46 BBR 5:62 – Taktäckning

Vad är syftet med kravet på taktäckning?

46.1 BBR text

46.1.1 5:62 Taktäckning

Föreskrift (funktionskrav):

Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.

 Allmänt råd:

”Med försvårad antändning avses exempelvis skydd mot flygbränder eller gnistor.

Taktäckning bör utformas med material av klass A2-s1,d0 alternativt med material av lägst klass BROOF(t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0.

Brännbar taktäckning, i lägst klass BROOF(t2), kan användas på brännbart underlag på byggnader som är belägna minst 8 meter från varandra eller på småhus.

Brännbar taktäckning på brännbart underlag bör inte förekomma på byggnader, förutom småhus, inom 8 meter från en skorsten ansluten till värmepanna med förbränning av fasta bränslen.

På småhus kan material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande. Detsamma gäller i verksamhetsklasserna 1 och 2A för tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial.”

46.2 Historik

Kravet på att taktäckningen skulle utföras med skydd mot brandspridning infördes 1947 och har genomgått några mindre förändringar fram till dagens formulering i reglerna. Kravet är dock relativt oförändrat sedan det infördes.

46.2.1    1947 års  byggnadsstadga

”Byggnad skall, därest icke själva taklaget utgöres av brandsäker betongkonstruktion, täckas med taktegel, skiffer, plåt eller annat av byggnadsstyrelsen godkänt material, som erbjuder betryggande skydd mot antändning genom gnistor eller flygbränder samt äger tillräcklig hållfasthet. Vid bestämmande av taktäckningsmaterialet bör avseende fästas jämväl vid vad som kan vara lämpligt från utseendesynpunkt, särskilt med hänsyn till det material som använts å närliggande byggnader.”

46.2.2    SBN 1967

”37:27 Taktäckning

:271 Allmänt

Taktäckning på brännbart underlag, t ex takpanel av trä, utförs i regel med obrännbart material, såsom taktegel, skiffer, plåt eller asbestcementplattor, eller med annat för ändamålet godkänt material, jfr dock :272 [regler för lägre liggande tak, författarens anmärkning].

Där risken för antändning eller spridning av brand är ringa samt vid småhus får sådan taktäckning även utgöras av brännbart material, exempelvis skyddsbelagd papp, med sådana egenskaper att det vid provning enligt fastställd metod dels skyddar underlaget mot antändning av flygbränder, dels inte självt medverkar till spridning av brand.

Taktäckning direkt på obrännbart underlag, t ex takplatta av betong eller lättbetong, får utgöras av brännbart material, exempelvis skyddsbelagd papp, under samma förutsättning som ovan sägs beträffande materialets egenskaper.

:2711 Risken för antändning eller spridning av brand kan som regel anses vara ringa för friliggande byggnader dock ej inom industriområde, och för byggnader inom bostadsområde som inte har sluten kvartersbebyggelse, jfr dock :272.

:2712 Fastställd metod framgår av Statens provningsanstalts metodbeskrivning Bi 6.”

Ungefär samma skrivelse återfann i SBN 75 och SBN 80. Där ändrade man dock ”byggnader inom bostadsområde som inte har sluten kvartersbebyggelse” till ”byggnader inom ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse”.

46.2.3    NR

”8:34 Taktäckning

Taktäckning på ett brännbart underlag skall utföras med obrännbart material.

På småhus och andra byggnader inom ett bostadsområde utanför en koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande byggnader får taktäckning på ett brännbart underlag även utföras med brännbart material. Materialet skall därvid vara i brandteknisk klass T. Sådan taktäckning får även användas på byggnader inom en koncentrerad centrumbebyggelse, om byggnaden har ett vindsbjälklag i lägst klass A 60 med obrännbar värmeisolering och vinden inte kan utnyttjas för förvaring e d.

Taktäckning direkt på underlag av betong, lättbetong, obrännbar mineralull eller likvärdigt material får utföras med brännbart material i brandteknisk klass T.

Vid småhus får skivor av svårantändligt material användas som fribärande tak över carport och uteplats samt som skärmtak över entré.”

46.2.4    BBR 1-18

I BBR (1994) används samma text som i NR och den används även vidare till och med BBR 18. Klasserna har dock uppdaterats över tid.

”5:75 Taktäckning

Taktäckningen på byggnader skall utformas på sådant sätt att brandspridning försvåras. Taktäckning på obrännbara underlag får utföras med material i brandteknisk klass T. Taktäckning på brännbara underlag skall utföras med obrännbart material utom i sådana fall då viss brandspridning kan tillåtas ske.

Råd: Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande byggnader. Taktäckning på ett brännbart underlag kan då även utföras med brännbart material. Materialet bör därvid vara i brandteknisk klass T. Sådan taktäckning kan även användas på byggnader inom en koncentrerad centrumbebyggelse, om byggnaden har ett vindsbjälklag i lägst klass REI 60 med obrännbar värmeisolering och vinden inte kan utnyttjas för förvaring e. d.

På småhus kan skivor av svårantändligt material användas som fribärande tak över carport och uteplats samt som skärmtak över entré.”

46.2.5    Konsekvensutredning BBR19

I och med BBR 19 ändrades kraven något. Detta beskrivs nedan.

Ändring
Kravet är i princip samma som idag men texten är förkortad och förenklad genom att utgå från ett grundkrav och sedan beskriva undantagen. Detaljkraven är nedflyttade till råd. Undantaget med REI 60 och outnyttjad vind är struket.

Begreppen fristående byggnad och koncentrerad centrumbebyggelse tas bort. Undantaget för BROOF (t2) på brännbart material tillåts istället på byggnader som står 8 meter och småhus. Det allmänna rådet ändras till att kopplas till förbränning av fasta bränslen istället för en effekt vad gäller krav på taktäckning i närheten av en skorsten.

Motiv
Förenkla för användaren. Bjälklaget skyddar visserligen underliggande verksamhet, men hindrar ju inte att det kan bli stora tak- och vindsbränder i kvartersbebyggelsen. Definitionerna kan innebära förändringar som i praktiken kan vara lättnader, även om man kan konstatera att tolkningarna idag skiljer mycket. I tidigare regler har fristående i samband med småhus haft betydelse icke sammanbyggt och detta är grunden för definitionen av fristående.

Kraven blir tydligare genom att koppla de direkt till avstånd mellan byggnader. Begreppet koncentrerad centrumbebyggelse har inte varit entydigt definierat och eftersom det har haft en viss koppling till räddningstjänstens insats tas detta bort för att undvika tolkningsproblematik. Man kan samtidigt konstatera att andra nordiska länder tillåter sådan utformning av taktäckning i större grad och att detta kan motivera att Sverige justerar nivån.

Konsekvens
Förenkling av föreskriften gör den mer verifierbar, enklare att tolka, vilket bör bidra till billigare projektering och byggnader.

Det är ovanligt med brandspridning mellan byggnader och kraven kopplat till avstånd bedöms framförallt ge en ökad tydlighet och tolkning över landet än att personsäkerheten påverkas nämnvärt.

46.3 Utländska regelverk

46.3.1 Norge

Taktäckning i Norge ska generellt uppfylla BROOF(t2). Dock accepteras oklassad taktäckning för småhus som har längre avstånd än 8 meter till annan byggnad. Alltså väldigt lika krav som i Sverige.

46.3.2 England

ADB

14.4

Utförandet av taktäckning ska anpassas efter testmetoderna specificerade i BS 476-3:2004. Se även klasser och begräsningar enligt tabell nedan.

46.3.3 USA

I USA finns olika krav på taktäckningen beroende på vilken klass byggnaden är samt taket uppbyggnad. Generellt gäller klasserna A eller B, vilket relaterar till amerikanska provningsmetoder.

46.3.4 Australien

Krav på taktäckning finns i de fall brandcellegränser eller brandväggar ansluts till yttertaket som då ska vara ”non-combustible”. Syftet är att upprätthålla den avskiljande förmågan hos väggen.

46.3.5 Nya Zeeland

Krav på taktäckning finns inte men däremot ställs krav på att del av tak som ligger nära en annan byggnad/tomtgräns ska vara brandtekniskt klassat:

46.3.6 Kanada

Krav ställs på taktäckning med det är anknutet till verksamhetsklass och inte om byggnaden befinner sig inom ett visst avstånd från en annan byggnad.

46.4 Intervjuer

Vad är syftet med kravet på taktäckning?

Intervjuperson nummer 1

Minska risken vid flygbränder.

Intervjuperson nummer 2

Går säkert tillbaka långt till när man hade stadsbränder.

Skulle kunna gå fort om man byggde inom en tätort. Även bra för räddningstjänsten så de slipper spola på 10 tak samtidigt.

Intervjuperson nummer 3

Att förhindra att flygbrand från en annan byggnad (eller eventuella gnistor från egen skorsten) ska antända den aktuella byggnaden.

Intervjuperson nummer 4

Att klara flygbränder och gnistor för att förhindra brandspridning mellan byggnader. Ska självslockna på taken, förhindra stadsbränder. Räddningstjänsten är ofta dimensionerad för att klara brand i en byggnad.

Intervjuperson nummer 5

Minimera risken för spridning via flygbrand.

Intervjuperson nummer 6

Ett arv från stadsbränder med flygbränder.

Intervjuperson nummer 7

Förhindra spridning från ett hus till ett annat via flygbränder. Ska förebygga stadsbränder.

Intervjuperson nummer 8

Försvåra antändning (främst flygbränder), försvåra brandspridning om det har uppstått en brand. Taktäckningen ska endast i en begränsad del bidra till brandspridningen. Kraven påverkas inte av om det finns intilliggande byggnader eller inte.

Intervjuperson nummer 9

För att hindra brandspridning mellan byggnader via flygbränder. Om en flygbrand skulle få fäste så ska det inte bli kontinuerlig brandspridning längs taket. Nivån gör även att en mindre brand inte får samma sannolikhet att få fäste, t.ex. nyårsraket etc. Kravet gäller byggnader oavsett byggnadens placering, t.ex. även en byggnad långt från annan bebyggelse.

Intervjuperson nummer 10

Att begränsa brandspridning mellan byggnader på grund av flygbränder, gnistor, etc.

Intervjuperson nummer 11

Att det inte ska bli en ”sundsvallsbrand” igen. Det vill säga skydd mot stadsbrand.

46.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Grundkravet infördes i bygglagstiftningen 1947 men var då inte lika preciserat som det sedan blivit. Kravet på klassad taktäckning infördes SBN 67 och kravställning var i princip densamma som ställs idag även om formuleringen skiljer sig.

Kravets tidigare utformning och intervjupersonernas svar indikerar att kravet på taktäckning primärt har som syfte att förhindra att brand sprider sig mellan byggnaders tak och skapar en omfattande stadsbrand eller liknande. Även i andra länder ställs liknande krav på taktäckning, vilket bedöms ha motsvarande anledning.

Ur kravet kan även utläsas en angiven lägstanivå, som gäller oavsett avstånd till andra byggnader. Syftet med bedöms vara motsvarande och att kravet ställs oavsett avstånd till annan byggnad bedöms vara att det inte utifrån en befintlig byggnadstaktäckning går att reglera krav på nyare bebyggelse i närheten av ”ursprungsbyggnaden”.

Syfte

Med grund i det material som studerats bedöms syftet med kravet på taktäckning primärt vara att begränsa risken för att en brand blir omfattande på en takyta och dessutom sprider sig mellan tak på olika byggnader genom flygbränder eller liknande. Syftet med kravet är alltså både att begränsa både risken för att branden tar fäste i taket om gnistor eller flygbränder kommer från annan källa samt begränsa risken för att en brand på taket i sig blir omfattande och bidrar till vidare spridning.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Kommentera