02 Projektbeskrivning

2.1 Bakgrundsbeskrivning

Det svenska regelsystemet kring brandskydd i byggnader är i grunden enkelt. Reglerna är funktionsbaserade och funktionen som ska uppfyllas anges i föreskriftstext, vilken generellt inte får avvikas från. I det allmänna rådet anges sedan en acceptabel nivå till funktionen, där alternativa utformningar också är tillåtet genom analytisk dimensionering. Poängen med ett sådant system är att möjliggöra flexibla lösningar i byggnader, samtidigt som funktionerna alltid upprätthålls.

För att kunna uppfylla det som anges i funktionskravet när man avviker från det allmänna rådet krävs dock i normalfallet att syftet med både föreskrift och det allmänt råd är känt. Om syftet är okänt är det inte säkert att en analytisk dimensionering ges rätt inriktning och det är därmed inte säkert att den grundläggande tanken med funktionskravet uppfylls. Är syftet osäkert kan det dessutom förekomma tolkningsskillnader inom branschen. Tolkningsskillnader kan i sin tur leda till osäkerheter för andra teknikområden och i förlängningen även underminera branschens trovärdighet.

Syftena med föreskrifter och allmänna råd i BBR är inte alltid helt tydliga, vilket kan leda till det som beskrivs ovan. För att stävja detta grundades idén till att ta fram syften till föreskrifter och allmänna råd i BBR på Brandkonsultföreningens seminarium i Malmö 2015. Denna tanke vidareutvecklades på föreningens nästkommande seminarium i Stockholm 2016 och en arbetsgrupp för att inleda detta arbete sammansattes.

Nedan beskrivs vidare arbetsgång, metodik/struktur och arbetsgruppens rekommendationer till vidare arbete.

2.2 Metodik/struktur

För att kunna ta fram syften för utvalda föreskrifter eller allmänna råd arbetades en metodik fram vilken har använts lika på samtliga syften. Detta för att arbetet skulle bli konsekvent då olika personer jobbade med olika syften samt att det skulle bli lätt att följa hur arbetsgruppen kommit fram till respektive syfte. Respektive syfte fick en rubrik med gällande föreskrift eller allmänt råd och strukturerades sedan upp i historik/konsekvensutredningar, utländska regelverk, samt intervjuer. Dessa verktyg/metoder ansågs vara de lämpligaste för att slutligen kunna komma fram till ett troligt syfte. Eftersom det från början stod klart för arbetsgruppen att alla syften inte skulle vara helt enkla eller självklara så bedömdes varje syftesförslag utifrån hur säkra gruppen ansåg sig vara.

Historik/Konsekvensutredningar:
Genom att gå igenom tidigare regelverk fanns möjligheten att få information om huruvida föreskrift/allmänt råd funnits med tidigare, när och i vilket sammanhang det kom in i det svenska regelverket, om och hur det förändrats över tid, samt kanske någon typ av syftesbeskrivning.

I konsekvensutredningen finns en möjlighet att hitta en tydligare förklaring och konsekvens till genomförd ändring av föreskrift eller allmänt råd, vilken kan vara användbar för att förstå syftet med föreskriften eller det allmänna rådet.

I samband med övergången från BBR 18 till BBR 19 skickades förslaget till ny BBR på remiss till ett flertal organisationer. Boverkets sammanställning och svar från denna remiss ger även viss vägledning avseende syften.

www.utkiken.net finns frågor och svar till Boverket sammanställda, och i vissa fall framgår syften i dessa svar.

Sökningar har begränsats till litteratur som finns tillgängligt på internet. Sökningar i t.ex. Boverkets arkiv har inte utförts.

Vid jämförelse med äldre regelverk är det viktigt att beakta att även byggmetoder, brandbelastning mm har skiljt sig över tid. Som exempel kan en konstruktion enligt dagens klass EI innehålla brännbart material medan en konstruktion enligt tidigare klass A inte fick göra det. Även förekomst av cellplast skiljer sig i dagens byggnader jämfört med äldre byggnader.

 

Utländska regelverk:
Arbetsgruppen studerade utländska regelverk från följande länder: Norge, England, USA, Australien, Nya Zeeland och Kanada.

De utländska regelverken studerades för att få en jämförelse med hur det kan se ut i andra länder samt för att se om det fanns någon typ av syftesförklaring till deras regler vilken skulle kunna likställas med de svenska.

Det bör påtalas att olika länder kan ha andra skillnader t.ex. typ av byggnationer, byggtradition, materialförbud, preskriptiva regler kontra funktionskrav mm som gör det svårt att helt jämföra utländska regler med Svenska.

 

Intervjuer:
Flertalet personer i branschen ansågs av arbetsgruppen vara viktiga att intervjua, för att få deras uppfattning om troligt syfte. Personerna är utvalda utifrån kunskaper och erfarenheter inom regel- och handboksskrivning, konsekvensutredning, erfarenhet inom byggbranschen och brandskyddsprojektering, räddningstjänstperspektiv och forskning.

Följande personer är intervjuade:

  • Anders Johansson, Boverket
  • Christian Ståleker, Brandkonsulten
  • David Tonegran, Bricon
  • Fredrik Nystedt, WUZ
  • Håkan Frantzich, LTH
  • Karl Henriksson, Henrikssons brandkonsult
  • Kjell Fallqvist, Brandkonsulten
  • Michael Strömgren, RISE/Briab
  • Robert Jönsson, SWECO
  • Staffan Bengtson, Brandskyddslaget
  • Tomas Rantatalo, FSD
  • Magnus Lundqvist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen (för de 25 syften som utgjorde etapp 3 i arbetet)

Intervjuaren har gjort anteckningar från intervjuerna och de intervjuade personerna har haft möjlighet att läsa igenom dessa samt att kommentera/komplettera sammanställningen från intervjun.

Svaren från de intervjuande personerna är anonyma och svaren är omblandade så att det inte ska kunna utläsas vem som har svarat vad. Där det t.ex. står intervjuperson 1 så är detta olika personer för de olika syftena.

Arbetsgruppen har sedan sammanställt resultaten av intervjuerna och försökt göra avvägningar av de intervjuades samstämmighet och deras säkerhet avseende svaret. Större vikt bör därför läggas på arbetsgruppens sammanställning än enstaka intervjusvar.

Vid remissutskick framkom synpunkter på att få personer från räddningstjänst medverkat. Flera av de intervjuade personerna har räddningstjänstbakgrund även om de inte arbetar inom räddningstjänst dag. Likaså har personer inom arbetsgruppen räddningstjänstbakgrund.

Övergripande syfte:
Inom gruppen gjordes en övergripande förklaring/ett övergripande syfte av hur de olika kraven i BBR 5:3 samverkar och vilka delar i utrymningssäkerheten de avses påverka. Detta hade sedan gruppen i åtanke vid bedömning av respektive syfte. Hur utrymningsmöjligheterna påverkas av en brand beror på var den inträffar i byggnaden och det går genom att tänka på det sättet att se vilka krav som syftar till att påverka respektive fas. På det sättet blir det dessutom tydligt vilka föreskrifter som inte påverkar en viss fas.

  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur brandcellen.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig säkert via utrymningsväg/annan brandcell.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Troligt syfte

Respektive utvald föreskrift/allmänt råd får sedan ett troligt syfte vilket sammanställs utifrån den information som getts av ovan angivna litteratur, intervjuer och övergripande syfte. De syften som redovisas är arbetsgruppens tolkning av troligt syfte. Där Boverket inte har angett ett syfte är det således inte en garanti att syftet verkligen är detta.

 

Remiss:
Syfteshandboken har skickats på remiss till:

De intervjuade personerna (se ”intervjuer” i tidigare stycke.)

Styrgruppen (se inledningen)

Boverkets referensgrupp, bestående av:

Arbetsmiljöverket, Ulla Rosenius

Brandskyddsföreningen, Ville Bexander

Byggmaterialindustrierna, Ola Berg

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Johan Lundin

Föreningen Sveriges Brandbefäl, Mattias Heimdahl

Lunds universitet, Nils Johansson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Per Karlsson

Svensk Försäkring, Hans-Eric Zetterström

Sveriges Brandkonsultförening, Per-Anders Marberg

Sveriges byggindustrier, Thomas Järphag

Sveriges kommuner och landsting, Max Ekberg

Sveriges tekniska forskningsinstitut, Michael Strömgren

Luleå tekniska universitet, Helena Klasson

Byggherrarna, Thomas Jennlinger

Fastighetsägarna, Rikard Silverfur

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Ulrika Nolåker

Boverket, Anders Johansson och Caroline Bernelius Cronsioe

Kommentera