43 BBR 5:61 – Allmänt

Vad är syftet med 8 meters-kravet mellan byggnader?

43.1 BBR text

43.1.1 5:61 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.”

Allmänt råd:

”Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 meter.
    Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. …”

43.2 Historik

Krav på avstånd mellan byggnader är ett av de äldsta kraven inom brandsäkerhet i byggreglerna. Motivet finns dock beskrivet först i NR 88 och mer ingenjörsbaserade krav infördes i BBR 19.

43.2.1 Sammanfattning

Krav på taktäckning har länge varit ett krav när det gäller att begränsa brandspridning mellan byggnader. Första gången ett avstånd nämns är i 1947 års byggnadsstadga.

43.2.2 1947 års byggnadsstadga

I ett flertal avsnitt regleras avståndet mellan byggnader till mellan 4,5 och 12 meter.

43.2.3 SBN 80

Här nämns 8 meter första gången men då i samband med brandskydd mellan småhus. Det finns också ett 5-metersavstånd förutsatt att räddningstjänstens insatstid understiger 10 minuter.

43.2.4 NR

I NR (BFS 1988:18) blir det för första gången väldigt tydligt att 8 meter är det avstånd som krävs mellan byggnader. Dessutom ska man ha minst 4 meter till tomtgräns. Precis som tidigare gäller lättnader för småhus.

Vid mindre avstånd än 8 meter skulle brandvägg uppföras. Brandväggen fick vara gemensam.

43.2.5 BBR 1

I BBR 1 framgår för första gången ett sorts syfte med att kräva ett minsta avstånd:

” 5:71 Allmänt

Risken för brandspridning mellan byggnader skall begränsas.

Råd: Brandspridning bör försvåras genom att risken för antändning minskas genom begränsning av strålningsnivån. Detta kan t. ex. åstadkommas genom att

– uppföra byggnader på ett tillräckligt avstånd från varandra,

– oskyddade byggnadsdelars storlek begränsas,

– brandbenägenheten hos exponerade fasader begränsas, eller

– brandens omfattning begränsas, så att strålningsnivån hålls låg, genom anordnande av brandgasventilation eller installation av automatisk vattensprinkleranläggning.

     Brandspridning bör också begränsas genom utformningen av tak och/eller takytor eller genom sektionering av byggnader så att räddningstjänsten lättare kan förhindra brandspridning.”

43.2.6 Konsekvensutredning BBR19, 5:61 Allmänt (5:71)

Ändring:

Förtydligande generell inledning med vad som ska uppnås med 5:6. Begreppet granntomt och grannbyggnad försvinner som begrepp och istället beskrivs enbart brandspridning mellan byggnad enligt PBF. Möjligheten att anpassa skyddet mellan byggnader baserat på att bedömningen av räddningstjänstens insatsmöjlighet inte vägs in i utformningen av skydd mot brandspridning mellan byggnader. Ett allmänt råd som förtydligar hur man ska beräkna avståndet mellan byggnader har tillkommit.

Motiv:

Den generella inledningen tydliggör syftet med 5:6. Begreppen granntomt och grannbyggnad försvinner för att kraven tydligare ska vara kopplade till byggnadens fysiska konstruktion. Att begreppen utgår minskar risken för sammanblandning med fastigheter som inte har någon direkt betydelse för vilka krav som ställs på byggnaden idag. Däremot har fastighet och tomt ofta sammanfallit vilket kan ha bidragit till missförstånd. Detta förtydligande är kopplat till hur bebyggelse och fastigheter har utvecklats över åren.
Möjligheten att anpassa skyddet m.h.t. att räddningstjänsten tas bort eftersom detta är en förutsättning som kan vara svår att verifiera. Man kan samtidigt konstatera att brandspridning mellan byggnader är ovanligt, vilket kan ha flera orsaker. Räddningstjänsten kan fortsatt vara en viktig resurs för att minska risken för brandspridning mellan byggnader men deras förmåga behöver inte vara avhängigt för hur man utformar byggnaden.
För att förtydliga hur man ska ta hänsyn till balkonger och andra utstickande detaljer på byggnaden när man beräknar avståndet mellan byggnader har ett allmänt råd om det lagts till.”

Konsekvens:

Ändringarna utgör förtydliganden som underlättar för den enskilda användaren. Avseende räddningstjänstens roll berör detta framförallt småhus, se 5:611.

Kommentarer:

Bland kommentarerna till ändringen nämns under ”alternativ utformning”:

”Alternativa avstånd till 8 meter har diskuterats och beroendet av byggnaders olika utformning. Ett beslut har dock tagits att behålla åtta meter. Se bilaga F för beräkning.”

Bilaga F

Bilagan utgör beräkningsunderlag för de värden som anges för fönsterareor vid mindre avstånd än 8 meter mellan småhus. Boverket drar följande slutsats av underlaget:

”För bostäder, kontor och liknande verksamheter är 8 meter väl tilltaget. Med bakgrund i de beräkningar som genomförts skulle en förtätning kunna ske samtidigt som fönsterareorna är relativt stora. Detta förutsätter en obrännbar fasad. Om ett fasadmaterial används som är brännbart behöver nya siffror för emitterad strålning tas fram då brandens area ökar. Detta gäller oavsett om byggnaden är sprinklad eller inte då en brand inte nödvändigtvis startar i brandcellen utan utanpå byggnaden.
     För affärer, industrier och liknande verksamheter är däremot 8 meter på gränsen till acceptabelt avstånd. Exempelvis kan det inte ses som helt otänkbart med 5×5 m2 fönsterarea, inom en brandcell, på ett varuhus. 
     Vid antagandet att den emitterade strålningen ökar generellt med 20 % om flammor slår ut genom fönstret gav det ingen större skillnad för industrier och liknande verksamheter. För bostäder, kontor och liknande verksamheter kan inte lika stora fönsterareor accepteras men resultatet är fortfarande väl tilltaget.”

43.3 Utländska regelverk

43.3.1 Norge

Kommentar: 8 meter gäller även i Norge.

43.3.2 England

Uppbyggnaden av ytterväggar och avståndet mellan byggnader för att förhindra utvändig brandspridning är nära ”besläktade”. Risken för brandspridning över en öppning mellan byggnader och konsekvenserna för det beror på,

  1. a) brandens storlek och intensitet i aktuell byggnad.
  2. b) avståndet mellan byggnader
  3. c) brandskyddet som ges av fasaden
  4. d) risken som personer i intilliggande byggnader utsätts för.

Se även diagram 40

43.3.3 USA

43.3.4 Australien

Avståndet är 6 meter eller mindre beroende på exponeringsvinkel mot intilliggande byggnader. Det ges inga undantag för öppningar. Lättnader i brandklass ges dock men aldrig till mindre än E 60. Vanligaste kravet är E 60 I 30.

Syftet är att ”To limit the spread of fire between fire compartments through external walls and the openings in them.” DTS ska alltså minska strålningen från en byggnad till en annan.

Brandklassade partier kan i vissa fall ersättas med ”wall wetting sprinklers”.

43.3.5 Nya Zeeland

Kommentar:  Nedan återges funktionskraven som styr brandspridning mellan byggnader:

Det som är den stora skillnaden är att man här inte tittar på avståndet till faktiska byggnader utan uteslutande tomtgränser, eftersom man förutsätter att byggnader kan komma att uppföras var som på närliggande tomter i framtiden.

I Nya Zeeland är man också mer konservativ, vid förenklad dimensionering gäller 15 meters avstånd för att väggar ska utföras utan skydd:

Vid analytisk dimensionering finns två metoder för att uppfylla kraven på skydd mot brandspridning mellan byggnader: (1) tabulerade värden som tar hänsyn till höjd, bredd, vinkel mm på fasader och (2) beräkning av strålning. Resonemangen för utformning av skydd mot brandspridning mellan byggnader återges i följande passager som är tagna från konsekvensutredningen till dokumentet för analytisk dimensionering (C/VM2 motsvarande BBRAD):

43.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift: Det avstånd till andra byggnader som krävs för att kunna ha en byggnad med en helt oklassad fasad beror på vilken typ av verksamhets som bedrivs i byggnaden eller i brandcellen och om sprinkler är installerat. Det kanadensiska regelverket innehåller flertalet tabeller som kan användas för att veta vilket avstånd som tillåter vilken mång oklassad del av fasad.

43.4 Intervjuer

Vad är syftet med 8 meters-kravet mellan byggnader?

Intervjuperson nummer 1

Tidigare 4 meter till fastighets-/tomtgräns. Tullades lite på även innan.

Kan grundas i hur man byggde vägar tidigare.

Intervjuperson nummer 2

Gammalt krav för att man ska få plats med häst o vagn när man möts, bra om det var 8 alnar mellan husen. Oklart, om det då rörde sig om brandspridning mellan byggnader. Passar bra även för oss (biltrafik etc.). Funkar ju rätt bra, vi har ju inte så många stadsbränder.

Intervjuperson nummer 3

Syftet med avstånd är hindra brandpåverkan på annan byggnad genom flammor eller strålning. 8 meter bygger på tradition i bredd på vägar och möjlighet för räddningstjänsten att göra insats. Har funnits med mycket länge.

Intervjuperson nummer 4

Avstånd är ett sätt att hantera brandspridningsrisken. Varför det är just 8 meter är oklart. Förmodligen erfarenhetsbaserat avstånd.

Intervjuperson nummer 5

Avståndet kom i SBN 80. Det var beräkningar och prov utförda av professor Ove Pettersson, främst avsedda för småhus. Tidigare var avståndet 9 meter i byggnadsstadgan. Det måttet kom från möjligheterna till god solinstrålning. Med hänsyn till ekonomi, byttes kravet ut mot det lägre.

Intervjuperson nummer 6

Avståndet ger ju ett skydd sen finns det lägen när inte det räcker till så en insats av rtj får ingå i detta skyddskrav.

Intervjuperson nummer 7

För länge sen 15 och 12 m i gamla stadsplaner. Förr 9 m. Borde kopplas till storlek på byggnad.

Villor 8 m bör i de flesta fall fungera. Räddningstjänsten har möjlighet kunna hindra spridning. 8 m är inget garanterat skydd.

Intervjuperson nummer 8

Har alltid funnits. Ingen vet varför. 10 m i Danmark tror jag. 8 meter kommer inte från brandexperter utan från tradition.

Intervjuperson nummer 9

8 meter kommer från att man hade detta mått för att få in ljus i byggnaderna förr i tiden. Även naturligt med vägutformning osv. Inte brandskydd som har styrt. Fram till 1980-någonting var det 9 meter som gällde.

Intervjuperson nummer 10

Avståndet minskar risken för brandspridning genom strålningspåverkan samt att gnistor antänder anliggande byggnad.

Intervjuperson nummer 11

Att kunna planera hur byggnader ska placeras i förhållande till varandra utan att behöva utreda. 8 meter ska vara tillräckligt för att begränsa brandspridning mellan byggnader. Samt relaterat till hur man jobbar med tillgänglighet för räddningsinsats.

Kommentarer

Det är slående att flera personer anger att räddningstjänstens insats har betydelse trots att det i konsekvensutredningen till BBR 19 tydligt anges att denna betydelse inte längre ska räknas med.

Alla verkar dock vara överens om att 8 meter inte har något med verkligt brandskydd att göra utan att det bara är ett fastställt värde utifrån historia och andra krav (solljus och vägbredd).

43.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Att ha ett avstånd mellan byggnader verkar vara en tydlig åtgärd som funnits med länge i flera länder med syfte att begränsa brandspridning mellan byggnader via strålning.

Avståndet 8 meter däremot verkar ha helt annan bakgrund (bredden på häst och vagn, vägbredd, utrymme för solljusinsläpp etc). 8 meter verkar inte heller ha någon grund i kvantifierade resultat eller verkliga inträffade bränder. Ett bra historiskt mått helt enkelt.

Det är inte troligt att intilliggande byggnad antänds beroende på att flammor slår mot den utan antändningen sker högst troligt beroende på strålning (innan flammorna träffar grannen).

Syfte

Syftet bedöms vara att begränsa risken för brandspridning mellan byggnader via strålning.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Kommentera