55 BBR 5:2512 – Skydd mot brand för utrymningslarm

Vad är syftet med att utrymningslarmanläggningens funktion ska ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand?

55.1 BBR 24 Kap 5:2512

55.1.1 5:2412

Föreskrift (funktionskrav):

5:2512 Utrymningslarm

” … Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand.”

Allmänt råd:

” ….Utrymningslarm bör kunna avge utrymningssignal under minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Utrymningslarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats…..”

55.2 Historik

Krav på larmanordningar kom först i SBN 75 och förändrades först i samband med ”Utrymningsdimensionering” 2004 då krav på skydd mot brand infördes.

55.2.1 SBN 75

37:256 LARMANORDNINGAR

”Där larmanordning erfordras för att påkalla utrymning i ett tidigt skede av inträffad brand godtas signalering enligt SIS 03 17 11.

Som här avsedd automatisk larmanordning godtas sådan som är utförd enligt anvisningar i statens brandinspektions meddelande nr 1961:9.”

Föreskrifter och standarder innehöll inga krav på skydd mot brand.

55.2.2 BBR1

5:3542 Utrymningslarm

I BBR fanns inga krav på skydd mot brand.

55.2.3 Utrymningsdimensionering

I ”Utrymningsdimensionering” från 2004 återfanns följande.

”Utrymningslarm kan utformas enligt SS-EN 60849 eller enligt Svenska Brandförsvarsföreningens rekommendation om utrymningslarm, SBF (2003).” SBF (2003) angav bla krav på att ledningsnätet skulle skyddas mot brand motsvarande EI 30.

55.2.4 Konsekvensutredning BBR19

5:2612 Utrymningslarm (5:3542)

Ändring:

” I princip samma betydelse som tidigare (i 5:3542) men delar av text som tidigare har framgått i Boverkets rapport om utrymningsdimensionering är flyttad till BBR. Texten är utökad till viss del för att förtydliga vilken nivå som förväntas.”

Motiv:

”Förtydligande. I de fall där utrymningslarm inte krävs kan det förväntas att personer med hörselnedsättning förstår att byggnaden ska utrymmas när de ser andra personer göra detsamma.”

Konsekvens:

”Utökat råd om hur personer med funktionshinder kan ha nytta av utrymningslarm. Detta kan leda till en marginell kostnadsökning men den bättre utformningen förekommer ofta redan idag. I övrigt bedöms förtydliganden leda till regelverk som är enklare att använda.”

55.3 Utländska regelverk

55.3.1 Norge

I Norge regleras detta i separat standard som vi tyvärr inte har tillgång till.

55.3.2 England

Detta anges tyvärr inte i ADB utan under brandlarm hänvisas endast till brittisk standard för automatiskt brandlarm BS 5839-1:2002.

55.3.3 USA

Det enda som nämns i IBC och NFPA är batteribackup för brand och utr. Larm, inget direkt kopplat till skydd mot strömavbrott på grund av brand, klassade kablar eller liknande.

55.3.4 Australien

Detta regleras i Australien i särskild standard AS 1670.1 vilken jag saknar tillgång till. Syftet är därför inte heller beskrivet i byggreglerna.

55.3.5 Nya Zeeland

Begränsade specifikationer om brandlarm i byggreglerna, tror nivån på skydd mot brand för utrymningslarmet anges i brandlarmsstandarden NZS 4512.

55.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

55.4 Intervjuer

Vad är syftet med att utrymningslarmanläggningens funktion ska ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand?

Intervjuperson nummer 1

För att larmet ska ringa längre så att alla som inte först går ut kan gå ut. 30 min. Har alltid varit så.

Intervjuperson nummer 2

Det finns inga tydliga scenarier, får göra rimlighetsbedömning från fall till fall.

Intervjuperson nummer 3

Syftet är att få ett redundant system som ska funka oavsett vad orsaken till strömavbrottet är. Hög detaljnivå i rådet eftersom det inte finns en SS-EN standard, vilket man föredrar att hänvisa till i BBR.

Intervjuperson nummer 4

Att anläggningen ska fungera hyfsat rimligt även om branden påverkar anläggningen. Anläggningen ska fungera i de delar där det behövs, t.ex. i delar där man inte lätt uppmärksammar branden. I brandens närhet där man sannolikt upptäcker branden är det mindre viktigt att anläggningen fungerar. Olika slingor bedöms vara rimligt. Allt ska inte slås ut av en brand.

Intervjuperson nummer 5

Beroende på larmets utformning (kan ju vara manuellt) så vill man ha säkerställd funktion på utrymningslarmet så inte branden i sig slår ut systemet.

Intervjuperson nummer 6

Kommer kanske från några brandlarmsregler. Vet inte riktigt.

Intervjuperson nummer 7

”Ett skydd” är nog bara dåligt föreskriftsarbete. Det som avses är att en mindre brand inte ska kortsluta hela systemet.

Intervjuperson nummer 8

Att ledningar som passerar ett brandutsatt område inte ska skadas omedelbart, larmet skall kunna fundera under en viss tid.

Intervjuperson nummer 9

Utrymningsfunktionerna ska fungera även om strömmen till byggnaden inte fungerar. En brand i ett mindre utrymme där kabelstråken exempelvis bara passerar ska inte på verka larmets funktion.

Intervjuperson nummer 10

Man skall inte slå ut larmet i tidigt skede för de som befinner sig en bit från själva branden. Kan ex ske genom klassade kablar eller inbyggnad.

Intervjuperson nummer 11

Bara ett problem vid mycket gles detektion med kablage i odetekterade ytor. Svårt att hitta historik med bränder som slår ut strömmen innan utrymningslarmet aktiverats.

Intervjuperson nummer 12

Om strömförsörjningen till utrymningslarmet försvinner på grund av att exempelvis kabeln brinner av så ska larmet fortfarande kunna fungera i andra delar av byggnaden där man annars inte skulle vara varse om branden.

55.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utrymningslarm kommer in i SBN 75 för första gången. Hänvisningar sker till Brandinspektionens meddelande. I SBN 80 och NR sker inga förändringar förutom att det är försäkringsbranschens regler man hänvisar till. Noteras bör att i dessa regler fanns inga krav på hur larmdonsdelen av ett brandlarm skall utföras.
Först i BBR1 kommer krav på det tekniska utförandet av utrymningslarm. Då införs krav på felövervakning av ledningsnätet. Brandskyddsföreningen kommer 2003 ut med en rekommendation för utrymningslarm. I den finns ett krav på brandskydd av larmdonens ledningsnät. Kravet på skydd mot brand  i byggreglerna införs genom att ”Utrymningsdimensionering” 2004 hänvisar till SBF Utrymningslarm 2003.

Utländska byggregler har inga direkta krav utan hänvisar till standarder.

Flera av intervjupersonerna är av uppfattningen att syftet är att personer utanför brandens omedelbara närhet, skall kunna nås av ett larm innan det skadas av branden.

Syfte

Syftet bedöms vara att anläggningen under begränsad tid (30 min) skall upprätthålla sin funktion om den påverkas av en brand.

Syftet bedöms uppfyllas även om anläggningen kan slås ut i brandens närområde, där personer sannolikt uppmärksammar branden, utan larmfunktionen.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Kommentera