59 BBR 5:55– Ytterväggar

Vad är syftet med att fasadbeklädnad endast får utveckla värme och rök i begränsad omfattning?

59.1 BBR 24 kap 5:55

59.1.1 5:521 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning.”

Allmänt råd:

”Med begränsad omfattning avses att möjligheten till tillfredställande utrymning och brandsläckning bibehålls. …”

59.2 Historik

Tydliga kravnivåer kring fasadens utformning infördes i SBN 67 och har genomgått kontinuerliga ändringar fram till idag.

59.2.1 SBN 67

I SBN 67 angavs följande för ytterväggar:

”37:24 Vissa väggar i brandsäker byggnad

:241 Yttervägg i allmänhet

Yttervägg utförs i regel helt av obrännbart material, beskaffat eller anordnat under hänsynstagande till förutsatt brandcellsbegränsande funktion hos anslutande bjälklag och väggar. Utöver vad som anges i :242 får dock brännbart material användas i följande omfattning:

  1. a) Fönster i annan yttervägg än brandmur (och i vissa fall i brandsäkert och brandhärdigt rum) får utföras utan krav på viss brandteknisk klass.
  2. b) Tätning mellan fasadbeklädnadsplattor får utföras med brännbart material.
  3. c) Yttervägg i lägst klass A 30 får förses med träreglar, t ex för infästande av fasadbeklädnadsskivor eller invändig beklädnad, under förutsättning att vad som sägs i :242 i tillämpliga delar iakttas.
  4. d) Värmeisolering, tätskikt, drevning o d utförs av obrännbart material eller annat material som är så beskaffat eller används på sådant sätt, att det ej bidrar till att sprida en brand.
  5. e) Under vissa förutsättningar får fasadbeklädnad m m utföras av svårantändligt plastmaterial.

:2411 För fönsterbröstning och överstycke utan bärande funktion får reglerna i :242 tillämpas även där ytterväggen i övrigt är bärande.

:242 Ej bärande yttervägg

I bostads-, kontors- och butikshus, skolor samt i sådana industri-och hantverksbyggnader, där verksamheten bedöms vara ej särskilt brandfarlig, får brännbart material ingå i ej bärande yttervägg, under förutsättning att byggnadens fasader är åtkomliga för brandsläckning utifrån med utrustning som vederbörande brandkår förfogar över samt att följande fordringar uppfylls:

  1. a) Utvändig beklädnad utförs av obrännbart material. I byggnad med högst åtta våningar får dock mindre delar av fasaden ha beklädnad av brännbart material med beaktande av vad som sägs i :241.
  2. b) Vägg med inre träkonstruktion förses utvändigt med sådan beklädnad, som med beaktande av genom brandpåverkan uppkommande skador, t ex ångsprängning, uppfyller kraven för tändskyddande beklädnad. Består den inre träkonstruktionen av enbart regelstomme får beklädnaden utföras med hälften av den för antändningsskydd erforderliga tjockleken.
  3. c) Vägg med inre träkonstruktion förses invändigt med tändskyddande beklädnad, dock får fönsters överstycke och bröstning förses med brännbar beklädnad, så anordnad att en brand i beklädnaden hindras att sprida sig förbi anslutande bjälklag eller vägg.
  4. d) Ytterväggen avskärs på sådant sätt vid anslutningar till bjälklag och brandcellsbegränsande väggar, att brand inuti väggen hindras att sprida sig förbi bjälklagen och väggarna.

Vad här ovan sägs får i angivna byggnader tillämpas för bröstning och överstycke vid fönster även där fasaden ej är åtkomlig för brandsläckning, under förutsättning att dessa byggnadsdelar är invändigt försedda med tändskyddande beklädnad.”

59.2.2 SBN 75

Kraven var liknande men ändrades något i SBN 75, där följande angavs:

”37:34 VISSA VÄGGAR I BRANDSÄKER BYGGNAD

:341 YTTERVÄGG I ALLMÄNHET

Yttervägg utförs av obrännbart material, beskaffat eller anordnat under hänsynstagande till förutsatt brandcellsbegränsande funktion hos anslutande bjälklag och väggar. Dock får brännbart material användas i följande omfattning.

  1. a) Dörr, lucka eller fönster – dock inte fönsterrutor – får utföras av brännbart material i annan yttervägg än brandmur (och i vissa fall i brandsäkert eller brandhärdigt rum).
  2. b) Tätning mellan fasadbeklädnadsplattor, drevning o d får utföras med brännbart material.
  3. c) I byggnad med högst åtta våningar får yttervägg – utom vid vårdanläggning – utföras med brännbar isolering under förutsättning att denna avbryts vid brandcellsbegränsningar, att eventuell luftspalt utförs så som sägs i ( :342 a) samt att väggen på insidan förses med tändskyddande beklädnad. Vidare förutsätts att isoleringen skyddas mot brand utifrån i klass A 30 – i byggnad med högst fyra våningar är det dock tillfyllest att isolering som inte är svårantändlig skyddas med tändskyddande beklädnad.

:342 YTTERVÄGG SOM ÄR ÅTKOMLIG FÖR BRANDSLÄCKNING

Yttervägg som i hela sin höjd är åtkomlig för brandsläckning – utifrån eller inifrån – med den utrustning som vederbörande brandförsvar förfogar över får utföras med brännbart material i följande omfattning.”

  1. a) Yttervägg med eller utan fönster får utföras med träregelstomme eller förses med träreglar t ex för infästande av fasadbeklädnadsskivor eller invändig beklädnad, om reglarna avskärs på sådant sätt, att brand inuti väggen hindras att sprida sig förbi brandcellsbegränsningar. Härvid förutsätts att luftspalt, som helt eller delvis begränsas av brännbart material, avskärs vid bjälklag med obrännbart material med vid brand erforderlig beständighet.
  2. b) Yttervägg får inuti och på insidan – dock inte vid brännbar isolering, jfr :341 c) – förses med träpanel, skivor eller tätskikt av brännbart material om dessa avbryts vid brandcellsbegränsningar och skyddas mot brand utifrån med tändskyddande beklädnad samt eventuell luftspalt utförs enligt a). Se dock :251 beträffande beklädnad och ytskikt i utrymningsväg samt :352 beträffande ytskikt i övriga lokaler.
  3. c) I byggnad med högst åtta våningar får yttervägg utvändigt förses med beklädnad av träpanel eller svårantändligt material – dock inte mellan ovanför varandra belägna fönster – dels i bottenvåningen (frånsett vindfång e d vid utrymningsväg), dels i annan våning intill femtedelen av fasadytan (exklusive fönster) per våning, dock med begränsning till sammanhängande fasadytor av högst två våningars höjd och på minst två våningars inbördes avstånd.”

59.2.3 NR

I NR introducerades ett övergripande krav på fasadbeklädnader:

”8:43 Ytterväggar och fönster

Material som används som fasadbeklädnad skall vara svårantändligt eller uppfylla kraven för ytskikt av klass III beträffande brandspridning.

Det angavs även specifika krav för Br1- byggnader, relativt lika de som nu anges i BBR:

43 1 Ytterväggar i en byggnad i klass Br1

Ytterväggar skall utföras så att

  1. a) väggkonstruktionen kan uppfylla sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller,
  2. b) brandspridning i väggen begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål samt möjligheterna till brandsläckning,
  3. c) risken för spridning av brand via fönster begränsas, och
  4. d) delar av väggen inte faller ned vid brand, bortsett från glassplitter, putsbitar och likvärdigt.

Ytterväggar bör huvudsakligen utföras av obrännbart material. Brännbart material kan användas till

  1. a) dörrar och luckor samt karmar, bågar och spröjsar till fönster,
  2. b) tätningsmaterial mellan beklädnadsskivor, till drevning o d,
  3. c) isolermaterial i ytterväggar i en byggnad med högst åtta våningsplan, dock inte i en vårdanläggning. Härvid förutsätts att isolermaterialet skyddas mot brand utifrån i lägst klass A 30, att isolermaterialet avbryts på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras att sprida sig förbi brandcellsskiljande byggnadsdelar, att luftspalter som helt eller delvis begränsas av ett brännbart material skärs av vid bjälklagen med ett obrännbart material som har en mot brand erforderlig beständighet.

För andra än här angivna väggkonstruktioner finns möjligheten att genom brandprovning av hela konstruktionen i full skala (Metodbeskrivning SP BRAND 105 och SIS 02 48 20) påvisa att grundkraven uppfylls.

Ytterväggar får utföras med brännbart material i begränsad omfattning, om de i hela sin höjd är åtkomliga för brandsläckning.

I följande exempel är kravet på begränsad omfattning uppfyllt:

  1. a) Ytterväggar kan utföras med en träregelstomme eller förses med träreglar för infästning av beklädnadsskivor, om reglarna skärs av på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras att sprida sig förbi brandcellsskiljande byggnadsdelar. Det förutsätts dessutom att luftspalter som helt eller delvis begränsas av ett brännbart material skärs av vid bjälklagen med ett obrännbart material som har en mot brand erforderlig beständighet.
  2. b) Ytterväggar som utförs i lägst klass A 30 och utan fönster eller andra öppningar kan på utsidan förses med träreglar för infästning av fasadbeklädnadsskivor.
  3. c) Ytterväggar kan inuti ha skikt av brännbara material, om dessa avbryts vid brandcellsskiljande byggnadsdelar och skyddas mot brand utifrån med tändskyddande beklädnad samt om förekommande luftspalter utförs enligt a).
  4. cl) Ytterväggar i en tvåvåningsbyggnad och ytterväggar i en bottenvåning -frånsett vindfång o d i utrymningsvägar – kan utvändigt beklädas med träpanel eller svårantändligt material. I övrigt kan mindre fasadareor mellan fönster i sidled beklädas så intill en femtedel per våning (fönsterarean medräknas inte). Om beklädnaden är avbruten genom en obrännbar balkongplatta, loftgång e d som ansluter tätt mot väggen och har ett obrännbart räcke, kan dessutom bröstningspartier och överstycken beklädas.
  5. e) Räcken till balkonger, loftgångar o d kan utföras av trä, om deras exponerade yta tillsammans med förekommande brännbar beklädnad enligt d) inte överstiger en femtedel av fasadarean per våning (fönsterarean medräknas inte).”

För ytterväggar i Br2 och Br3 byggnader angavs inga vidare krav kring fasadytans utformning gällande ytskikt.

59.2.4 BBR

I BBR introducerades ett funktionskrav likt det som nu finns:

”5:63 Yttervägg och fönster

Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning och brandsläckning försvåras eller så att stor risk for skador uppstår for personer som vistas i närheten.

Råd: Fasadbeklädnader bör vara svårantändliga eller uppfylla kraven får ytskikt klass III.”

Även här angavs sedan speciella förutsättningar för Br1-byggnader:

”:631 Yttervägg i byggnad i klass Br1

Ytterväggar skall utformas så att

– väggkonstruktionen uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller,

– brandspridning i väggen och längs fasadytan begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål samt möjligheterna till brandsläckning,

– risken får spridning av brand via fönster begränsas och delar av väggen inte faller ned vid brand. Dock bortses från nedfall av t. ex. glassplitter, mindre putsbitar och liknande om detta inte bedöms förhindra eller väsentligen försvåra brandsläckning och om utrymning ändå kan ske utan risk för personskador.

Råd: Ytterväggskonstruktioner som vid provning enligt SJS 02 48 20 (2) uppfyller tillämpliga delar av kraven i avsnitt 5:62, uppfyller föreskriftens krav på brandavskiljande funktion.

Ytterväggar som sektioneras på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras att sprida sig förbi brandcellsskiljande byggnadsdelar, uppfyller föreskriftens krav på skydd mot brandspridning inuti väggen.

En ytterväggskonstruktion som vid provning enligt SP FIRE 105 uppfyller förutsättningarna för godkännande i Boverkets allmänna råd 1993:2, Riktlinjer for typgodkännande Brandskydd, uppfyller föreskriftens krav beträffande skydd mot brandspridning längs fasadytan.

Avståndet i höjdled mellan fönster i olika brandceller bör vara minst 1,2 meter, såvida inte fönstren utförs i lägst E 15 inom detta avstånd.

Ytterväggar kan kläs utvändigt med träpanel eller svårantändligt material om

– byggnaden har högst två våningsplan,

– beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, endast täcker byggnadens bottenvåning

eller

– särskilda åtgärder vidtas så att byggnadens totala brandsäkerhet inte försämras.

Exempel på sådana särskilda åtgärder som avses i föregående stycke är att byggnaden förses med automatisk vattensprinkleranläggning, att det finns utskjutande tak över fönster och dörrar som förhindrar brandspridning eller att träpanelen endast täcker en begränsad del av fasadytan.”

Denna formulering behölls sedan till BBR 18, med tillägg av de europeiska klasserna för ytskikt.

59.2.5 Konsekvensutredning BBR19

En viss formuleringsändring av kraven gjordes till BBR 19 vilket motiverades med följande:

”5:55 Ytterväggar (5:63)

Ändring:
Generellt funktionskrav på fasader som förtydligas för respektive byggnadsklass i efterföljande underavsnitt.

Motiv:

Konsekvens
Inga.

5:551 Ytterväggar i Br1 byggnader (5:631)

Ändring
Material i fasad får ge ifrån sig brinnande doppar om de är monterade på fasad i byggnader upp till två plan. Automatisk vattensprinkleranläggning som en åtgärd där man kan tillåta D-s2,d2 på fasad om fasaden i bottenvåningen uppfyller A2-s1,d0. 

Det som tidigare angavs i typgodkännanderiktlinjerna är nu inflyttat i byggreglerna för att förbättra möjligheten att verifiera kraven. Krav på verifiering med provning SP FIRE 105 behålls som förenklad dimensionering. Kopplingen till räddningstjänstens roll tas bort och kraven är därmed enbart kopplade till våningsantal. Särskilda krav för vård-anläggningar stryks eftersom det numera är krav på sprinkler i Vk5C.

Motiv
Hänvisningar till SP FIRE 105 och till SS-EN 13501-2 behålls tills vidare då det inte finns någon harmoniserad standard för fasader. I övrigt är text flyttade från typgodkännanderiktlinjer med några förtydligande tillägg, t.ex. vilka byggnader som avses i pkt 2.

Kopplingen till räddningstjänsten tas bort då Boverket inte kan reglera organisation och att kravet berör ett område som inte är av avgörande betydelse för personsäkerheten.

Konsekvens
Lättnad gällande fasad om byggnaden har sprinkler. Lättnaden grundar sig på att brand i byggnaden hålls kvar inne i brandcellen och minimerar risken för att fasadmaterialet antänds.

5:552 Ytterväggar i Br2 och Br3 byggnader (-) 

Ändring
Nordisk harmonisering av ytskiktsklasser vilket innebär att man godtar att fasadmaterial utförs i brännbara material som tillåts droppa.

Motiv
Fasader som är brännbara och uppfyller klass D är trämaterial som inte klarar droppkraven. Detta utgör inte någon stor risk i lägre byggnader och medför dessutom att fler material finns att tillgå för byggherren.

Konsekvens
Ingen konsekvens ur säkerhetssynpunkt och förhoppningsvis något billigare då det blir tillgång till fler material.”

59.2.6 Frågor/svar – Boverket

På en fråga om fönsters ytskikt har Boverket svarat enligt nedan med diarienummer 1234-3347/2013:

Fråga
”Hej,

Jag har svårt att tolka normen för ytskikt på fönster.

Text från BBR

”5:63 Yttervägg och fönster Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning och brandsläckning försvåras eller så att stor risk för skador uppstår för personer som vistas i närheten. 

Allmänt råd: 

Fasadbeklädnader bör vara av svårantändligt material eller uppfylla kraven för klass D‐s2,d0 (klass III).” 

Finns det ett undantag för fönster? Annars skulle det inte gå att sätta PVC‐fönster i några byggnader i Sverige. I Danmark tex finns det ett inskrivet undantag för fönster i motsvarande text.

Tacksam för hjälp! ”

Svar
”Hej

Det verkar som du inte har den senaste utgåvan av Boverkets byggregler (BBR). Den finns att hämta på www.boverket.se/bbr .

Krav på fasader finns numer i BBR 5:55 och därutöver finns även krav på invändiga ytskikt i avsnitt 5:521 som rör fönster. I bägge fallen bör byggnadsdelar vara av lägst D-s2,d0. Huruvida PVC-fönster klarar den klassen har boverket inte vetskap om för enskilda produkter. Rökkravet s2 kan dock sannolikt vara svårt att uppfylla med vissa material. I de fallen är det upp till byggherrenatt avgöra om det är en så liten avvikelse mot rådstexterna att föreskriften ändå kan anses uppfylld genom att tillämpa så kallad analytisk dimensionering. ”

59.3 Utländska regelverk

59.3.1 Norge

Liknande de svenska kraven finns i Norge. Detta motiveras med texten att utvändiga ytor kan bidra till brandspridning inom och mellan byggnadsverk.

59.3.2 England

ADB , Section 12
Introduction
Kravet på fasadbeklädnader beror av närheten till andra byggnader, byggnadens höjd samt typ av verksamhet i bygganden. Högsta kravet är B-s3,d2.

12.1
Krav ställs för att byggnadens utvändiga väggar ska ha tillräckligt brandmotstånd för att förhindra spridning över den aktuella gränsen. Detta innebär att vissa väggar inte behöver något brandmotstånd (undantaget bärverk) alls då de ligger tillräckligt långt från gränsen. Krav ställs också för att begränsa brännbarheten i ytterväggar som ligger inom gränsen samt höga byggnader och byggnader för större samlingslokaler/arenor/teatrar eller liknande. Detta för att minska risken för antändning från en extern källa och för att minska faran med brandspridning längs byggnadens fasad.

59.3.3 USA

IBC anger följande:

Samma krav på höjder etc. gäller för alla liknande, brännbara fasadbeklädnader.

NFPA berör endast skydd av yttervägg angränsande till trapplopp för utrymning.

59.3.4 Australien

Beklädnad på väggar får inte försämra väggens REI-klasser. I övrigt verkar det endast ställas krav på pre-cast concrete wall panels som riskerar att falla utåt vid brand.

59.3.5 Nya Zeeland

C/VM2 tydliggör att syftet med att begränsa brand som tar ann i fasadbeklädanande är att skydda personer som utrymmer, hela vägen tills de kommit iväg från byggnaden, samt att räddningstjänsten säkert ska kunna utföra sin insats i och utanför byggnaden:

59.3.6 Kanada

I Kanada ges följande motiveringar till att begränsa brännbarheten hos fasadbeklädnader:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Förtydligande i Appendix till NBC (motsvarande till konsekvensbeskrivningen till BBR):

Avsikten är alltså liknande det som anges i BBR, fast med fokus på att begränsa brandspridning och möjliggöra insats.

59.4 Intervjuer

Vad är syftet med att fasadbeklädnad endast får utveckla värme och rök i begränsad omfattning?

Intervjuperson nummer 1

Har att göra med brandspridning mellan brandceller. Rök på utsidan spelar mindre roll för utr. Dock fönsterutrymning! Londonbranden. Vid brandstart på insidan som sprider sig i fasaden har vi ju fler bränder att ta hand om – en ute och minst en inne. Räddningstjänsten har inte resurser till flera typer av insatser samtidigt i samma hus.

Intervjuperson nummer 2

En fasadbrand skall inte lätt kunna sprida sig in i övriga lägenheter. Räddningstjänsten skall ha en möjlighet att hindra spridningen.

Intervjuperson nummer 3

Okontrollerad situation med brand längs med fasad. Syftet och funktionskravet är bra sen kan man värdera hur SP Fire 105 återspeglar fasader som byggs idag avseende fönsteröppningar etc.

Intervjuperson nummer 4

Konstigt med en sådan portalparagraf när man sedan tillåter trä som fasadbeklädnad för vissa byggnader. Inte helt logiskt. Blir i princip begränsad omfattning på allt som är bättre än klass D.

Att man har olika nivåer beroende på höjden på huset är logiskt.

Förr fanns något undantag på fasadkravet vid insatstid <20 minuter (i brandskyddshandboken eller liknande). Togs bort till BBR 19 eftersom RTJ då skulle jobbas bort så mycket som möjligt.

Intervjuperson nummer 5

Fasadbeklädnad har mer med egendomsskydd och brandspridning att göra. Antog att det hade med spridning av branden mellan brandceller dvs minska risken för brandspridning i vertikalled.

Intervjuperson nummer 6

Önskar en tillfredsställande säkerhet mot spridning av brand från en lägenhet till en annan. Avseende utrymning så är det främst fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten samt loftgångar som avses.

Intervjuperson nummer 7

Vad hette det där huset i London…..? Brand ska inte kunna spridas ohejdat uppåt.

Intervjuperson nummer 8

Förhindra spridning uppåt längs fasaden. Fönsterutrymning får inte försvåras. Svårt att släcka fasader. Har varit med länge. Tänk landshövdingehus.

Intervjuperson nummer 9

Känner inte till ytterligare bakgrundsinformation om detta krav.

Intervjuperson nummer 10

Föreskriften utvecklas i 5:551 och 5:552, så varför föreskriften finns kan ifrågasättas förutom för Br0-byggnader. Vid flervåningsbyggnader så vill man inte få snabb brandspridning om man har fönsterutrymning. Snabb brandspridning önskas heller inte om det inte går att släcka snabbt. Det finns även 4 punkter i 5:551.

Intervjuperson nummer 11

Räddningstjänstens säkerhet och möjlighet att släcka beaktas. Enklare brandsläckning.

Kan även diskuteras om stegutrymning måste användas, då är det inte bra om fasaden brinner.

Intervjuperson nummer 12

Annars blir det som i Londonbranden.

59.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kraven på fasad infördes i SBN 67 och har utvecklats något till dagens krav. I grunden har de dock varit liknande över tid och delar av fasader har tillåtits vara i brännbart material. I lägre byggnader har fasaderna alltid tillåtits vara brännbara. I NR infördes en lägsta nivå på fasadernas ytskikt (klass III, motsvarande D-s2,d2) samt att fasader i Br1 byggnader som skulle vara av brännbart material skulle kunna nås av räddningstjänsten för utvändig brandsläckning. Detta ströks dock till BBR när funktionskravet som nu anges infördes.

Av de utländska regelverken kan utläsas att brännbara fasader tillåts i samtliga länder till viss del. Speciellt i mindre byggnader anges inga hårdare krav gällande detta. I många regelverk sätts dock inte en lägsta nivå på brännbara ytskikt, likt den som finns i BBR. Av intervjuerna så framgår att man bedömer att fasadutformningen inte ska störa fönsterutrymning samt att man vill begränsa risken för omfattande fasadbränder.

Funktionskravet som anges i portalparagrafen följs upp av två separata funktions-/föreskriftskrav för Br1- respektive Br2- och Br3-byggnader. Detta innebär att kravet får ses som övergripande och gällande för samtliga byggnader. De krav som sedan anges för de respektive byggnadsklasserna innebär att brännbara fasader tillåts till viss del men att en lägsta tillåtna nivå på ytskikt för en fasad sätts till klass D-s2,d2. Ytskikt av denna klass tillåts i byggnader i upp till två till tre våningar och i ”begränsade delar” för byggnader över tre våningar. Det görs i de senare delarna av regelverket ingen skillnad på om väggarna är åtkomliga för räddningstjänsten eller inte.

Syfte

Med grund i ovanstående material görs bedömningen att man i en analys kring vilka fasadmaterial som ska tillåtas bör ta hänsyn till huruvida fönsterutrymning ska ske genom den aktuella fasaden samt om det finns risk för brandspridning mellan olika brandceller om brandspridning sker längs fasaden. Man bör även beakta huruvida fasaden är åtkomlig för räddningstjänsten eller inte. Under förutsättning att ovanstående beaktas bör en viss brandspridning längs fasadytan kunna tillåtas, vilket även bekräftas av kommande allmänna råd där man hänvisar till t.ex. SP FIRE 105.

Syftet med funktionskravet bedöms inte vara att brandspridning längs fasadytan ska förhindras utan snarare försvåras eller fördröjas. Detta eftersom att ytskikt tillåts som är brännbara och kan ge upphov till relativt snabb brandspridning längs fasadytan.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

Kommentera