24 BBR 5:22 – Byggnadsklass

Vad är syftet med att klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman samt våningsantal?

24.1 BBR text

24.1.1 5:22 Byggnadsklasser

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.

–         Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.

–         Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.

–         Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.

–         Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.

Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26).”

 Allmänt råd:

”Klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman.

Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0.

Med vissa typer av samlingslokaler avses:

–         Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1000 personer.

–         Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer.

–         Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer.

Byggnader med tre eller fler våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1. Småhus med högst tre våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2.

Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1:

–         Byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C.

–         Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet.

Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2:

–         Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet.

–         Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i bottenvåningen.

–         Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:562.

Byggnader med ett våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 om de inrymmer:

–         samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i eller under bottenvåningen,

–         bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C.

Övriga byggnader kan utformas i byggnadsklass Br3.

…”

24.1Historik

Klassindelning av byggnader har funnits med läng i bygglagstiftningen. Skillnader i ytskikt och utrymning samt bärverk infördes under 1930 och -40 tal och vissa delar är ungefär likvärdiga än idag. I NR (1987) infördes klasserna Br1-Br3 och i BBR 19 (2011) introducerades Br0.

24.1.1    1932 års biografförordning

I 1932 års biografförordning fanns krav på hur en biograf skulle förläggas och antal personer som kunde vistas i denna beroende på vilken våning och vilken sorts byggnad den var belägen i.

”7 §.

  1. Biografsals bottenplan skall, där ej i 2, 3 eller 4 mom. annorlunda medgives, förläggas till byggnads bottenvåning.
  2. I byggnad, där ytterväggar, bärande konstruktioner, mellanbottnar och trapport äro brandsäkra (brandsäker byggnad), må biografens bottenplan kunna förläggas till våning högst två trappor upp, räknat från den lägst belägna markyta, dit utrymning från biografen leder.
  3. I byggnad, där ytterväggar och bärande konstruktioner äro brandsäkra, samt mellanbottnar och innerväggar brandhärdiga ävensom trappor, som äro av på trä på undersidan, åtminstone brandhärdigt beklädda, må biografens bottenplan kunna förläggas till våning en trappa upp, därest biografen är avsedd för högst 600 personer, eller, därest den är avsedd för högst 300 personer, jämväl till våning två trappor upp.
  4. I annan byggnad än som i 2 och 3 mom. avses må biograf ej anordnas för större antal personer än 600, därav högst 150 på läktare. Är biograf avsedd för högst 300 personer, må den kunna förläggas till våning en trappa upp, därest biografens utrymningsvägar samt väggar och innertak i bottenvåningen brandhärdigt beklädas.”

24.1.2    BABS 1946

I anvisningarna till byggnadsstadgan 1946 kopplades krav på utrymning till våningsantalet.

”58 §, 1 KAP.

  1. Trappor avsedda för utrymning av lokaler, belägna två trappor upp eller högre, böra jämte tillhörande planer vara av obrännbart material och medelst minst brandhärdigt skyddade väggar avskilda från underliggande våningar. Trapphus bör vara försett med mot det fria vettande fönster eller röklucka, öppningsbar från bottenplanet.

Beklädnad, som lätt kan antändas eller genom vilken elden lätt kan sprida sig, bör icke anbringas i trapphus.”

24.1.3    1947 års byggnadsstadga

Här diskuteras bärverk och ytskikt med hänsyn till våningsantal. Man diskuterar även utrymningsmöjligheter i byggnader med flera våningar men detta påverkade dock inte byggnadens klassificering i övrigt.

”64 §.

1 mom. Uppföres byggnad i tre eller flera våningar, skola vertikala bärverk, bjälklag över källare samt översta på brandsäkert bärverk vilande bjälklag eller innertakkonstruktion utföras brandsäkert. Uppföres byggnad i flera än fyra våningar, skola jämväl övriga bjälklag utföras brandsäkert.

Undergår byggnad, som avses i första stycket, till nybyggnad hänförlig ändring, skall brandbotten, där sådan saknas, anordnas å översta på brandsäkert bärverk vilande bjälklag.

Vid tillämpning av första och andra styckena skall vind räknas som våning, om den är inredd till mer än hälften.

2 mom. Vid uppförande av större stationsbyggnad till järnväg eller av därmed jämförlig större byggnad, avsedd att nyttjas för den allmänna samfärdseln, eller byggnad för industriellt ändamål, i vilken i regel minst femtio personer samtidigt äro sysselsatta, skola, om byggnaden uppföres i högst två våningar, samtliga bjälklag och tillhörande vertikala bärverk utföras brandsäkert.

Uppföres byggnad, som avses i första stycket, i tre eller flera våningar, skola vertikala bärverk samt på brandsäkert bärverk vilande bjälklag eller innertakkonstruktion utföras brandsäkert. Vad nu sagts skall ock gälla med avseende å byggnad, som inrymmer undervisningsanstalt och är avsedd att hysa minst hundra personer, ävensom byggnad, som inrymmer vårdanstalt, hotell eller pensionat och är avsedd att hysa minst femtio personer.

Undergår byggnad, som avses i första och andra styckena, till nybyggnad hänförlig ändring, skall vad i 1 mom. andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning. ”

”68 §

3 mom. I byggnad med högst två våningar, inredd vindsvåning inräknad, skola, om byggnaden inrymmer flera än fyra lägenheter för bostads- eller affärsändamål, inre takytor och lägenhetsskiljande väggar ovan källarbjälklaget åtminstone flamskyddande beklädas; dock skall vad nu sagts ej gälla därest byggnaden genom brandmur uppdelas i enheter om högst fyra lägenheter. I byggnad för bostads- eller affärsändamål med tre eller flera våningar skola ovan källarbjälklaget inre tak- och väggytor, vilka icke hänföra sig till skåp- eller garderobsinredningar, förses med åtminstone brandhärdig beklädnad.

Inom kontor, butiker och dylika lägenheter må dock, efter byggnadsnämndens medgivande, skiljeväggar av trä, glas eller annat material uppsättas utan att på eljest föreskrivet sätt skyddas mot eld.”

Med brandsäker byggnad avsågs en konstruktion som testats och klarat 8 timmars brandprovningstid. Med brandhärdig byggnad avsågs en konstruktion som testats och klarat 1 timmes brandprovningstid. Med flamskyddad byggnad avsågs en konstruktion som testats och klarat 30 minuters brandprovningstid.

24.1.4    1959 års byggnadsstadga

I 1959 års byggnadsstadga kopplas byggnadens konstruktion och inredning till faran för brand. Man inför även beteckningarna brandsäker och brandhärdig byggnad.

”44 §

1 mom, Byggnad skall med avseende å konstruktion och inredning utföras så, att faran för brand ej blir större än som betingas av hänsyn till dess ändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna i övrigt. Där annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall tak utföras av eller täckas med material, som i tillräcklig mån skyddar mot spridning av brand.

Större byggnad skall, om byggnadsnämnden finner det erforderligt, uppdelas i lämpligt stora enheter genom brandsäker mur.

2 mom. Byggnad i två våningar skall, om den upptager större planyta än 200 kvadratmeter och icke, genom brandsäker mur uppdelas i enheter av högst denna storlek, utföras så, att den kan betecknas som brandhärdig.

Detsamma gäller byggnad i två våningar med flera än två bostadslägenheter, därest bostads- eller arbetsrum inredes på vinden.

3 mom. Byggnad i tre eller flera våningar skall utföras så, att den kan betecknas såsom brandsäker.

Vad nu sagts gäller ock byggnad i två våningar, om i byggnaden skall inrymmas:

  1. a) samlingslokal för mer än 150 personer;
  2. b) undervisningsanstalt för mer än 150 elever;
  3. c) hotell eller pensionat för mer än 50 gäster;
  4. d) vårdanstalt, elevhem eller därmed jämförlig inrättning med mer än 50 platser; eller
  5. e) industriell rörelse som i regel sysselsätter mer än 50 personer eller som med hänsyn till verksamhetens art innebär särskild fara för brand.”

Ovanstående definition hänvisades sedan till ända fram tills 1988 när Nybyggnadsreglerna (NR) infördes.

24.1.5    NR

I NR infördes byggnadsklasserna Br1-Br3 gällande brandskydd. Dessa definierades då enligt nedan och var, likt i dagsläget, direkt kopplade till antalet våningsplan i en byggnad. I beskrivningen av klasserna togs dock inte risk eller konsekvens vid brand upp som bedömningskriterier.

”En byggnad skall utföras i endera av följande tre klasser för brandskydd. Vid klassindelningen skall vind räknas som våningsplan, om där finns en bostad eller huvuddelen av en bostad (utöver vad som anges i 9 § plan- och byggförordningen, 1987:383).

Följande byggnader skall utföras i klass Br 1 (brandsäker byggnad):

  1. a) byggnader med tre eller flera våningsplan,
  2. b) byggnader med två våningsplan som inrymmer

– en samlingslokal för fler än 150 personer, såvida inte hela samlingslokalen är belägen i markplanet,

– en skola för fler än 150 elever,

– ett hotell eller pensionat för fler än 50 gäster,

– en vårdanläggning, ett elevhem e d med fler än 50 platser, eller

– en industriell rörelse som normalt sysselsätter fler än 50 personer samtidigt eller vars verksamhet är förenad med särskild risk för brand.

Följande byggnader skall utföras i klass Br 2 (brandhärdig byggnad):

  1. a) byggnader med två våningsplan som har en byggnadsarea som är större än 200 m2, och som inte delas upp i enheter av högst denna storlek genom brandväggar i lägst klass A 60,
  2. b) byggnader med två våningsplan som inrymmer

– fler än två bostadslägenheter och har bostads- eller arbetsrum i vindsplanet,

– ett hotell för högst 50 gäster med gästrum i vindsplanet, eller

– en samlingslokal för fler än 150 personer, om hela samlingslokalen är belägen i markplanet,

  1. c) byggnader med ett våningsplan som inrymmer

– en samlingslokal för fler än 600 personer, om hela samlingslokalen är belägen i markplanet, eller

– en samlingslokal för fler än 150 personer, om den är belägen under markplanet.

Övriga byggnader skall utföras i klass Br 3.”

24.1.6    BBR 1-18

I BBR (1994) används samma klasser men man utvidgar resonemanget kring varför byggnader tilldelas de olika klasserna. En formulering likt den som används i nu gällande BBR infördes också.

”Byggnader skall utföras i klass Br1, Br2 eller Br3. Vid klassindelningen skall hänsyn tas till sådana faktorer som påverkar utrymningsmöjligheterna och risken för personskador vid sammanstörtning av byggnaden. Utrymningsmöjligheterna skall bedömas med hänsyn till byggnadens höjd och volym och den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt till antalet personer som samtidigt beräknas befinna sig i byggnaden och personernas förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

Byggnader där brand medför stor risk för personskador skall utföras i klass Br1. I sådana byggnader ställs de högsta kraven på bl. a. ytskikt samt bärande och avskiljande konstruktioner. Byggnader där brand kan medföra måttlig risk för personskador skall utföras i klass Br2. Övriga byggnader får utföras i klass Br3.

Råd: Byggnader med tre eller flera våningsplan bör utföras i klass Br1.

Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i klass Br1:

– Byggnader avsedda får sovande som inte förväntas ha god lokalkännedom.

– Byggnader avsedda får personer som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

– Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet.

Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i lägst klass Br2:

– Byggnader avsedda får fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplan et.

– Byggnader med samlingslokaler i markplanet.

– Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas i enheter av högst denna storlek genom brandväggar i lägst klass REI-M60 (se avsnitt 5:221).

Byggnader med ett våningsplan med samlingslokaler i eller under markplanet bör utföras i lägst klass Br2.”

Detta var sedan i princip oförändrat fram till BBR 19.

24.1.7    Konsekvensutredning BBR19

I och med BBR 19 infördes byggnadsklassen Br0. En viss förändring kring småhus i tre våningsplan utfördes även. Man antyder här att man genom handbokslösningar utformat småhus i tre plan som Br2 byggnader även tidigare.

Ändring:

Förändrad text i föreskriften men med vissa förtydliganden och mindre justeringar av kravnivåer. Klassindelning är bättre synkroniserad med den nya definitionen av våningsplansbegreppet. En ny byggnadsklass, Br0, är införd och denna innehåller de byggnader som måste dimensioneras analytiskt. Införandet av klassen innebär inte ändringar i sak men innebär en tydligare klassificering.

Undantag förs in för småhus så att dessa kan byggas i Br2 även om de är i tre våningsplan.

Motiv:

Ökad tydlighet gällande entresol och klassindelning generellt. Detta har till viss del tolkats i handböcker tidigare.

Motivet till att småhus kan byggas i tre våningsplan som Br2 är att förutsättningarna är goda för brandskyddet och att detta länge har varit en vanlig lösning.

Konsekvens:

Ökad verifierbarhet. Vissa kostnadsökningar kan förväntas då det tydligare framgår när källare/vind och entresol ska klassas som våningsplan.”

24.3 Utländska regelverk

24.3.1 Norge

I TEK § 11-3 anges: ” Ut fra den konsekvens en brann kan innebære for skade på liv, helse, samfunnsmessige interesser og miljø, skal byggverk, eller ulike deler av et byggverk, plasseres i brannklasser etter tabellen nedenfor. Brannklassene skal legges til grunn for prosjektering og utførelse for å sikre byggverkets bæreevne mv. ved brann.”

Man utgår alltså även i Norge från risk för skada på utrymmande vid brand. Här tar man dock även in sociala intressen och miljö som bedömningskriterier. Man antyder även att en och samma byggnad kan placeras i olika brandklasser, vilket tydliggjorts i BBR 19 att så inte är fallet i Sverige.

24.3.2 England

ADB

0.32 & 0.33

Finns inget konkret liknande krav men våningshöjden och våningsstorlek ihop med verksamhetsklass styr vilka hjälpmedel/vilken ”extra säkerhet” som ska finnas för räddningstjänsten i byggnaden. Gäller även antalet samt storlek på källarplan. Höjd till översta våningen har också betydelse för brandklass på bärverket. Faktorer som ska beaktas vid analytisk dimensionering är bland annat konstruktionens förmåga att stå emot brand- och brandgasspridning och konsekvensen av faran för människor i och runt byggnaden.

BS 9999

3.65

Byggnadshöjden är avståndet från ytan hos den högst belägna punkten för bjälklaget till det högst belägna våningsplanet (undantaget sådana våningsplan som endast innehåller teknikrum) till nivån där räddningstjänsten har tillträde till byggnaden (mäts där avståndet är som störst).

18.2.4

Trappor ska ha ökat skydd om dessa försörjer våningar över 18 m.

32.4.2

Varje våningsplan ovan marknivå ska utgöra brandcellsgräns, om byggnaden, eller delar av byggnaden, har ett våningsplan med en höjd som överstiger 30 meter från marknivå.

Indirekt beaktas alltså faktorer relaterade till utrymning samt konsekvensen av sammanstörtning men även räddningstjänstens insats har en stor betydelse.

24.3.3 USA

I USA kopplas skyddet primärt till verksamheter och byggnadshöjder. Kravet på antalet utrymningsvägar ökar med höjden på byggnaden och kravet på skydd av brandceller och liknande ökar på samma sätt. Mycket relateras till räddningstjänstens insatsplan och höjd ovan/under detta.

24.3.4 Australien

I Australien kopplar man byggnadsklassen mer till behovet att säkerställa utrymning och förebygga kollaps snarare än att klassificera hur illa det blir vid en kollaps. Större behov av säkerhet ger högre byggnadsklassificering. Man ger i Guiden ett exemepel: ”Research indicates that if a fire occurs while a person is asleep, the smell of the smoke will not wake them. Response times in residential buildings are longer than in other types of buildings. The BCA thus requires a higher type of construction in residential buildings.”

Avsnitt C1.1
Syftet med att dela in i olika ”type of Construction” är ”To establish the minimum fire-resisting construction required for class 2-9 buildings.”

Guiden anger att ”The height (rise in storeys) of the building is relevant as a measure of likely evacuation times and evacuation difficulty.” Man nämner också att det är ett sätt att beskriva risken.

Resonemanget som förs är alltså att högre hus innebär en större risk.

24.3.5 Nya Zeeland

Två av funktionskraven som återfinnes i det Nya Zeeländska regelverket är att personer inte ska utsättas för fara (obs: skada eller sjukdom) och att annan egendom ska skyddas:

Detta utvecklas i konsekvensbeskrivning; personer som befinner sig utanför byggnaden ska inte utsättas för fara (även om byggnaden är utrymd):

Räddningstjänsten ska säkert kunna gå in i en brinnande byggnad och med säkerhet bekämpa en eld inne i byggnaden:

I det Nya Zeeländska regelverket styrs heller inte skyddsbehovet av våningsantalet, utan skyddsbehovet kopplas istället till två mått, ”Building Height” och ”Espace Height”.

Dessa mått påverkar främst två aspekter:
(1) Vilket typ av larm-/sprinklersystem som behövs i byggnaden/brandcellen.
(2) Vilken typ av fasadmaterial som accepteras.

Tydlig motivering till hur man motiverar de olika larm-/sprinklersystem-kraven finns inte.

En motivering till begräsning av fasadmaterial redovisas nedan:

Dvs. att räddningstjänsten ska kunna bekämpa en eld på de övre planen utan att byggnaden kollapsar.

24.3.6 Kanada

Skyddsbehovet härleds inte lika direkt från antalet våningsplan som svenska BBR. Verksamheten i byggnaden är mer avgörande och specifika krav (exempelvis på fasadmaterial) kopplas istället till om byggnaden har 1,2,3 eller fler våningar. Klassen på brandcellsgränser härleds från verksamheten.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften: Det går att koppla de flesta av kraven anknutna till antalet våningsplan till Functional Statement F06:

Liknande krav kring beaktande av kollaps av en byggnad finns. Men ingen ytterligare motivering till detta ges.

24.4 Intervjuer

Vad är syftet med att klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman samt våningsantal?

Intervjuperson nummer 1

Utrymning: Br1 och Br0, svåra att utrymma ger högre krav.

Sammanstörtning: Höga hus bör inte störta samman. Viktigare ju högre byggnaden är.

Helhetssynen är viktig, t.ex. borde man vid förskola på plan 2 kunna hitta åtgärder som gör att utrymningen blir så säker att byggnaden kan klassas som Br2, och att bärverket därmed inte är lika viktigt som utrymningssäkerheten. Problemet är att byggnadsklass är ett grovt instrument som i vissa fall kan få märkliga konsekvenser och gränsdragningseffekter, sådant kan få lov att justeras vid projektering.

Tror att det är för att det är lätt att mäta och definiera till skillnad mot andra parametrar. Skulle kunna tänka sig andra parametrar också såsom byggnadsarea. Historiskt sett har det funnits en koppling till våningsantalet, högre byggnader behöver mer brandskydd. Byggnadsklass skulle kunna få lov att påverkas av t.ex. installation av sprinkleranläggning (vid AD). En förändring av byggnadsklass med anledning av sprinklerinstallationen får dock större omfattning än om en enskild föreskrift påverkas till följd av installationen men inom ramen för en oförändrad byggnadsklass.

Intervjuperson nummer 2

Högre byggnad innebär svårare att utrymma, längre tid för detta, svårare insatsmässigt och större konsekvenser vid ev ras bland annat. En högre klass/kravnivå är motiverat om utrymning tar mer tid eller om ett ras ger större konsekvenser. Sen blir en högre byggnad svårare insatsmässigt.

Intervjuperson nummer 3

Kan vara kopplat till konsekvens av kollaps och stomme.

Blir lite lustigt kopplat till detaljplan och definition av våningsplan eftersom man kan ha hur många källarplan som helst.

Intervjuperson nummer 4

Där finns en rädsla för att hela byggnader brinner (såvida byggnaden inte utgör bara en brandcell). Ökat skydd grannar emellan.

Utgångspunkt är Br1-nivå, det går inte att bygga alla typer av byggnader på det viset utan vissa lättnader har krävts för exempelvis småhus och envåningsbyggnader.

Småhus och mindre envåningsbyggnader medför generellt lättare utrymning, färre personantal, mindre konsekvens. Ok att hoppa 5 meter för man vill inte behöva bygga 2 trapphus i en villa.

Möjliggöra lättnader där konsekvens och storlek är mindre.

Intervjuperson nummer 5

För att ta hänsyn till risk för att många personer påverkas och svåra konsekvenser.

Inte mer avancerat än att risken ökar med ökat våningsantal. Ökad komplexitet med avseende på utrymning och ras mm. Dessutom risk för att fler personer blir exponerade i högre byggnader. Risken ökar för att man inte vet att det brinner i en annan del av byggnaden.

Intervjuperson nummer 6

Skillnad på om man kan utrymma själv eller på intensivvården. Sammanstörtningen hänger ihop med möjligheten att kunna ta sig ut själv eller med hjälp av räddningstjänsten.

Vettigt att ha större krav på högre byggnader, lägre byggnader kan lättare hanteras av räddningstjänsten. För personer i byggnaden är situationen densamma. I lågt hus är det lättare att ta sig ut än i ett högt.

Intervjuperson nummer 7

Dels verksamhetskopplade faktorer med att man t.ex. kan vara sovande mm som försvårar utrymning, vilka hamnar i högre klass. Vid analytisk dimensionering bör skyddsbehovet utgå från byggnaden utan hänsyn taget till byggnadens brandskyddssystem. Byggnadsklasser ska bedömas utifrån dess grundläggande skyddsbehov.

Kopplar detta i första hand till större potentiella konsekvenser, i andra hand byggnadens komplexitet och i tredje hand troliga brandförlopp. Högre byggnader kan ofta ha högre personantal och även vara mer svårutrymda, samt vara svårare att göra räddningsinsatser i. Ökade risker för brandspridning via fasader i höga byggnader.

Intervjuperson nummer 8

Svårigheterna att utöva självutrymning upphör vid tre våningar.

Förenkla för envåningsbyggnader av ekonomiska och riskmässiga skäl.

Intervjuperson nummer 9

Utrymning går att reda ut till en viss höjd, ju högre upp man kommer desto svårare blir det. Ibland är lösningen då att man ska stanna kvar i byggnaden och då måste den vara säkrare. Ju fler personer (utrymmande) desto större risk att felaktigt beslut fattas hos respektive person.

Svårare att utrymma. Man är rädd för vad som händer vid kollaps (ju högre desto värre) – större konsekvenser, det bärande har varit styrande. Räddningstjänsten når inte längre upp med sina stegar på en viss höjd, då kopplat till utrymning.

Ta hänsyn till att utrymning inte kan ske helt av sig själv.

Personantal.

Intervjuperson nummer 10

Lättare att utrymma och släcka ett hus om det är färre våningar. Två våningar kan man hoppa ut från.

Blir det för högt kan huset rasa på grannhus också.

Intervjuperson nummer 11

Man ska kunna avgöra mellan liten, måttligt risk etc. Ett sätt att klassificera.

Hänger kvar sen gammalt. Konsekvensen av skada (både utrymning och ras) blir större ju högre huset är.

24.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Principerna för detta krav har funnits med så långt tillbaka som undersökningar av byggnadslagar har genomförts. Redan i biografförordning gavs olika krav beroende på våningsantal samt om en biograf placerades högre upp i en byggnad. Kravet var då mer kopplat till de fysiska utrymningsförutsättningarna. Sedan NR infördes dock krav kopplade till ytskikt och bärverk, vilket än idag ligger kvar som primära faktorer som påverkas av byggnadsklassen.

I BBR så infördes en liknande text som den som anges idag men med skillnaden att man där angav att byggnadens höjd och volym ska utgöra bedömningsgrund för utrymningsmöjligheterna. Detta återfinns även i andra länders regelverk där man i många andra länder snarare betraktar byggnader utifrån höjd och verksamhet än antalet våningar.

När man till BBR 19 införde utformningen att tre vånings radhus förenklat accepteras som Br2-byggnader så gjorde man detta med motiveringen att förutsättningarna är goda för brandskyddet och att detta varit en vanlig lösning inom branschen. Detta tydliggörande från Boverket bedöms syfta till att förtydliga att mindre byggnader med goda utrymningsförutsättningar kan utformas i lägre byggnadsklass än det som anges i det allmänna rådet. Detta är även något som indikeras av många av intervjupersonerna.

Kopplat både till intervjupersonernas svar, utländska regelverk samt tidigare utformningar av rådet bedöms även risken för att personer som befinner sig i byggnaden men är fysiskt skilda från branden och därför inte vet om att något inträffat vara avgörande. Att skydda sådana personer i byggnaden mot en kollaps av en byggnadsdel som påverkar dem bedöms vara ett av huvudsyftena med rådsutformningen. Detta i sin tur är även kopplat till verksamhetsklasserna, vilket ju påverkar byggnadsklassen.

Även räddnings- och släckinsats behandlas i både intervjuer och andra regelverk, vilket innebär att denna parameter också måste relateras till rådets utformning.

Syfte

Med grund i det material som studerats bedöms syftet med att koppla byggnadsklassen till våningsantalet vara att ta hänsyn till den ökning av konsekvens vid brand i en byggnad med flera våningar (t.ex. vid kollaps). Syftet bedöms även vara kopplat till att både utrymning och räddnings-/släckinsats blir mer komplicerad ju fler våningar som finns i byggnaden och dessutom ökar risken för att personer kan vistas i byggnaden utan vetskap om att det brinner.

Ju högre hus desto större skulle konsekvensen kunna bli och därmed högre krav på brandskydd i form av byggnadsklass. Rådet bedöms vara utformat som en grov klassindelning som inte behöver ses som fullständig i alla enskilda fall. För mindre byggnader med goda förutsättningar för utrymning och insats samt där personerna i byggnaden inte kan förväntas stanna i de byggnadsdelar som kan påverkas av en brand bedöms det finnas möjlighet att tillämpa analytisk dimensionering på byggnadsklassen, vilket även indikerats av Boverkets förändring av krav på 3 vånings småhus till BBR 19.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

 

Kommentera