Vad är syftet med storleksbegränsningarna när entresolbjälklag räknas som våningsplan eller inte?
25.1 BBR 24 kap 5:22
25.1.1 5:22 Allmänt
Föreskrift (funktionskrav):
”Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.
– Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.
– Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.
– Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.
– Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.
Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet.”
Allmänt råd:
”[…] Vid klassificering av byggnad bör entresolplan inom en byggnad räknas som ett eget våningsplan om arean för entresolplanet utgör mer än 50 % av golvarea på underliggande plan. Arean bör dock inte överstiga 100 m2 för byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 eller 200 m2 för byggnader i byggnadsklass Br3. För lager eller industrier i verksamhetsklass 1 i byggnader i byggnadsklass Br3 kan dock en area på högst 500 m2 accepteras.”
25.2 Historik
Det allmänna rådet kom in först i BBR 19 och har inte förändrats sedan dess.
25.2.1 Konsekvensutredning BBR19
5.22 Byggnadsklasser (5:21)
Ändring:
”Ny nivå om vad som gäller för entresolplan är infört.”
Motiv:
”Ökad tydlighet gällande entresol och klassindelning generellt. Detta har till viss del tolkats i handböcker tidigare.”
Konsekvens:
”Ökad verifierbarhet. Vissa kostnadsökningar kan förväntas då det tydligare framgår när källare/vind och entresol ska klassas som våningsplan.”
25.2.2 Svar från Boverket
Frågor till Boverket (dnr: 1232-459/2014):
– ”Hur stor avvikelse är rimlig gällande den storleksordning som ges i det allmänna rådet? Vilka kriterier ska en analytisk dimensionering utgå ifrån för att påvisa att storleken på mindre entresol som anges i allmänna råd (25 m2) kan överstigas?”
– ”Kan mindre entresolplan ha motsvarande yta som underliggande våningsplan?”
Svar från Boverket (dnr: 1232-459/2014):
– ”Som framgår av vårt tidigare svar är det begreppet mindre i föreskriften som är väsentligt i sammanhanget. I det allmänna rådet har Boverket preciserat mindre som 25 m2, samt att det är en mindre del av underliggande plan. Rådet pekar därmed indirekt på sovloft och liknande utrymmen i en lägenhet eller möjligtvis en liten läktare i ett kontor, café eller liknande.
Genom säkerhetshöjande åtgärder kan ytan möjligtvis utökas, men ett helt våningsplan på flera hundra kvadratmeter i t.ex. ett tvåvåningskontor kan knappast anses vara ett mindre entresol. Det framgår även av vårt tidigare svar. I begreppet entresol ingår också att det är en extra våning inom en större volym. Man kan därför inte komma runt reglerna genom att kallaandra våningen för entresol i en tvåvåningsbyggnad, utan man måste beakta regelns syfte och bakgrund när man tillämpar dem.”
– ”Normalt inte. Se svar på fråga två och nedanstående definition på entresol. Enligt BBR 1.6 används termer med den betydelse som framgår av TNC om de inte är definierade direkt i BBR eller huvudförfattningarna.”
Fråga till Boverket (dnr: 1234-149/2013):
– ”Som det står, så kan man ju för lager och industri i VK1 tillämpa 500 m2 innan man bör se entresolen som en våning. Frågan jag fastnade lite på är om texten för just lager och industri avser verksamheten i sin helhet eller verksamheten specifikt på entresolen. Alla lager och industrier har ju alltid någon form av kontor i olika omfattning som är mer eller mindre direkt knuten till just lagret eller industrin. Bakvägen så blir ju frågan om man exempelvis kan ha kontorsutrymmen (tillhörande lagerverksamheten) på en 500 kvadrats entresol, eller om man i de fallen skall gå på maximalt 200 m2 som för övriga Br3.”
Svar från Boverket (dnr: 1234-149/2013):
– ”500 m2 entresol gäller enbart lager och industri i VK 1. Om man har kontor eller annan verksamhet på entresolen gäller 200 m2 som vanligt.”
25.3 Utländska regelverk
25.3.1 Norge
Kommentar: TEK § 6-1. Entresol mindre än 1/5 av underliggande plans nettoarea räknas inte som våningsplan. Inte heller loft som har en storlek mindre än 1/3 av underliggande plans area. Ingen specifik storleksbegränsning anges.
25.3.2 England
BS 9999
3.77 Entresolplan
Våningsplan som är underordnat till huvudanvändningen av byggnaden, som inte överstiger 20% av golvarean av det lägre planet, eller 500 m2, det värde som är minst, är avskilt från det undre våningsplanet och som har utrymningsväg som är oberoende av det undre våningsplanet.
14.1 Utformning av utrymning
Många byggnader har entresol som ett sätt att skapa ytterligare utrymme för olika användningsområden. När större mängder brännbara produkter förvaras eller ställs under ett stort entresolplan med ett fast bjälklag (som i vissa DIY outlets) finns alltid en risk för snabb brandutveckling vilket resulterar i flammor som slår upp ovanför entresolbjälklaget och därför utgör ett hot mot (”life safety”) de som vistas där, speciellt då det är en publik byggnad. Kompletterande säkerhetsåtgärder kan därför vara nödvändiga för att kompensera för den ökade risken för skada om en brand uppstår under entresolet.
25.3.3 USA
IBC: I IBC anses ett entresolplan alltid utgöra en del av våningsplanet under, med begränsning att det maximalt får uppgå till en tredjedel av underliggande rumsarea.
NFPA: I NFPA anses ett entresolplan alltid utgöra en del av våningsplanet under, med begränsning att det maximalt får uppgå till en tredjedel av underliggande rumsarea. Storleksbegränsningar tillkom i 1991 upplagan av Life Safety Code Handbook och är baserad på en rapport från Board of the Coordination of the Model Codes (BMCM) för att försöka harmonisera de då gällande standarderna mellan regionala byggnadsnämnder, organisationer och NFPA.
25.3.4 Australien
The calculation of the rise in storeys includes larger mezzanines (see C1.2(d)(i)) and situations where two or more mezzanines can create a similar impact to larger mezzanines (see C1.2(d)(ii)) because of their potential fire load. Det är alltså storleken på entresolen som avgör huruvida den på ett avgörande sätt bidrar till brandbelastning i stort eller inte. Man anger också att stora entresoler påverkar utrymningshastigheten i en byggnad eftersom fler personer då ska utrymma.
25.3.5 Nya Zeeland
I NZ räknas ett entresol som ett våningsplan om det är öppet och utgör max 40 % av underliggande plan eller avskilt och utgör 20 % av underliggande plan.
Ett visst funktionskrav går att utläsa av det nedanstående stycket men det går inte att hitta någon tydlig motivering till varför just 40/20% gäller.
Ett intressant tillägg är att i Nya Zeeland finns även en personbegränsning; är det mer än 100 personer på planet får det inte klassas som ett entresolplan. Man sätter även begräsning på entresolplan där lagringshöjden är mer än 3 meter, dessa får inte vara större än 35 m2. Motivationen bakom dessa begräsningar redovisas inte.
25.3.6 Kanada
Redovisning av föreskrift:
Kommentar: Liknande krav finns för viss typ av verksamhet, hittar dock ingen motivering.
Förtydligande i Appendix till NBC (motsvarande till konsekvensbeskrivningen till BBR):
25.4 Intervjuer
Vad är syftet med storleksbegränsningarna när entresolbjälklag räknas som våningsplan eller inte?
Intervjuperson nummer 1
Vet inte. Kan inte koppla det till areabegränsningen. Snarare kopplat till krav på bärverk och till räddningsinsats.
Intervjuperson nummer 2
Vet ej exakt men bygger troligen på en rimlighetsbedömning. Jag kan spontant tycka att 500 m2 är väl stort. Det omnämns inte heller om det kan finnas flera entresolplan eller om det är sammanlagda arean. Hade varit bättre med ett funktionskrav avseende bärverk och utrymning.
Intervjuperson nummer 3
200 m2 hänger samman med när en Br3 byggnad blir en Br2 byggnad. De andra har tillkommit för att få mer verifierbara kriterier 50 % av Br3-fallet, osäkert varför just detta värde valdes. Entresol är en våning inom en våning. Är det över halva arean känns det mer som egenvåning. Större entresoler bedöms inte vara lika farliga i industribyggnader om de är av typen gallerdurk eller liknande öppen förvaring. Skiljer inte mot andra typer av ställage i byggnaden. 500 m2 sannolikt som ett pragmatiskt värde för att kunna ha förvaring i två plan längs väggarna i en normalstor industribyggnad.
Intervjuperson nummer 4
Infördes i BBR 19. Kolla konsekvensutredning.
Lite ”skjuta från höften” från Boverket. Kopplat till 50 % av golvarean för Br2 byggnader.
Intervjuperson nummer 5
Att en större byggnad med en mycket liten andra våningsdel inte alltid ska räknas som en tvåvåningsbyggnad.
Intervjuperson nummer 6
Att det inte ses som ett våningsplan är för att man önskar att man inte måste klassa (bärverk) en hel byggnad till följd av att man har en entresol.
Storleksmässigt har det att göra med när man påverkar utrymning – samt hur det påverkar räddningstjänstens insats. Stort oskyddat bärverk som kan kollapsa vid brandmännen vid insats.
Brinner det på entresolplanet så kommer branden såklart närmare takkonstruktionen (påverkar bärverk).
50 % kan ha varit någon annan siffra innan, alternativt kommit som ny, förr tog man inte hänsyn till storlek.
Säkerställa att man har utrymningsväg från varje plan och att man inte ska kunna ha hur stora entresolplan som helst utan utrymningsväg.
Intervjuperson nummer 7
De första areorna togs fram av mig och några brandingenjörer på Stockholms Brandförsvar i början av 90-talet och publicerades i interna PM. Avsikten var att kunna sänka bärverkskraven, utan att påverka räddningstjänstens säkerhet. Den sistnämnda arean kom in i BBR 19 utan att den remitterades till referensgruppen. Har aldrig förstått varför den gjorde det, när det varit sådan diskussion kring envånings Br2-byggnader. Lirar liksom inte ihop.
Intervjuperson nummer 8
Till en början är skrivelsen till för att slippa behandla entresoler som våningsplan där det är uppenbart obehövligt, t.ex. industrier med fläktrum etc. Ser ingen koppling till varför just dessa areor. Rimligt att tillåta större entresoler i verksamheter som är mindre riskfyllda (egentligen mer kopplat till verksamheten än byggnadsklassen). En pragmatisk föreskrift för att kunna bygga lite billigare.
Intervjuperson nummer 9
För att få en mer logisk indelning i byggnadsklasser då entresolplan ju liknar ett våningsplan, dock med viss acceptans för att entresolplan kan få finnas utan att byggnadsklassen ökar. 500 m2 är satt för att medge viss flexibilitet.
Intervjuperson nummer 10
Har att göra med gångavstånd. Man ska också kunna ha överblick över våningen under. Ska kunna upptäcka brand på planet under.
Intervjuperson nummer 11
Vet ej.
25.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Det allmänna rådet kom in först i BBR 19 och skulle enligt konsekvensutredning ge ökad tydlighet gällande entresol och klassindelning generellt samt ökad verifierbarhet. Med hänsyn till att en ökad tydlighet för klassindelning önskades samt till att storleksbegränsningarna för en entresol även är kopplat till verksamhetsklass och byggnadsklass kan det antas att både förutsättningar för bärverk, personantal, personers kännedom om lokalen samt räddningstjänstens insats har betydelse. De intervjuade har något skilda meningar men flertalet tror ändå att det har med bärverkskrav och byggnadsklass att göra, angiven storlek har de dock ingen förklaring till. Flera av de utländska regelverken har någon typ av storleksbegränsning för entresol även om denna varierar.
Entresol ska enligt Boverket ses som en extra våning inom en större volym, detta är också definitionen i TNC.
Syfte
Syftet bedöms vara att räddningstjänstens insatsförutsättningar inte ska skilja sig markant från fallet utan ett entresolplan. Syftet bedöms också vara att förutsättningar för personer på och under entresolplanet inte ska försämras jämfört med fallet utan ett entresolplan. Förutsättningar att ta hänsyn till är konsekvens av ras, varseblivning (hur och när upptäcks branden), utrymnings- och insatsmöjligheter. Detta för att entresolplanet inte ska medföra en ökad brandteknisk klass på byggnadens bärverk.
Följande punkter bör beaktas:
– Förutsättningarna för utrymning ska vara minst lika bra som för ett vanligt våningsplan, dvs gångavstånden ska uppfylla aktuella krav samt att det ska finnas utrymningsvägar i tillräcklig omfattning.
– Förutsättningar för personer som vistas under entresolplanet ska beaktas, dessa ska vara minst lika bra som eller bättre än de hade varit utan entresolplanet.
– Det ska vara möjligt att tillräckligt snabbt upptäcka en brand både på det underliggande planet/överliggande planet.
– Personantalet i byggnaden ska inte kunna öka drastiskt utan att exempelvis byggnadens bärverk också påverkas.
– Räddningstjänstens möjlighet till insats ska inte påverkas negativt (överblickbarhet samt byggnadens bärförmåga vid brand).
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |