådan bredd att avståndet mellan byggnaderna blir minst 8,0 m. Mellan byggnader som sammanbyggs får anordnas en gemensam brandvägg, om grannarna är ense om detta. Mellan byggnader i högst två våningsplan fordras inte någon brandvägg, om risken för brandspridning förebyggs på annat sätt.”

Utöver ovanstående så angavs speciella förutsättningar för småhus.

67.2.4 BBR 1-18

I BBR formulerades kravet om något så att brandvägg inte alltid krävdes mellan närliggande byggnader utan endast sammanbyggda byggnader i fler än två våningsplan, likt nuvarande krav.

”5:72 Utformning beroende på avstånd mellan byggnader

Byggnader som uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 meter, skall utformas så att risken for brandspridning till byggnader på granntomten begränsas. Kravet gäller inte om avståndet till byggnader på granntomten ändå blir minst 8,0 meter.

Brandspridning skall försvåras genom att strålningsnivån på grannbyggnader blir låg vid brand och att flammorna från brinnande byggnader inte når grannbyggnader.

Brandskyddet får utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktioner, skyddsavstånd eller en kombination därav. För byggnader i tomtgräns skall brandskyddet utgöras enbart av brandtekniskt avskiljande konstruktion.

Råd: Acceptabel strålningsnivå mot närliggande byggnaders ytor bör understiga 15 kW/m2 i minst 30 minuter, om inga särskilda åtgärder vidtas. För byggnader med mer än två våningsplan är utförande med brandvägg lämpligast. Brandväggar för flera byggnader kan sammanbyggas om detta kan ske utan olägenhet. För byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller bostäder eller kontorslokaler kan föreskrifterna i avsnitt 5:721 tillämpas.”

Kravet var samma fram till och med BBR 18.

67.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

Till BBR 19 ändrades kravet till ett tydligare funktionskrav och med detaljlösningarna i allmänt råd.

”5:61 Allmänt (5:71)

Ändring
Förtydligande generell inledning med vad som ska uppnås med 5:6. Begreppet granntomt och grannbyggnad försvinner som begrepp och istället beskrivs enbart brandspridning mellan byggnad enligt PBF. Möjligheten att anpassa skyddet mellan byggnader baserat på att bedömningen av räddningstjänstens insatsmöjlighet inte vägs in i utformningen av skydd mot brandspridning mellan byggnader. Ett allmänt råd som förtydligar hur man ska beräkna avståndet mellan byggnader har tillkommit.  

Motiv
Den generella inledningen tydliggör syftet med 5:6. Begreppen granntomt och grannbyggnad försvinner för att kraven tydligare ska vara kopplade till byggnadens fysiska konstruktion. Att begreppen utgår minskar risken för sammanblandning med fastigheter som inte har någon direkt betydelse för vilka krav som ställs på byggnaden idag. Däremot har fastighet och tomt ofta sammanfallit vilket kan ha bidragit till missförstånd. Detta förtydligande är kopplat till hur bebyggelse och fastigheter har utvecklats över åren.

Möjligheten att anpassa skyddet m.h.t. att räddningstjänsten tas bort eftersom detta är en förutsättning som kan vara svår att verifiera. Man kan samtidigt konstatera att brandspridning mellan byggnader är ovanligt, vilket kan ha flera orsaker. Räddningstjänsten kan fortsatt vara en viktig resurs för att minska risken för brandspridning mellan byggnader men deras förmåga behöver inte vara avhängigt för hur man utformar byggnaden.

För att förtydliga hur man ska ta hänsyn till balkonger och andra utstickande detaljer på byggnaden när man beräknar avståndet mellan byggnader har ett allmänt råd om det lagts till.

Konsekvens
Ändringarna utgör förtydliganden som underlättar för den enskilda användaren.

Avseende räddningstjänstens roll berör detta framförallt småhus, se 5:611.

Kommentar
Avsnitt 5:5 behandlar skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader medan avsnitt 5:6 behandlar skydd mot brandspridning mellan byggnader och har därmed olika syften. Detta har förtydligats, framförallt i 5:553 som avser skydd mot brandspridning mellan brandceller i samma byggnad. Detsamma gäller i BBR 18, alltså ingen skillnad på den punkten.

Sammanbyggd byggnad
Avsnittet förhåller sig inte till fastigheter eller ägarförhållanden utan det är de fysiska byggnaderna som avses. Vid ansökan om bygglov ges klarhet i huruvida det handlar om en och samma byggnad eller om det gäller sammanbyggda byggnader. 

Kombination av avstånd och avskiljande konstruktion för att uppfylla kraven finns fortsatt. Eftersom inga lösningar för annat än småhus och komplementbyggnader inte finns i BBR gäller analytisk dimensionering för att visa att kombinationen uppfyller kraven. 

Alternativ utformning
Alternativa avstånd till 8 meter har diskuterats och beroendet av byggnaders olika utformning. Ett beslut har dock tagits att behålla åtta meter. Se bilaga F för beräkning.”

67.3 Utländska regelverk

67.3.1 Norge

I Norska regelverket krävs brandvägg alltid mellan sammanbyggda byggnader.

67.3.2 England

Hittar inget liknande krav.

67.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

67.3.4 Australien

Syftet med funktionskravet att inte sprida brand mellan byggnader ”aims to minimise the risk of fire spreading from one building to another that could endanger the occupants of both buildings and impede the actions of the fire brigade.” Australien skiljer dock inte på brandvägg och brandcellsgräns, man har bara högre klass på den vägg som separerar byggnader än den som separerar brandceller. En brandvägg mellan byggnader får dessutom inte vara bruten dvs den ska vara vertikal i hela sin höjd. Någon motsvarighet till M-kravet kan jag inte hitta.

67.3.5 Nya Zeeland

Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket. Se även information till syfte 5:562 – Brandvägg.

Urklipp från syfte 5:562 Brandvägg:

Inget krav på brandvägg finns i det Nya Zeeländska regelverket. Man delar däremot upp brandklassningen i ”life rating” och ”property rating”, dvs. en klass för skydd av personer i byggnaden och skydd av andra byggnader. Property rating styrs av verksamhetsklassen (risk-class:en).

Enligt exemplet nedan som är för verksamhetsklassen ”publika-lokaler & skola” har man en property rating av 120 min. Det betyder att om en galleria byggs vägg i vägg med en annan byggnad behöver en avskiljande vägg i REI 120 upprättas. Detta kan alltså likställas med en brandvägg, dock ställs inga krav på moment som vid en brandvägg.

67.3.6 Kanada

Motsvarighet till brandvägg finns inte i det kanadensiska regelverket. Några speciella regler kring sammanbyggda byggnader har inte hittats.

67.4 Intervjuer

Vad är syftet med att sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg?

Intervjuperson nummer 1

Konsekvensbegränsande åtgärd. Oklart varför just denna nivå.

Intervjuperson nummer 2

Vet ej. Gillar inte kravet.

Intervjuperson nummer 3

Egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 4

Förhindra brandspridning mellan byggnader. ”ska klara brand utan insats”. Väl stort steg. Sällan mer än två plan i varje brandcell. Därför oklart vad brandvägg tillför. Orimligt dyrt med brandvägg i tvåplan eller lägre?

Intervjuperson nummer 5

Tradition. Vill ha ett högre skydd för högre byggnader. Svårare att släcka brand i högre byggnader, relativt enkelt att nå de första två våningsplanen med släckvatten.

Intervjuperson nummer 6

Lite ologiskt då den höga byggnaden i Br1 inte ska kunna störta samman. Ska klara av skydd mot invändig brandspridning utan släckinsats.

Anmärkningsvärt att brandväggen får vara utförd i brännbart material.

Intervjuperson nummer 7

Begränsa brandspridning. Karaktär egendomsskydd men också skydd mot storskador.

Intervjuperson nummer 8

Kopplat till Br2- och Br3-byggnader. Fler än två våningsplan oftast Br1, då har man brandvägg som grund.

Syftet är att möjliggöra en lägre skyddsnivå mot mindre byggnader.

Intervjuperson nummer 9

Att höja skyddsnivån jämfört med brandcellsgräns och begränsa konsekvens när en brand skulle kunna orsaka större skador än annars.

Intervjuperson nummer 10

Begränsa spridning av brand mellan byggnader. Grad av svårighet påverkar kravnivån. En kraftigare barriär för att konsekvensen blir större. Barriärtänk helt enkelt. Även historiska skäl.

Intervjuperson nummer 11

Vet ej varför gränsen är just mer än 2 våningar.

Om man byggde ihop hus/fastigheter så skulle det vara brandvägg, för att ej få större omfattande bränder.

Intervjuperson nummer 12

Lättnader i lägre byggnader. Av samhället accepterad risk.

67.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på brandvägg mellan sammanbyggda byggnader grundas i ett krav på brandvägg för byggnader som placerades för nära tomtgräns som infördes i SBN 67. Det har alltid funnits ett undantag för mindre/lägre byggnader i kravet.

Av de utländska regelverken är det bara i Norge som ett liknande krav med brandvägg finns. I andra länder gäller brandceller även mellan byggnader, men i vissa fall med förhöjda tidskrav. Kravet på mekanisk påverkan verkar således vara en Nordisk företeelse.

Av intervjuerna att döma så ses kravet som en konsekvensbegränsande åtgärd för att inte bränder ska få för stor omfattning. Att lägre krav tillåts i lägre byggnader bedöms bero på att man accepterar högre risk i dessa byggnader samt att räddningstjänstens insats i dessa byggnader är enklare, speciellt utvändigt. En intressant aspekt lyfts dock, vilket är att byggnader i klass Br1 utformas för att de inte ska förväntas kollapsa, vilket gör att kravet inför en dubbel säkerhet i och med att brandväggen ska kunna stå emot kollaps.

Syfte

Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med att brandvägg krävs för sammanbyggda byggnader med fler än två våningsplan vara att begränsa konsekvensen av en brand samt att begränsa en brand på ett sådant sätt att räddningstjänsten kan förväntas kontrollera denna.

Brandväggen bedöms vara avsedd som en extra barriär, utöver den normala brandcellsgränsen för att minska risken för att en större brand än normalt sprids till grannen på grund av ovanligt häftigt brandförlopp eller kollaps av bärverk.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

66 BBR 5:549 – Elkablar till hissmaskineri

Vad är syftet med ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande.”?

66.1 BBR 24 text

66.1.1 5:549 Hiss

Föreskrift (funktionskrav):

”Hisschakt ska utformas så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls.”

Allmänt råd:

”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande. Det senare gäller inom de brandceller som betjänas av hissen med undantag för hisschaktet.”

66.2 Historik

Krav på skydd av kablaget för hiss infördes första gången i SBN 75. Undantag gällde dock för kulvertar, korridorer etc i egen brandcell där brännbart material inte förvarades. I NR infördes undantag om hissen vid strömavbrott automatiskt går till närmsta stannplan, i övrigt lika som SBN 80. I BBR 1-9 angavs att ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör vara skyddade mot direkt brandpåverkan.” Från BBR 10 angavs att sådant skydd mot brandpåverkan bör vara i klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet.”

66.2.1 SBN 75

42:36 HUVUDLEDNING TILL HISS

”Huvudledning till hissmaskineri för persontilläten hiss skall utgå från byggnadens huvudcentral. Huvudledning får vara gemensam för flera hissar endast om dessa har gemensamt maskinrum. Från huvudcentralen och fram till hissmaskinrum skall huvudledning utanför hisschaktet vara skyddad mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskild i klass B 30, Se även :12.

I källare får dock huvudledningen vara förlagd i kulvert, korridor eller andra åtminstone brandhärdiga rum där brännbart material inte förvaras.”

66.2.2 SBN 80

Samma som SBN 75.

66.2.3 NR

1:234 Brandskydd

”Elkablar till hissmaskineri för en persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, skall vara skyddade mot direkt påverkan av brand i de delar av byggnaden som betjänas av hissen. Detta krav gäller inte för elkabel, belägen inom hisschaktet och maskinrummet. En elkabel får vara gemensam för flera hissar.

I källare får elkablar till hissmaskineri vara förlagda i kulvert eller korridor utan att vara skyddade mot brand, om brännbara material inte förvaras där.”

66.2.4 BBR

Kap 5:676 Hiss

I BBR 1-9 angavs. ”Elkablar till hissmaskineri får persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör vara skyddade mot direkt brandpåverkan.”

Från BBR 10 angavs: ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet.”

Svar från Boverket

Diarienummer 4262-211

Fråga:

Det allmänna rådet till 5:549 anger att elkablage skall skyddas inom de brandceller som betjänas av hissen men att hisschakt kan undantas. Innebär detta att kablage skall skyddas i trapphus även om hissen ingår i samma brandcell? Omnämns inte i konsekvensutredningen.

Svar:

Frågan gäller egentligen vilka brandceller som betjänas av hissen och i det avseendet ingår inte trapphuset om denna utgör samma brandcell som hisschaktet.

 

Diarienummer 3485-2015

Fråga:

”I tidigare byggregler fanns krav att ett strömavbrott orsakat av brand inte fick leda till kritiska förhållanden för de personer som vistas i hisskorgen. I BBR 19 utgick detta uttryckliga krav med hänvisning till kraven på hissens beteende i händelse av brand och att kablar behöver brandskyddas.

I 5:549 kvarstår rådet att ”elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande”. I tidigare regler kunde motsvarande råd (och föreskrift) tolkas som att det gällde alla hissar. I BBR 19 handlar dock föreskriften 5:549 bara om att utforma hisschakt så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls och rådet ovan borde därför inte gälla hissar som bara betjänar den egna brandcellen.

Är det en riktigt tolkning och finns i så fall inget behov av att även en hiss som endast betjänar en brandcell (t.ex. ett trapphus) har skydd mot strömavbrott till följd av brand i syfte att personer inte skall fastna i hissen (snarare än att bli utsatta för kritiska förhållanden)?”

 

Svar:

” Som ni konstaterar så har det skett en förändring av föreskriftstexten om brandskydd för hissar i samband med BBR 19. Däremot finns det allmänna rådet om att skydda elkablar till hissmaskineri fortfarande kvar. I äldre regler fanns en föreskrift om att brand inte samtidigt får ge upphov till strömavbrott och kritiska förhållanden för personer i hisskorgen som gällde för samtliga hissar. Det är sannolikt för denna föreskriftet som rådet ursprungligen formulerats. Visserligen fanns hela hissavsnittet inom tidigare avsnitt 5:6 om brandspridning mellan brandceller vilket delvis motsvara den princip som gäller idag. Från BBR 19 finns inte föreskriften om kritiska förhållanden i hisskorgen utan enbart en föreskrift om brandgasspridning mellan brandceller. Rådet blir därför knepigt att tillämpa så som BBR är utformad idag. Boverket har uppmärksammat att detta problem uppstått och kommer förtydliga reglerna vid framtida revidering. Till dess gäller att tillämpa nuvarande regler efter bästa förmåga.

En fråga som uppstår då är vad som menas med brandceller som betjänas av hissen. I det fallet avses brandceller i de delar av byggnaden där man har tillgång till hissen även om man behöver passera en brandcellsgräns, det vill säga inte enbart den eller de brandceller som har direkt anlutning mot hissdörrarna.”

66.3 Utländska regelverk

66.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

66.3.2 England

Hittar inget liknande krav, kan hända att det regleras i något annat regelverk.

66.3.3 USA

NFPA kap. 9.4 man påpekar faran för personer att fastna i hiss till följd av elfel orsakade av brand, men tar inte upp något om klassning av kablar. Däremot föreslår man lösning med sprinkler i hisschakt. Liknande krav i IBC.

66.3.4 Australien

Krav ställs endast på ”emergency lifts”. Syftet är att säkerställa att räddningstjänsten kan använda hissen även vid strömavbrott.

66.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget specifikt krav för brandskadade kablar till hissmaskineri i det Nya zeeländska regelverket.

66.3.6 Kanada

Kommentar: Skydd för elkablar ställs inte. Dock anges att hissar automatiskt ska gå till närmaste stannplan vid detekterad brand/brandlarm. I höga byggnader (mer än 36 meter) ska även hissen förses med reservkraft. Kraven härleds från Functional Statement 36:

Som jag förstår det har reservkraften i höga byggnader mycket att göra med att räddningstjänsten ska kunna bruka hissarna, se Intent Statement kopplat till 3.2.7.9 nedan:

66.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande.”?

Intervjuperson nummer 1

Att man inte ska fastna i hisschaktet.

Intervjuperson nummer 2

Att man ska hinna upptäcka branden innan man går in i hissen.

Intervjuperson nummer 3

Man vill kunna komma ur hissen om det händer något. Man vill inte riskera att bli fast om det brinner i byggnaden. Det borde alltid vara så att hissen går till närmsta plan vi strömavbrott oavsett brand

Intervjuperson nummer 4

Det allmänna rådet hänger dåligt ihop med föreskriften. En brand ska inte leda till att det blir ett omedelbart strömavbrott till hissen samtidigt som branden är så nära hissen så att det kan uppstå fara för personer i hisskorgen.

Intervjuperson nummer 5

Personer ska inte fastna i hissen vid ett strömavbrott orsakat av brand, vid brand som man inte vet har uppkommit (ex någon annanstans i byggnaden).

Intervjuperson nummer 6

Hyggligt nytt krav med syfte att personer inte ska behöva fastna i hissen samtidigt som de kan hotas av en brand.

Intervjuperson nummer 7

Kan inte bakgrunden till detta.

Intervjuperson nummer 8

Främst att inte fastna i hissen om det brinner i närheten av hissen, där det finns en förbindelse mellan branden och hissen. Sedan är det naturligtvis en otrevlig situation att fastna i en hiss om det brinner längre bort i byggnaden, men det bedöms inte främst vara det som regleras.

Intervjuperson nummer 9

Säkerställa hissens funktion vid brand. Ingen ska bli instängd i hissen vid brand.

Intervjuperson nummer 10

Om det uppstår en brand i en byggnad ska branden inte slå ut hissen direkt. Om branden är i närheten i hissen ska de som är i hissen ha en chans att ta sig till rätt plan även om de inte är medvetna om branden i byggnaden. Exempelvis ska en brand i en del av huset ej kunna slå ut en hiss i en annan del, och det ska finnas en chans att ”åka färdigt hissen” hissen om man klivit in i den utan att vara medveten om branden.

Intervjuperson nummer 11

Man ska inte bli fast i hissen om det brinner i huset eller blir strömavbrott.

Intervjuperson nummer 12

Man ska inte bli inlåst i hissen.

66.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Krav på någon form av skydd mot strömbortfall till hiss pga brand har funnits i byggreglerna sedan SBN 75. Kraven har varierat något över tid. I BBR finns en diskrepans mellan föreskrift och allmänt råd där föreskriften behandlar skydd mot brandspridning mellan brandcellsgränser och allmänt råd behandlar skydd för personer i hisskorg.

De utländska regelverk som studerats har inte motsvarande krav på strömförsörjning av hissar.

Majoriteten av de intervjuade personerna anger att syftet bedöms vara att skydda personer i hisskorgen mot en brand som inträffar nära hisskorgen, och som kan påverka personen i hisskorgen.

Syfte

Syftet bedöms vara att, en brand inte ska leda till att det blir ett snabbt strömavbrott till hissen samtidigt som branden är så nära hisschaktet att det kan uppstå fara för personer i hisskorgen.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

65 BBR 5:548 – Skydd mellan Vk6 och utrymningsväg

Vad är syftet med att lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand, som står i förbindelse med utrymningsväg, skall utföras med extra skyddsåtgärder?

65.1 BBR 24 Kap 5:548

65.1.1 5:548 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m.

”I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.”

Allmänt råd:

”Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m2. Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.”

65.2 Historik

Kraven på brandsluss mellan garage och utrymningsväg har funnits från SBN 67 och framåt.
I BBR 19 infördes en alternativ lösning genom installation av automatiskt släcksystem istället för brandslussen.

65.2.1 SBN 67

67:43 Förbindelse med annan lokal

”Förbindelse får inte anordnas mellan garage och djurstall, loge eller lokal där brandfarlig verksamhet bedrivs. Förbindelse mellan garage och annan lokal i övrigt, där människor vistas, får endast anordnas, om lokalen har även annan utrymningsmöjlighet genom garaget. Förbindelse med bostadsutrymme, arbetslokal eller annat utrymme, där människor stadigvarande vistas, med utrymningsväg från annan lokal än garaget eller med utrymme som innehåller eldstad, får endast anordnas genom en i omedelbar anslutning till garaget belägen brandsluss. Hisschakt som med tillhörande maskinrum och brytskiverum utförs som brandcell (se kap 42), får utnyttjas som här avsedd sluss.”

65.2.2 SBN 75

37:241 AVSKILJANDE FRAN BYGGNADEN I ÖVRIGT
”Utrymningsväg avskiljs från byggnaden i övrigt på sådant sätt att den i erforderlig utsträckning kan användas för sitt ändamål vid brand. Från lokal med särskild risk för uppkomst av brand utförs förbindelse med utrymningsväg såsom brandsluss eller på annat ändamålsenligt sätt, såvida utrymningsvägen inte uteslutande betjänar denna lokal.”

65.2.3 NR

8:341 Brandslussar

”En lokal där det finns särskild risk för uppkomst av brand, t ex ett storkök eller ett garage som är större än 50 rn2, får stä i förbindelse med en utrymningsväg endast genom brandsluss, såvida inte utrymningsvägen uteslutande betjänar denna lokal. Brandslussens dörrar skall vara självstängande och så placerade att slussen kan passeras utan att mer än en dörr i taget måste öppnas.”

65.2.3 BBR 1

5:674 Lokal för brandfarlig verksamhet m. m.

”… Lokaler där det finns särskild risk för uppkomst av brand som inte omedelbart upptäcks och bekämpas, t. ex. storkök eller större garage, får endast stå i förbindelse med utrymningsvägar genom brandsluss, såvida inte utrymningsvägen enbart är avsedd för lokalen.”

65.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m. (5:674)

Ändring:

”Föreskrifterna har omformulerats för att vara mer generella och funktionsanpassade. Automatiskt släcksystem anges som exempel på åtgärder och för storkök kan det t.ex. vara fritös eller andra brandrisker som måste förses med punktsläcksystem….”

Motiv:

”Föreskrifterna görs mer funktionsanpassade för att ge en flexibilitet och tydlighet kring syftet…”

Konsekvens:

”Detta innebär lägre kostnader för avskiljning i de aktuella verksamheterna. Med heltäckande sprinkler är säkerhetsnivån högre än tidigare. Byggkostnaden kan förväntas minska något då kravet på brandgasventilation inte längre finns.”

65.2.6 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (dnr: 1234-1900/2013):

”Hej, jag har lite frågor om brandslussar mot garage. Är syftet enbart att skydda mot brand eller ska man också ta hänsyn till tex avgaser?”

Svar från Boverket (dnr: 1234-1900/2013):

”Hej

Krav på skydd mot förgiftning finns i avsnitt 8:7 i BBR. Om brandslussen är uppställd på magnet kan knappast kraven där uppfyllas. I den allmänna beskrivningen av en brandsluss i BBR 5:241 anges att den ska vara så stor att endast en dörr i taget behöver vara öppen. En dörröppningsautomatik som öppnar båda dörrarna samtidigt kan då anses olämplig. Även om de har separat öppningsautomatik är det som du skriver sannolikt att de är öppna samtidigt en viss tid. Här får man försöka hitta en kompromisslösning som på acceptabelt sätt uppfyller kraven på brandskydd och skydd mot förgiftning samtidigt som tillgängligheten för funktionshindrade fortfarande är god.”

 

Fråga till Boverket (dnr: 1718/2016

” Hej!

Jag försöker förstå kravet på den åtgärd som ställs i BBR avsnitt 5:548. I en tidigare fråga till er (dnr enligt ovan) hade frågeställaren följande fundering:

”Istället för att trapphuset mynnar direkt mot garaget kan det mynna mot ett större förråd som i sin tur står i förbindelse med garaget.

  1. Räknas detta som att garaget står i förbindelse med trapphuset?
  2. Om Ni anser att trapphuset i ovanstående exempel står i förbindelse med garaget. Kan förrådet i så fall utgöra brandsluss?”

Anders Johansson har då i sitt svar uttryckt att:

”Att utforma själva slussen i avsikt att den ska utgöra förvaringsutrymme som i sig kan innebära en hög brandbelastning och risk för brandspridning lär dock knappast ligga i linje med syftet med föreskriften att slussen ska utgöra ett särskilt högt krav på skydd mot just brandspridning”.

I ett annat ärende där frågan gällde ett restaurangkök och en utrymningsväg, fortfarande kopplat till BBR 5:548, har Susanne Forsman svarat att:

”Man får anse att restaurangen i detta fallet fyller samma funktion som en brandsluss”

Även om Anders till stor del har undvikit att svara på den konkreta frågan så tycker jag att svaren går lite åt olika håll. Susannes svar innebär att det aldrig mer behöver byggas några brandslussar vare sig mellan garage eller storkök och utrymningsvägar. Allt som behövs är att döpa om slussen till förråd eller restaurang och då kan kraven på utrymmet sänkas i förhållande till kraven som ställs på en brandsluss.

Historiskt sett (SBN 80) har slussen kunnat ersättas med ett annat utrymme i vissa fall, i avsnitt :2313 står följande:

Istället för en brandsluss mellan en lokal med särskild risk för uppkomst av brand och en utrymningsväg godtas i följande fall att förbindelsen anordnas genom något annat rum (passage) som kan fungera som en sluss (beträffande brandsäkert samt brand- och röksäkert trapphus se dock :126-:127):

  1. a) från garage med högst 50 m2 nettoarea om minst en av dörrarna utförs självstängande och i klass B 30, såvida inte högre krav följer av :422
  2. b) från restaurangkök…
  3. c) från laboratorielokal…
  4. d) …

Då till min fråga:

Utifrån bifogad skiss, krävs brandsluss mellan garage och trapphus då garaget är en ”lokal med hög sannolikhet för uppkomst av brand”? Står garaget i förbindelse med trapphuset på det sätt som avses i 5:548? ”

 

Svar från Boverket (dnr: 1718/2016):

”Hej

När man ska tillämpa en regel kan det vara bra att använda följande princip.
1. Vad står det i regeln och vad innebär det? Vad är bindande föreskrift, och vad är allmänt råd som kanske kan uppfyllas på annat sätt?
2. Vad kan syftet vara med regeln? Vilken brandsituation vill man undvika och vad är det som ska skyddas; personer, byggnaden eller närliggande byggnader?
Resonemang av typen om vi kallar en sak för något annat så gäller inte regeln är i de flesta fall ganska meningslösa och gagnar varken brandsäkerheten eller en korrekt tillämpning av lagstiftningen. En utgångspunkt kan istället vara att fundera på eller rita upp ett typfall där regel är direkt tillämplig och utgå från det istället.
Något man också måste ha förståelse för är att Boverket inte har något ”kungsord” att tolka gällande byggregelverk, inte ens för de regler som vi gett ut själva. Det är byggherren som ska uppfylla reglerna och byggnadsnämnden som har tillsyn. Vid en eventuell tvist blir det sedan rättstillämpningen i domstol som slutligen avgör.

När det kommer till BBR 5:548 är det följande text som behöver analyseras. I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.

Allmänt råd

Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m2. Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.

Den brand som man ska skydda sig mot är alltså brand i lokalen med hög brandrisk och det som ska skyddas är utrymmande personer i utrymningsvägar som betjänar fler lokaler än själva risklokalen. Det innebär i ett typfall följande (se bifogad skiss).

  1. Inget tillkommande krav då utrymningsvägen enbart betjänar köket
  2. Här riskerar en brand i köket påverka utrymningen från restaurangen, t.ex. genom att rök kommer ut i utrymningsvägen när restaurangpersonalen utrymmer.
  3. Korrekt lösning enligt allmänna rådet till BBR 5:548 (om det inte finns ett automatiskt släcksystem då behövs ingen brandsluss mellan köket och utrymningsvägen).

Nått som är lite knepigt i sammanhanget är lösningen med brandsluss är ett allmänt råd, medan beskrivningen av vad en brandsluss är i BBR 5:421 är en föreskrift.

I det fallet bör ändå analytisk dimensionering av slussfunktionens utformning vara möjlig eftersom ”kravet” på brandsluss ges som ett exempel på lösning i ett allmänt råd. Om det däremot föreskrivs att det ska finnas en brandsluss ska den alltid utformas enligt 5:421.

När vi nu har klart för oss vad föreskriften innebär kan vi jämföra det med ditt exempel och Boverkets tidigare svar.

  1. Kan man generellt ersätta en brandsluss med ett förråd?

Boverkets tidigare kvar kvarstår. Ett förråd är något som normalt har hög brandbelastning och dessutom finns risk för blockering av utrymningsvägens bredd och framkomlighet. Brandsluss å andra sidan är ett utrymme där särskilda krav ställs på skydd mot brandspridning. Att ersätta en brandsluss med ett förråd kan därför normalt inte göras. Möjligen kan man i de fall brandslussen inte krävs i föreskrift använda analytisk dimensionering för att visa att reglerna ändå uppnås.

  1. Den andra frågan till Boverket handlade snarast om köket låg så långt ifrån utrymningsvägen att en brand i köket inte skulle påverka utrymningsvägen. Dessutom fanns en extra brandcellsgräns mellan köket och utrymningsvägen. I det fallet svarade Boverket, kanske något förhastat, att sådan risk inte verkade föreligga och därmed att de mellanliggande brandcellerna i praktiken fyllde samma funktion som en brandsluss och gjorde att köket inte låg i förbindelse med utrymningsvägen.

En sådan typ av bedömning hade det varit lämpligare att låta den som projekterade brandskyddet ta ansvar för och verifiera. Boverket får många frågor till oss och ibland kan vissa svar därför bli allt för kortfattade i förhållande till frågans komplexitet och alla möjliga situationer som kan finnas vid uppförande- och ändring av byggnader. Vi hoppas därför att det resonemang som förts i detta svar hjälper dig med hur du kan resonera i detta och liknade fall i framtiden.”

65.3 Utländska regelverk

65.3.1 Norge

Speciella regler finns för garage, annars finns ingen specifik motsvarighet till Vk6 och inga speciella regler kring utrymmen med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand.

65.3.2 England

Hittar inget liknande krav.

65.3.3 USA

NFPA kap. 7.11 påverkar endast avstånd till utrymningsväg etc. inget om andra särskilda åtgärder. Liknande krav i IBC.

65.3.4 Australien

Kan inte hitta något motsvarande krav.

65.3.5 Nya Zeeland

Motsvarande krav finns inte i det Nya Zeeländska regelverket. Sprinkler förespråkas dock generellt ofta i regelverket.

65.3.5 Kanada

Inget liknande krav finns i det kanadensiska regelverket.

65.4 Intervjuer

Vad är syftet med att lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand, som står i förbindelse med utrymningsväg, skall utföras med extra skyddsåtgärder?

Intervjuperson nummer 1

Att inte riskera att sätta utrymningsvägen ur spel för en lokal med många personer. En brand i lokal med hög brandrisk ska inte riskera att fördärva utrymningsvägarna för andra lokaler. Det handlar inte om att säkra utrymning från själva ”risklokalen” utan om att en brand i en lokal som avskilts från övriga lokaler för att den utgör en risk inte ska påverka utrymningssäkerheten från just dessa lokaler.

Intervjuperson nummer 2

Ett mer utvecklat barriärtänkande i dessa lokaler. Högre skydd för utrymningsväg och insatsväg.

Intervjuperson nummer 3

Syftet är att skydda utrymningsvägen, två olika lösningar anges.

Intervjuperson nummer 4

Att man anser att dessa lokaler har större sannolikhet för brand, dessa krav ska underlätta för räddningstjänsten insats samt förbättra förutsättningarna för de utrymmande.

Intervjuperson nummer 5

Det finns en förhöjd risk för brand i dessa lokaler och man vill helt enkelt inte att den förhöjda risken ska påverka övriga delar av byggnaden. Man tillför högre brandrisk på en byggnad brandrisken ”skyddas bort” i aktuell del istället för att höja upp skyddet på hela byggnaden.

Intervjuperson nummer 6

Man har fått för sig att det blir läbbiga bränder i kök och garage. Kanske lite överdrivet. Dock varit lite obehagliga garagebränder på senaste åren.

Intervjuperson nummer 7

I BBR 18 fanns krav på luftslussar mot garage och liknande i BBR 8:7 (skydd mot förgiftning). Detta togs dock bort till BBR 19. Viss förflyttning gjordes då till brandkapitlet (osäkert).

Man kan tänka sig att det är gammal hävd.

Syftet är att få en ökad säkerhetsnivå mot utrymningsvägar som betjänar andra lokaler.

Intervjuperson nummer 8

Stor sannolikhet och snabbt förlopp måste kompenseras på ngt sätt.

Intervjuperson nummer 9

Möta den höga risken att en brand uppstår.

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning men ett jättegammalt krav.

Intervjuperson nummer 11

Kan inte bakgrunden till detta.

Intervjuperson nummer 12

Hur farligt är ett garage? Slussen är mer ett hygienkrav. Även för ett storkök är det mer risk för matos. Tänk att om vi byter köket mot en möbelbutik med mycket lättantändligt.

 

65.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

I byggnormerna från SBN 67 och framåt har kraven vara liknande formulerade.
Boverket har i ett antal svar under de senaste åren svarat på flera frågor om utformning av förbindelsen mellan större garage och utrymningsväg. Enligt dessa är det den större risken för brands uppkomst som erfordrar ett ökat skydd. Man anser i ett svar att det inte är jämförbart med kravet på brandsluss att ha ett förråd i egen brandcell med förbindelse med både garage och trapphus.

Intervjupersonerna är inte helt överens om att syftet är att skydda utrymningsvägen från en lokal med förhöjd risk för brands uppkomst.

Studerade utländska regelverk innehåller inga direkt motsvarande krav.

Syfte

Kravet bedöms gälla för lokaler där det är en högre sannolikhet för brands uppkomst. Syftet med brandslussen bedöms vara att

  • öka sannolikheten för att minst en av dörrarna är stängd
  • minska sannolikheten att en brand sprider sig via slussen genom dess höga krav på invändiga ytskikt och beklädnader.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

64 BBR 5:5332 – Installationer som kan minska risken för brännbara avsättningar i kanaler.

Vad är syftet med installationer som kan minska risk för brännbara avsättningar i kanaler?

64.1 BBR 24 Kap 5:5332

64.1.1 5:5332 

Föreskrift (funktionskrav):

”Imkanaler med tillhörande delar ska utformas med ett skydd mot spridning av brand och brandgas inom och mellan brandceller. Skyddet ska begränsa risken för spridning av brand till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning och så att brandcellsgränser upprätthålls.”

Allmänt råd:

”Brandskyddet för imkanaler i storkök bör anpassas efter risken för att brännbara avsättningar bildas i kanalen. Om stora mängder avsättningar riskerar att bildas i imkanalen bör den uppfylla kraven enligt ISO 6944-2, både för brand i och brand utanför kanalen.

Storkök som inte riskerar att få stora mängder avsättningar i imkanalen kan vara sådana kök som enbart används för uppvärmning, kokning och kök som endast används i begränsad omfattning.

Storkök kan som alternativ till vad anges i rådets första stycke utformas med

– filtreringssystem som minskar risken för att avsättningar bildas eller

– automatiskt släcksystem som med tillräcklig förmåga begränsar risken för att brand i avsättningarna sprids.

Imkanaler från storkök bör i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 i byggnader i byggnadsklass Br1. För byggnader i byggnadsklass Br2 och Br3 gäller vad som krävs för övrig avskiljande konstruktion dock lägst brandteknisk klass EI 30.

Imkanaler kan dock vara oisolerade inom brandcellen, om det finns en minst 100 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar. Imkanaler kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet till brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan minskas till 0,25 meter, om det finns ett strålningsskydd mellan kanalen och brännbart material. Strålningsskyddet bör utföras i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0 med beständiga egenskaper…..”

64.2 Historik

Före BBR19 har inte ”installation som kan minska förekomsten av brännbara avsättningar”, förekommit i byggnormerna.

64.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:5332 Imkanaler (5:515, 5:6522)

Ändring:

”För storkök ställs särskilda krav om risken för att brännbara avsättningar bildas är stor. Då krävs antingen,

– ett skydd av kanalen mot invändig brand vilket kan verifieras med ISO 6944-2,

– ett filtreringssystem som begränsar mängden brännbara avsättningar i kanalen,

– ett automatiskt släcksystem som har sådan tillförlitlighet och effekt att en brand som uppkommer kan släckas eller kontrolleras innan den sprids till kanalen.

För samtliga system är det viktigt att underhåll genomförs. Dock gäller alltid för storkök att kanalen ska isoleras i klass EI 60 eller EI 30 för att säkerställa att brandgaser med hög temperatur i kanalen inte leder till brand i annan brandcell eller att brandgaser sprids. Inom brandcellen kan imkanaler vara oisolerade om det finns ett skyddsavstånd om 100 mm till brännbara byggnadsdelar.

Avsnitt, 5:515 risken för brandspridning till intilliggande brännbara material och 5:6522 Brandspridning mellan brandceller, slås ihop i ett avsnitt som behandlar brand i kanalen och vad kanalerna ska klara för olika typer av bränder.”

Motiv:

”Brand i imkanal kan sprida sig i de avsättningar som kan finnas i kanalen. Kravnivån höjs för imkanaler som riskerar att få stora mängder avsättningar. Motivet till detta är att det i tillämpningen av tidigare regler har förekommit lösningar som inte klarar av de höga temperaturer som kan uppstå vid en brand i imkanal med fettavlagringar. Flera alternativ för att hantera denna risk ges vilket bedöms ge bra möjligheter att uppfylla funktionskravet. Att utföra imkanalen enligt nämnd ISO-standard är ett alternativ som bedöms spegla faktiska förhållanden bättre.

Kraven på isolering av imkanaler gäller på samma sätt som tidigare. Syftet är också att skydda mot spridning av brand- och brandgas från bränder som inte uppstår i kanalen. Liksom för ventilationssystem kan brand sprida sig via imkanal. Den enkla lösningen med ett avstånd kopplat till minutkravet i betjänad brandcell bedöms vara tillräcklig.”

Konsekvens:

”Förtydligad nivå på vad som krävs av imkanaler. Med ISO-standarden blir det uppenbart att viss utformning av imkanal är olämpliga i storkök med hög risk för avsättningar. I förenklad dimensionering görs vissa förändringar mot tidigare. De allmänna råden kan dock frångås genom att alternativa lösningar verifieras med analytisk dimensionering.”

64.3 Utländska regelverk

64.3.1 Norge

I Norska regelverket anges för ”kökskanaler” (motsvarande imkanal) att dessa ska vara utförda med fettfilter och kanalen ska kunna rengöras i hela sin längd. Detta för att reducera faran för antändning och brand.

64.3.2 England

ADB
5.50, 10.10
Inte hittat något exakt liknande krav. Däremot ska restaurangkök (ej hemma-kök) ha separat och oberoende frånluftsystem och frånluften får inte återanvändas. Ventilationskanaler från kök får inte heller förses med brandgasspjäll då dessa kan sluta fungera på grund av fettansamlingen i kanalen.

Enligt BS 9999 kan lokala ytor inom en lokal eller en brandcell som klassificeras som högriskområde (exempelvis tillagningsytan i ett kök) förses med ett lokalt släcksystem för att då få ner riskprofilen för hela lokalen.

64.3.3 USA

Om byggnaden har aut. Sprinkler ska släcksystem i imkanal också finnas.

64.3.4 Australien

Det finns inget krav på att förhindra avsättningar. Möjligen kan funktionskravet avseende öppna spisar, skorstenar och liknande möjligen tolkas som att det ska förhindras men inte uttryckligen.

64.3.5 Nya Zeeland

Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket.

64.3.6 Kanada

Inget liknande krav finns i kapitlet för brandprojektering. Dock ska köksutrustning för matlagning med matfett utrustas med ett släcksystem:

Detta är inte angivet i kapitlet för brandprojektering utan står vid kapitel som bl.a. behandlar utförande av kök.

64.4 Intervjuer

Vad är syftet med installationer som kan minska risk för brännbara avsättningar i kanaler?

Intervjuperson nummer 1

Man vill inte ha imkanalsbränder.

Intervjuperson nummer 2

Man är rädd för att få dessa fettbränder som är både snabba och ger väldigt höga temperaturer.

Intervjuperson nummer 3

För att brännbara avsättningar ofta börjar brinna. Imkanaler passerar ofta brandcellsgränser. Ingen statistik som stöd. Rengöring görs men regleras inte i byggregler. På senare tid har det noterats att det framförallt i kolgrillar bildas mer brännbara avsättningar är i andra typer av utrustning.

Intervjuperson nummer 4

Det är vanligt med bränder i imkanaler. Man vill hitta alternativ till att dessa bränder sprids till andra delar av byggnaden. Systemen ska kunna fungera som avsett, dvs ha erforderligt underhåll och skötsel. Andra system som kan åstadkomma motsvarande säkerhet kan vara möjliga vid analytisk dimensionering.

Intervjuperson nummer 5

Om inget eller väldigt lite brännbart finns i kanalen finns ju ingen/ringa brandspridningsrisk.

Intervjuperson nummer 6

Att inte få en fettbrand i kanalerna. Att just filtreringssystem och liknande är med är för att det finns och man förde dialog med branschen vid införandet av reglerna.

Intervjuperson nummer 7

Vi vill inte ha bränder inuti slutna system vilka kan ge oväntade spridningsvägar samt vara svåra att åtgärda (instängda, svåra att lokalisera). Därför vill man minska sannolikheten för antändning i dessa delar.

Intervjuperson nummer 8

Att minska risken genom att minska konsekvensen. Nivån på säkerhet är otydlig. Bedöms vara viktigare att isolera kanalen än att minska risken för fettavsättningar. Temperaturen påverkas sannolikt inte så mycket men tiden som det brinner påverkas av fettmängden.

Intervjuperson nummer 9

Jag har inte sett imkanaler som så stora problem. Det har varit dåliga schakt och bjälklagsgenombrott som varit problemet.

Intervjuperson nummer 10

Begränsa risken för att det sprids en brand i kanalen.

Intervjuperson nummer 11

Att minska risken för imkanalsbrand genom att motverka att scenariot uppstår. Byggreglerna förutsätter att systemen underhålls på rätt sätt så att systemet fungerar.

Intervjuperson nummer 12

Ingen aning. Förmodligen en historia med skorstensbränder.

64.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Alternativet med installation som kan minska risken för brännbara avsättningar är helt nytt i och med BBR19.

Grundkravet för en storkökskanal där det kan bildas brännbara avsättningar är en ISO 6944-2 provad kanal. Den provningen är betydligt tuffare än den så kallade standardbrandkurvan för klass EI60 som gällde tidigare. Som alternativ till ISO kanalen infördes en möjlighet att, som tidigare använda sig av en EI60 kanal, om den förses med ett reningssystem som reducerar mängden avsättningar.

Intervjupersonerna har lite olika uppfattningar om det exakta syftet med installationerna.

I de utländska regelverk som studerats finns inga direkta likheter med installation av reningssystem.

 

Syfte

Syftet bedöms vara att

  • minska sannolikheten för en mycket kraftig brand inuti imkanalen.
  • den brand som trots installationen kan uppstå, skall kunna begränsas från att sprida sig genom att utföra kanalen i klass EI30/EI60.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

63 BBR 5:53 och 5:548 – Vk6 egen brandcell

Vad är syftet med ”Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”?

63.1 BBR 24 text

63.1.1 5:53 Brandcellsindelning 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. …”

Allmänt råd:

”…Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”

63.1.1 5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m. 

Föreskrift (funktionskrav):

”Lokaler i verksamhetsklass 6 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till annan brandcell begränsas. 

Lokaler i verksamhetsklass 6 får endast stå i förbindelse med samlingslokal i verksamhetsklass 2B och 2C genom en luftsluss. …

I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.”

Allmänt råd:

”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60. …

Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m2. Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.”

63.2 Historik

63.2.1 Sammanfattning

Kopplingen mellan brandbelastningen, kravet på brandcellsindelning och kravet på brandteknisk klass har varierat över tid men alltid funnits med. Det finns en visserligen otydlig men dock koppling till brandbelastning.

63.2.2 SBN 75

Tabell 77:221

Om ett utrymme har högre brandbelastning (>400 MJ/m2 omsl.area) krävs högre klass – A/B 180 i stället för A/B 30/60/90 – såvida inte branden kunde förväntas vara bekämpad av brandförsvaret inom 60 minuter.

Däremot sägs inget om att utrymmen med högre brandbelastning måste utgöra egen brandcell men det kanske är underförstått i tabellen?

63.2.3 SBN 80

Samma formuleringar som SBN 75.

63.2.4 NR 88

Kravet på brandteknisk klass ökar med brandbelastningen men ingen koppling till verksamhetsklass. I övrigt oförändrade krav.

63.2.5 Konsekvensutredning BBR19

”5:53 Brandcellsindelning (5:61)

Ändring:

Brandcellsindelning är en av de primära lösningarna för att begränsa brand- och brandgasspridning inom byggnader. Ändringarna som föreslås innebär att föreskrifter flyttas till rådstext så att alternativa skyddsmetoder fortsatt är möjliga. Sådana metoder kan t.ex. att vara släcksystem för att helt eller delvis ersätta brandcellsindelning.

Förslag på föreskrifter och allmänt råd i förenklad dimensionering motsvarar dock i stora drag vad som tidigare har gällt.

Motiv:

Motiven till brandcellsindelning framgår tydligare. Brandcellsindelning är ett av flera sätt att uppnå ett tillfredsställande brandskydd varför det numera inte är ett eget avsnitt. 

Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand.

Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå. Ytterligare skydd av egendom kan vara nödvändigt av andra skäl men detta ligger utanför byggreglerna pga. att reglerna inte kan täcka samtliga situationer eller intressen. 

Reglerna tydliggör att brandcellsindelning normalt ska ske, vilket syftet är och att man kan ersätta brandcellsindelningen med brandtekniska installationer eller bortse från brandcellsindelningen i små byggnader där konsekvenserna av en brand är små. Detta tillgodoser möjligheten till flexibla lösningar som tidigare gavs genom 5:11, alternativ utformning.

Specifika krav gällande brandcellsgränser framgår under respektive avsnitt, t.ex. att bostadslägenheter ska utgöra egna brandceller.

Konsekvens:

Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering. 

Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.”

63.2.6 Remissvarssammanställningen inför BBR 19

Flera synpunkter framfördes, fr.a. kring vilka verksamheter som avses. Flera förslag inkom vilka också genomfördes i BBR 19. Den förstudie som gjordes av BDAB innehåller en del förslag. Bl.a. föreslår man att följande syften anges med brandcellsindelning:

”Vi föreslår att följande syften definieras för BBR kap 5.6 (skydd mot brand- och brandgasspridning):

  1. Skapa förutsättningar för trygg utrymning
  2. Minska konsekvenserna av brand i utrymmen med ökad risk för brands uppkomst
  3. Begränsa maximala konsekvenser av en brand ur ett samhällsperspektiv
  4. Underlätta räddningstjänstens insats
  5. Skapa egendomsskydd mellan olika ägare

… 

 Syfte 3 kan med fördel flyttas till syftet med brandsektionering istället. …”

63.3 Utländska regelverk

63.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

63.3.2 England

ADB
8.12
Krav på brandcellsgränsen specificeras inte likt BBR, men hänsyn skall tas till brandbelastningen. Däremot tas hänsyn till rum med särskild brandfara, vilka ska skiljas av i egen brandcell, dock inga högre krav än REI 30. Gångavstånden regleras även i dessa verksamheter.

ADB, Compartmentation
8.1, 8.2
Brandspridning inom en byggnad kan hindras genom att dela in byggnaden i brandceller. Detta för att:
a. att förhindra snabb brandspridning vilket kan riskera att personer blir innestängda i byggnaden.
b. att minska risken att en brand blir stor, med hänsyn till att stora bränder är farligare inte bara för personer i byggnaden och räddningstjänstpersonal utan också för personer i byggnadens omgivning.

Indelningen i brandceller är en komplettering till krav på avskiljning av utrymningsvägar och krav på brandspridning mellan byggnader. Graden av indelning (storleken på brandcellerna) beror av:
a. byggnadens användning och dess brandbelastning, vilket påverkar risken för brands uppkomst och storleken på bränder samt även hur lätt byggnaden kan utrymmas;
b. höjden till byggnadens översta våningsplan, vilket ger en indikation på hur lätt utrymning kan ske och räddningstjänsten förutsättningar för en effektiv insats; och
c. om det finns ett sprinklersystem som påverkar brandens tillväxthastighet eller som till och med kan släcka branden.

Kraven varierar men för byggnader som inte utgör byggnader där personer sover (ex. bostäder, sjukhus, hotell, etc) är 2000 m2 maximal yta, denna kan sedan utökas med sprinkler eller om det exempelvis är en industribyggnad. För kontorsbyggnader finns ingen gräns.

63.3.3 USA

NFPA kap. 8.7.1.
Lokaler med högre risk för uppkomst av brand än övriga lokaler i byggnaden ska avgränsas med brandcellsgräns om inte mindre än 1 h. Alternativt ska det förses med sprinkler.

63.3.4 Australien

Den brandtekniska klassen är kopplad till verksamhetsklass. Det är underförstått via funktionskraven för brandteknisk klass att olika verksamhetsklasser representerar olika brandbelastning. T.ex. ska innerväggar i classification 6 ha lägst R 180 EI 120 medans samma vägg i classification 3 heter REI 90. Se vidare Specification C1.1 i NCC.

63.3.5 Nya Zeeland

Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket.

Verksamheter med hög brandbelastning har delats in i olika verksamhetsklasser (risk-classes) baserat på om hög brandbelastning kan förväntas. Detta illustreras från nedanstående tabell som anger vilka brandbelastningar man ska använda vid analytisk dimensionering:

Eftersom olika riskklasser ska vara indelade i olika brandceller blir det automatiskt att utrymmen med hög brandbelastning ska avskilda i en brandcell med erforderlig klass. När man dimensionerar brandklasser analytiskt gör man det genom en ”full-burn-out”-beräkning, där man helt enkelt tittar på hur lång tid det tar för en brand att brinna ut, baserat på bränsle (MJ/m2) och ventilation. Detta sätter då klassningen på brandcellsgränser kring utrymmet (ex: om tiden för allt bränsle att brinna upp är mellan 30 och 60 minuter à EI 60 klass).

63.3.6 Kanada

ommentar: Inget direkt koppling till brandbelastning görs i byggreglerna men man har krav för utrymmen som innehåller material med hög brandbelastning. Exempel och motivation nedan:

63.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”?

Intervjuperson nummer 1

Se syftet med brandcellsgränser. Större risk för uppkomst av brand i Vk6. Då är det rimligt med högre skydd. Borde varit förknippat med högre klass också. Även i Br2 och Br3. Jämför med reglerna för brandfarlig vara som tar höjd för annat brandförlopp.

Intervjuperson nummer 2

Riskreducerande åtgärd mot kraftiga bränder/snabba brandförlopp. Lokalens storlek bör kunna vara en faktor som påverkar behovet.

Intervjuperson nummer 3

Tror att detta är tillagt senare men det bör dubbelkollas. Föreskriftstexten ”och att konsekvenserna av en brand ska begränsas” uppfylls om man gör någon typ av brandteknisk avskiljning kring dessa utrymmen.

Intervjuperson nummer 4

Det brandförloppet gör att om branden sprider sig till andra utrymmen så motstår inte dessa utrymmen branden på avsett sätt.

Intervjuperson nummer 5

Historiskt har det funnit krav på att speciella risker avskiljs. Härdverkstad ex. Att behöva avskilja ett bibliotek på ett kontor känns överdrivet.

Intervjuperson nummer 6

Svårigheten att utföra en släckinsats och med risk att en brand blir väldigt omfattande eller snabb. Därav skyddet.

Intervjuperson nummer 7

Svårt att släcka en brand med så hög brandbelastning. Också egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 8

Kom in i BBR19.  ”Det dunkelt sagda det dunkelt tänkta.” Lite ologiskt. Tar man bort väggarna runt ett rum så skulle det var ok utan brandcell?

Intervjuperson nummer 9

Svårgenomförd i praktiken. Många små förrådsutrymmen faller inom detta i t.ex. kontor. Orimligt att skilja av dessa. Ger dessutom följdkrav på stomme och brandceller. Stommen i hela huset kan behöva klassas upp pga toalettpapper i ett städförråd.

Syftet med regeln är väl inte ologiskt men blir orimligt när man drar det till sin spets.

Intervjuperson nummer 10

Förstår inte riktigt varför vi måste skydda mot just hög brandbelastning exempelvis mkt böcker etc. Brandbelastning borde vara mer kopplad till brandförloppet.

Vk6 förhöjd sannolikhet för brand smittar över en förhöjd brandrisk på en verksamhet/lokal som inte har samma risk, då behövs avskiljning.

Intervjuperson nummer 11

Osäker avseende hög brandbelastning: Kan ha att göra med att brandcellen ska motstå ett fullständigt brandförlopp? Det har ju rimligen inte med sannolikhet för uppkomst av brand att göra.

I verksamhetsklass 6 så är risken för uppkomst av brand större, vilket torde vara orsaken till brandcellsindelningen. Även risk för stora konsekvenser vid brand.

Intervjuperson nummer 12

Oklart vad som styr om ett visst rum behöver vara i egna brandceller. Avseende brandbelastningen: syftet borde vara att inte ha större lokaler med större brandbelastning och därmed stora svårhanterade bränder. Ett litet ”arkiv” bedöms inte vara ett allvarligt problem. Brandcellsindelningen definieras främst genom exempel på utrymmen som bör vara egna brandceller.

63.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

I äldre regelverk har hänsyn tagits till högre brandbelastning genom att det dels underförstått ska utföras i egna brandceller för att ta hänsyn till den större konsekvensen vid brands uppkomst, dels ska ha högre brandteknisk klass än övriga utrymmen för att ta hänsyn till det intensivare och längre brandförloppet.

I utländska regelverk är kopplingen tydligare eftersom i de fall det regleras görs genom att en högre klass krävs. Detta är troligen en bättre anpassning till verkligheten. En EI 120 vägg står emot en stor och långvarig brand ungefär lika länge som en EI 60-vägg i ett utrymme med ”normal” brandbelastning.

Ovanstående bekräftas i intervjuresultaten eftersom flera av de intervjuade efterfrågade en koppling mellan storlek på utrymme och brandteknisk klass. Man menar också att kravet hade gått att förtydliga genom att i exemplen på verksamheter i Vk6, även nämnt utrymmen med brandbelastning >1600 MJ/m2.

Syfte

Syftet bedöms vara att säkerställa att en brand i ett utrymme med hög brandbelastning eller där sannolikheten för brands uppkomst är större än i andra utrymmen inte sprids till ett utrymme med lägre brandbelastning och som därför inte är byggt för att motstå den mycket större och mer långvariga brand som kan förekomma i lokaler med betydligt högre brandbelastning.

De egenskaper som avskiljningen i de allmänna råden anses erbjuda tros vara:

–          Att hindra en brand från att sprida sig från ett utrymme med hög brandbelastning till ett utrymme med ”normal” brandbelastning under

  1. a) den längre tid som den stora brandbelastningen ger, eller
  2. b) under lika lång tid som övriga brandcellsgränser men med ett värre brandförlopp

–          att möjliggöra en räddningsinsats i utrymmen med högre brandbelastning eller intensivare brand

–          att möjliggöra utrymning från kringliggande utrymmen

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)