30 BBR 5:248 – Utformning av kommunikationsutrustning

Vad är syftet med” Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511.”?

30.1 BBR text

30.1.1 5:248 Utrymningsplats 

Föreskrift (funktionskrav):

”… Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation från utrymningsplatsen. Kommunikationssystemet funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott till följd av brand.”

Allmänt råd:

Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511. Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 meter från golvet. 

Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande.…”

30.1.2 5:2511 Automatiskt brandlarm

Allmänt råd:

Tillförlitligheten och förmågan hos automatiskt brandlarm kan verifieras enligt avsnitt 6 i Brandskyddsföreningens skrift Regler för brandlarmanläggning 2013, SBF 110:7. …

Det automatiska brandlarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats.”

30.2 Historik

30.2.1 Regelverk före BBR 19

Före BBR 19 förekom inte något krav på utrymningsplatser eller dess kommunikationsutrustning.

30.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

5:248 Utrymningsplats (-)

Ändring:

Nytt förslag på föreskrift som definierar utrymningsplats. Kraven på var utrymningsplats ska finnas framgår i 5:336. I definitionen ingår att utrymningsplatsen ska utföras som egen brandcell som del av, eller i anslutning till, utrymningsväg. Krav ställs på att utrymningsplatsen ska vara tillgänglig och användbar samt att den är åtkomlig. Möjlighet för personer att signalera att man är i utrymningsplatsen ska finnas. 

Motiv:

Med ökad tillgänglighet i samhället införs nya risker och förutsättningar för brandskyddet. För att säkerställa en acceptabel säkerhetsnivå krävs nya skyddssystem. Med utrymningsplats ges en förbättrad säkerhet för personer som inte kan förväntas utrymma på egen hand.
     Placering på 0,8 m för kommunikationsutrustning gäller för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda utrustningen. Högre placering (t.ex. larmknapp för manuell aktivering av brandlarm) gäller i utrymmen där man kan förväntas ha kontakt med andra personer. 

Konsekvens: 

Detta kommer att innebära vissa merkostnader för publika lokaler i byggnader som är tillgängliga och användbara. Till stor del kan dock de brandceller och utrymningsvägar användas som ändå projekteras. Därför bedöms kostnaderna vara små i förhållande till den säkerhetshöjande effekten. För kostnadsberäkningar, se 5:336.
     Möjlighet att signalera kan lösas genom att koppla till byggnadens automatiska brandlarm eller andra larmsystem.

Kommentar:

I bilaga H finns det bifogat ett svar från MSB angående organisation vid utrymning från utrymningsplats. ”

Bilaga H i konsekvensutredningen återfinns som bilaga till denna handling.

30.2.6 Boverket

I ett svar (ej diariefört) på frågan om kommunikationen måste vara av typen talkommunikation har Boverket sagt att det inte behöver vara talkommunikation.

I ett annat svar (Boverkets dnr: 1232-4166/2013) angående driftsäkerhet nämns att ”…  det bör ha samma nivå som ett brandlarm vad det gäller säkerställd funktion. …”

30.3 Utländska regelverk

30.3.1 Norge

Inga krav.

30.3.2 England

ADB
4.11
För att underlätta en effektiv utrymning av personer från utrymningsplatser ska ett ”nöd röst kommunikationssystem” finnas. Det är viktigt att personer på varje utrymningsplats har en möjlighet att meddela andra personer att de är i behov av hjälp och att de får en bekräftelse att den här assistansen är på väg.

4.12
Systemet ska vara utfört enligt BS 5839-9:2003 och innehålla Typ B installationer som kommunicerar med en huvudcentral lokaliserad i byggnadens kontrollrum (om det finns något) alternativt i anslutning till brandförsvarstablån (enligt BS 9999: eller annan passande kontrollplats på den nivå/våning där räddningstjänsten gör sin tillträdesväg.

4.13

I vissa byggnader kan det vara mer lämpligt att använda sig av en alternativ lösning, exempelvis trådlös teknologi.

30.3.3 USA

Kommentar IBC: Endast specificerat krav på tvåvägskommunikation mellan utrymningsplats och av räddningstjänstens valda plats. Där denna plats inte är ständigt bemannad så ska det finnas tidsinställd vidarekoppling till 911 (larmcentralen). Systemet ska vara talat och visuellt.
Dock har inga krav på upprätthållande vid strömavbrott/brand hittats.
Kommentar NFPA:
Specificerat krav på placering av tvåvägskommunikation vid hiss/hisshall samt förbindelse mellan utrymningsplatsen och räddningstjänst eller annan godkänd organisation. Hittar inte heller här några krav på upprätthållande av systemet.

30.3.4 Australien

I Australien finns inget krav på utrymningsplats. Däremot uppfyller man inte funktionskraven avseende utrymningssäkerhet om man inte uppfyller kraven på tillgänglighet. Dessa tillgänglighetskrav regleras i särskilt avsnitt.

30.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Motsvarigheten till utrymningsplatser finns inte i det Nya Zeeländska regelverket.

30.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift: Inget direkt krav på kommunikation i utrymningsplats (eller motsvarande) anges i regelverket. Däremot ställs krav på tvåvägskommunikation i höga byggnader och då finns även krav på tillförlitlig ström:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften: 

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Intressant är att man anger att all typ av nödströmsförsörjning ska anpassas efter de lokala förhållandena:

30.4 Intervjuer

Intervjuperson nummer 1

Boverket och MSB förde dialog vid införandet. Dock inte förankrat med RTJ som sällan har vill eller kan hantera detta.

Syftet är att om man ska vänta inne i byggnaden så ska man kunna kommunicera med någon om vart man är osv. Men det har blivit fel.

Intervjuperson nummer 2

Spekulation: Ville ha en verifierbar nivå och valde brandlarm för att den nivån fanns beskriven i BBR.

Intervjuperson nummer 3

Att hänvisa till brandlarm beror på att det är ett befintligt verifierbart system som man vet har en god förmåga. Kravet skulle kunnat vara formulerat på annat sätt om det funnits jämförbara alternativ att hänvisa till. Man bör kunna utgå från föreskriften och jämföra fler parametrar än bara strömavbrotts-parametrar så att man t.ex. skapar bättre tvåvägskommunikation och då tillåtas något sämre skydd mot strömavbrott än ett brandlarmsystem.

Intervjuperson nummer 4

För att påkalla hjälp. Kravet är dock inte direkt funktionellt så som lösningarna blir idag och jag anser det borde utgå. De flesta har mobiltfn eller kan få hjälp av andra som passerar förbi dem.

Intervjuperson nummer 5

Att kunna ge sig till känna, jag sitter här, så att någon (oklart vem) får reda på att man sitter i en utrymningsplats. Trygghetsskapande att den som sitter där får reda på att någon sitter i utrymningsplatsen.

Boverket har nog inte förstått konsekvensen av att skriva att säkerheten ska motsvara automatiskt brandlarm. Bedöms vara orimlig i vissa fall, t.ex. borde hisslarm kunna vara en OK nivå (bättre eftersom signalen kommer till bemannad plats).

Intervjuperson nummer 6

Kan inte säga så mycket om dem. Grundtanken om man har en rullstolsburen som är själv i en verksamhet så ska de kunna göra sig hörda från en utrymningsplats, ska fungera även vid strömavbrott.

Vart ska signalen gå? – Fortfarande en intressant fråga som inte är helt löst.

Någonting måste göras med avsnittet. Intervjupersonen har inte riktigt förstått sig på kravet. Dyr halvvägslösning.

Intervjuperson nummer 7

Ingen aning. Kanske rensas upp med den kommande AFS:n.

Intervjuperson nummer 8

Om nån gömmer sig i det skyddade utrymmet ska denne kunna sätta sig i kontakt med omvärlden. I trapphus ser svårt att se behov då räddningstjänsten söker igenom dom vid insats.

Intervjuperson nummer 9

Det är läbbigt att sitta och vänta om man inte vet att någon är på väg. Att skyddas mot strömavbrott känns inte så konstigt.

Intervjuperson nummer 10

Krav på kommunikationssystem är kopplat till att vi säger vi ska ha krav på utrymningsplats, dvs. att vi ska vänta på assistans på en specifik plats. Eftersom vi då säger åt någon att vänta så ska man också kunna tala om att man befinner sig på platsen och väntar.

Tryckknapp med kvittens vem tar ansvar för kvittering och att den som behöver hjälp faktiskt blir hämtad. Utformningen syfte bör vara för att få åtminstone någon form av kravnivå på driftsäkerheten.

Intervjuperson nummer 11

Ett av de minst kostnadseffektiva kraven i BBR, bör utgå! Vägrar att ange något syfte.

30.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Bakgrunden till bedömning har sin tyngdpunkt i konsekvensutredningen till BBR 19. Inga äldre svenska regelverk har liknande krav eller lösningar.

Bland utländska regelverk återfinns krav på utrymningsplatser och kommunikationsutrustning i England och USA men där ligger fokus på vart utrustningen ska kopplas mer än på driftsäkerheten.

Bland de intervjuade är osäkerheten stor kring vad det är som ska uppnås avseende mottagning och driftsäkerhet. Den gemensamma uppfattningen är att den som väntar ska kunna påkalla hjälp men få förstår varför det ska ske till centralapparat eller med den stora säkerhet som krävs i ett brandlarm. Att hänvisa till brandlarm är ett av flera sätt att ange en säkerhetsnivå. Just brandlarm är enkelt i BBR att hänvisa till eftersom det definieras i 5:2. Det man vill uppnå är att inte kommunikationen ska avbrytas pga strömavbrott eller att utrustningen av annan anledning havererar pga branden. Att kommunikationen ska gå till BFT eller liknande torde ha att göra med att det är räddningspersonalen som har till uppgift att rädda den som väntar och brandförsvarstablån är en trolig plats där räddningspersonal kommer att vistas i samband med brand.

Syfte

Syftet med kravet på kommunikationsutrustning med en driftsäkerhet motsvarande brandlarm bedöms vara att med tillfredsställande säkerhet, säkerställa att den som väntar på hjälp i en utrymningsplats kan kommunicera detta med någon och att denne kan initiera hjälp med att utrymma hen. Funktionen bedöms vara kopplad till utrymning vid brand vilket innebär att driftsäkerheten inte behöver vara säkrad vid utrymning av andra anledningar än brand.

Studerat underlag och intervjuer som ligger till grund för redovisad tolkning av syfte bedöms ha:
God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är ett förslag)

Kommentera