31 BBR 5:323 – Utrymning genom fönster från övre plan

Vad är syftet med att skilja av övre planet från nedre plan med E 30 som inte behöver vara brandcellsgräns?

31.1 BBR text

31.1.1 5:323 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.

Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas.”

Allmänt råd:

”… Bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader i klass Br1 vars övre plan enbart är utformat för utrymning genom fönster med räddningstjänstens hjälp bör avskiljas från underliggande plan i lägst brandteknisk klass E 30. Avskiljningen behöver inte utföras som brandcellsgräns.”

31.2 Historik

Tidiga byggregler var inne på att en relativt säker plats behöver erbjudas i väntan på räddningstjänstens stegutrustning. Balkong var en tidig lösning som sedan succesivt ersatts av fönster. Kravet på avskiljning tillkom i och med BBR 19.

31.2.1 SBN 75

Motsvarande krav återfinns inte.

31.2.2 SBN 80

” :2131
Nödutrymning med brandförsvarets bärbara stegar (s k utskjutsstegar) kan normalt ske från en våning där fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant ligger högst 12 ni över mark. Med maskinstegar kan brandförsvaret utrymma en våning, där fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant ligger högst 23 m över mark, dvs i regel i en byggnad med högst åtta våningar. Härvid förutsätts att brandförsvaret har tillgång till minst 25 m stege samt att lägenheterna är åtkomliga med maskinstegar från gata, allmän väg eller brandväg (jfr :511).
     Varje lägenhet som är större än ett rum och kök och åtkomlig endast från brandväg förutsätts ha en balkong som kan nås från brandvägen. …”

Här uppmärksammas alltså risken men lösningen är att rummet ska ha en balkong i stället för avskiljning mot planet under.

31.2.3 NR

”:313

… Med hjälp av räddningstjänstens utrustning får nödutrymning genom fönster (eller från balkong) – dock inte genom fönster som vetter mot en loftgång – förutsättas kunna ske från … förskola/fritidshem med högst 15 barn per trapphus belägen på andra våningsplanet i en byggnad i klass Br 1, under förutsättning att rummet där fönstret (balkongen) finns kan avstängas från förbindelse med underliggande våning, att fönstret (eller balkongen) vetter direkt mot gata och att räddningstjänstens insatstid är högst 10 minuter.”

Här återfinns ett liknande krav men endast för förskolor i Br1 om rummet är avsett för högst 15 barn.

31.2.4 Utrymningsdimensionering

Handboken nämner inget om avskiljning vid fönsterutrymning. Dock begränsas personantalet till 15.

31.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:323 Utrymning via fönster (5:312)

Ändring: 

Föreskriften är förtydligad samt kravnivån om antalet personer. Dessutom är mått på avstånd till marken för Vk1, Vk2A och Vk3 infört. 
Möjligheten när räddningstjänsten kan användas som den alternativa utrymningsvägen via fönster förtydligas. Vad räddningstjänsten har för insatsmöjligheter avgör om fönsterutrymning kan användas eller inte, i Vk1 och Vk3.
Det allmänna rådet angående räddningstjänstens insatstid är flyttat hit från 5:1. En möjlighet att använda fönster som är vridbara kring en horisontell axel är tillagt i allmänt råd. Förutsätter att fönstret öppnar utåt och stannar i öppet läge.
Fönster som ska användas för utrymning bör ha en bröstningshöjd på 1,2 meter eller så bör en plattform monteras för att skapa det avståndet. Detta har tidigare gällt källare men utgör nu en generell skrivning. 

Motiv:

Pekar på möjlighet till enklare utformning i bostäder enligt nya BBR 5:353. Ett avstånd mellan fönsterkarm och marken möjliggör verifiering.  Boverket har inte möjlighet att ställa krav på organisatoriskt brandskydd men kan förhålla sig till den organisation som finns. Därför tillåts fortfarande att man använder sig av räddningstjänsten om deras förmåga kan bekräftas. Med insatstid menas den definition som framgår av TNC 95 och med effekt avses att stegutrustningen är uppställd. Boverket kan inte ställa krav på räddningstjänsten men för att man ska få tillgodoräkna sig räddningstjänsten som en andra utrymningsväg gäller vissa förutsättningar exempelvis en viss insatstid. Räddningstjänsten insatstid förutsätts vara bestämd under normala förhållanden, t.ex. normala trafiksituationer.
Det allmänna rådet är flyttat pga. att det enbart gäller vid fönsterutrymning.
Preciseringen av utformning av fönster förtydligar hur fönster som utrymningsväg behöver fungera för att vara tillräckligt säkra. Verifiering blir möjlig. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas men enbart om det öppnar utåt så att gardinstänger eller dylikt inte hindrar att fönstret går att öppna. Fönstret bör även stanna i öppet läge för att inte försvåra utrymningen.
Plattform bör monteras när avståndet till fönstret bli för stort. Oavsett var fönstret monteras bör avståndet inte överstiga 1,2 meter för att underlätta utrymning.

Konsekvens:

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning förväntas kunna ske i samma omfattning som idag, förutsatt att räddningstjänsten bibehåller sin förmåga över byggnadens livscykel. Kommunens handlingsprogram eller annan beskrivning av räddningstjänstens åtagande kan utgöra grund för denna bedömning. 
Rådet är enbart flyttat, inga andra förändringar är gjorda som berör insatstiden förutom att begreppet är ändrat till tillräcklig insatstid. Att tillåta fönster som är vridbara kring en horisontell axel innebär en lättnad då fler fönstertyper kan användas för att uppfylla kravet. 
Plattform som ett generellt krav innebär att fönster kan monteras högre än 1,2 meter inom ramen för förenklad dimensionering. 

Kommentar

Observera att i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning finns bestämmelser som gäller i byggnader där man arbetar och i personalutrymmen. Dessa krav behandlar bland annat utrymning och ställer i vissa fall högre krav än vad BBR gör. Inga råd ges om hur s.k. utskjutsstegar bör användas. Detta bör istället baseras på en bedömning av räddningstjänstens förmåga då detta kan variera. En grund i bedömning kan dock vara vad som tidigare har godtagits och vad man sedan tidigare har för åtaganden för det befintliga beståndet.

Alternativ lösning.

Se även Boverkets rapport Brandskyddstekniska alternativ till stegutrymning om utredning av alternativ till stegutrymning.”

31.3 Utländska regelverk

31.3.1 Norge

Hittar inget krav enligt TEK-10.

31.3.2 England

Inga motsvarande krav.

31.3.3 USA

Kommentar IBC: Hittar inget liknande krav.
Kommentar NFPA:
Hittar inget liknande krav.

31.3.4 Australien

Ej tillämpligt. Fönster är inte en utrymningsväg i Australien.

31.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens assistans).

31.4 Intervjuer

Vad är syftet med att skilja av övre planet från nedre plan med E 30 som inte behöver vara brandcellsgräns?

Intervjuperson nummer 1

För att de utrymmande ska kunna invänta hjälp hyggligt tryggt.

Intervjuperson nummer 2

Att ge goda förutsättningar för utrymning om man riskerar att bli instängd av en brand. Utgångspunkten är normal insatstid. Kravet kom delvis till för att vara analogt med BBR 5:353 i det allmänna rådet. Eftersom förutsättningarna är sämre i högre byggnader och att man dessutom förväntas invänta räddningstjänsten är avskiljningen här definierad som klass E 30.

Intervjuperson nummer 3

Möjliggöra att man kan stanna kvar lite längre i lägenheten om utrymningsvägen på underliggande blir blockerad.

Tvåplansvillan borde egentligen ha samma säkerhetsnivå som tvåplanslägenheten, så är inte fallet idag.

Intervjuperson nummer 4

För att man ska kunna stänga bakom sig. Skydd för att rökfyllnaden går så fort uppåt.

Intervjuperson nummer 5

Brinner det i undre planet ska man ha ett temporärt skydd i väntan på utrymning med hjälp av räddningstjänsten.

Intervjuperson nummer 6

Logiskt egentligen. Blir man instängd så ska man kunna vänta i rummet. Så accepterar man lite spridning via ventilationen.

Intervjuperson nummer 7

Att det ska finnas någon form av klassificering på avskiljningen så att den gör nytta. En hyfsat bra vägg som man kan stå bakom i tillräcklig tid för att invänta räddningstjänsten. E 30 känns som overkill, en vanlig massiv innerdörr borde kunna räcka.

Intervjuperson nummer 8

Har att göra med att Vk3 kan vara tre plan, man kan inte ta sig ut från det översta planet själv alternativt att person/-er inte hinner ner till den riktiga utrymningsvägen själva, utan ska ha extra tid/chans att vänta på räddningstjänsten i sin egen lägenhet. Intervjuperson nummer 9 (Robert Jönsson)

E 30 har ersatt balkongen som fanns förr. Man ska stå hyfsat säkert och vänta på räddningstjänsten.

Intervjuperson nummer 10

Att ha möjlighet att vänta på hjälp fast man befinner sig i samma brandcell. I sammanhanget räknar man med att räddningstjänsten är på plats inom normal insatstid. Eftergift för att möjliggöra etagelägenheter.

Intervjuperson nummer 11

Ge den utrymmande lite bättre förhållanden under tiden som hen väntar på räddningstjänstens stegutrustning.

1.5 Förslag till syfte

Bedömningsbakgrund

Äldre regler ger väldigt lite fingervisning liksom konsekvensutredningen. Däremot är intervjuerna samstämmiga med all önskvärd tydlighet. Där framkommer att syftet är att man ska erbjudas en relativt säker plats i väntan på räddningstjänsten utan att för den skull behöva bygga en egen brandcell inom bostadens brandcell.

Syfte

Syftet bedöms vara att den utrymmande på ett övre plan, som fått flyktvägen till ytterdörren avskuren av branden, ska erbjudas möjlighet till ett visst skydd mot brand om man skulle behöva vänta på räddningstjänsten på övre plan, utan krav på brandcell inom bostaden. ”Visst skydd” innebär att den utrymmande aktivt måste vidta en åtgärd – i det här fallet att stänga dörren om sig – för att skyddet ska bli det förväntade. Det innebär också att endast ett begränsat skydd mot brandgaser erhålls eftersom avskiljningen inte behöver utgöras av brandcell vilket i sin tur innebär att viss brandgasspridning tillåts t.ex. genom överluft eller andra otätheter.

Studerat underlag och intervjuer som ligger till grund för redovisad tolkning av syfte bedöms ha:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är ett förslag)

Kommentera