Vad är syftet med att begränsa användandet av trapphus Tr1 som enda utrymningsväg till 16 våningsplan?

7.1 BBR-text

7.1.1 5:322

Föreskrift (funktionskrav):

Om förutsättningarna för tillfredsställande utrymning finns får trapphus Tr1 utgöra den enda utrymningsvägen från bostäder i verksamhetsklass 3 och från lokaler i verksamhetsklass 1.

Allmänt råd:

Trapphus Tr1 kan utgöra den enda utrymningsvägen i byggnader upp till 16 våningsplan.

7.2 Historik

Utformningen har funnits med i lagstiftningen sedan SBN 60, med vissa mindre variationer. Tidiga utgåvor av BBR tillät obegränsad höjd medan senare utgåvor begränsar vid 16 våningsplan.

7.2.1 SBN 60

3:31 Erforderliga utrymningsvägar

Från varje lokal eller lägenhet, i vilken personer stadigvarande vistas, anordnas minst två från varandra oberoende utrymningsvägar, såvida ej byggnadens trappa är utförd på särskilt betryggande sätt, t.ex. som brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa (se :321), eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger.

Anm. 3. För att endast en brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa skall kunna godtagas som enda utrymningsväg i bostadshus bör planytan per trappa begränsas till 350 à 450 m², varvid för byggnader med högst 16 våningar byggnadens höjd och antal boende per trapplan får vara avgörande för om den mindre eller större ytan kan accepteras. I byggnader med fler än 16 våningar bör ytan som regel begränsas till högst ca 350 m².

3:321

Med brand- och röksäkert avskild trappa (fig. 24:2) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, vilket avskiljes från byggnaden och trapphuset med åtminstone brandhämmande dörrar. Trappan skall ha separat, från byggnaden i övrigt brandsäkert avskild, utrymningsväg och får ej stå i förbindelse med lokaler i källare eller med i övriga våningar belägna butiks-, förråds-, lager- och verkstadslokaler.

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet eller lokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa. Övriga trappor skall vara åtminstone brandsäkert avskilda.

7.2.2 BABS 67

3:313 Byggnadsyta per trappa

I annat våningsplan än bottenvåningen får byggnadsytan per trappa inte överstiga ca 600 m².

Där brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa utgör enda utrymningsväg begränsas byggnadsytan per trappa till ca 500 m², i byggnad med fler än 16 våningar dock högst ca 400 m².

 

3:3223 Brand- och röksäkert avskild trappa

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet eller lokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa.

7.2.3 SBN 75

37:221 I byggnad med fler än åtta men högst sexton våningar skall finnas tillgång till åtminstone brandsäkert trapphus. I byggnad med fler än sexton våningar skall finnas tillgång till minst ett brand- och röksäkert trapphus varjämte övriga trapphus Utförs som brandsäkra trapphus.

37:2223 I fråga om bostads- eller kontorslägenhet godtas brandsäkert trapphus som enda tillgängliga utrymningsväg i byggnad med högst sexton våningar, om gångavståndet till trapphuset från uppehållsplats inom lägenheten inte överstiger 30 m. Detsamma gäller brand- och röksäkert trapphus i byggnad med fler än sexton våningar.

7.2.4 NR 1

1:331

Ett brandsäkert trapphus får vara den enda tillgängliga utrymningsvägen från bostäder, kontor och därmed jämförliga lokaler i en byggnad med högst sexton våningsplan, om gångavståndet till trapphuset från en uppehållsplats inom bostaden eller kontoret är högst 30 m. Ett brand och röksäkert trapphus får med samma gångavstånd vara den enda tillgängliga utrymningsvägen från bostäder, kontor och därmed jämförbara lokaler i en byggnad med fler än sexton våningsplan.

7.2.5 BBR 94

5:313 En enda utrymningsväg

Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i byggnader oavsett antalet våningsplan.

7.2.6 BBR 10

5:313 En enda utrymningsväg

Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende – kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst 16 våningsplan. Ett trapphus Tr2 får vara den enda tillgängliga utrymningsvägen i kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende – i byggnader med högst 16 våningsplan.

7.2.7 Konsekvensutredning BBR 10

Ändring:

Ett Tr1 trapphus är tillåtet för kontorsbyggnader upptill 16 våningar mot att det tidigare inte var någon begränsning. Ett Tr2 trapphus är tillåtet under vissa förutsättningar för bostadsbyggnader upp till 16 våningar mot att det tidigare enbart var tillåtet upp till åtta våningar.

Konsekvens

Detta innebär att det nu krävs två eller fler trapphus i byggnader över 16 våningar eller att man med stöd av en analytiskdimensionering utformar skyddet på något alternativt sätt. Idag har någon byggnad med fler än 16 våningar uppförts med ett trapphus men de har alltid verifierats med hjälp av en analytisk dimensionering. Denna skrivning medför att det i framtiden krävs en sådan.

Kostnaden för att ha trycksatta trapphus i bostadshus mellan 8 och 16 våningar kommer att försvinna. Nivån är en återgång till vad som funnits i äldre föreskrifter. Ett trapphus Tr2 anses ge tillräcklig säkerhet då det idag även krävs brandvarnare i bostäder.

7.2.8 Konsekvensutredning BBR 11

Ändring:

Bostäder har strukits som enda utrymningsväg för Tr1 trapphus upp till 16 våningar eftersom Tr2 är accepterat. Begreppet enda tillgängliga utrymningsväg har bytts mot enda utrymningsväg

Motiv

Bättre svenska och bättre överensstämmelse med övriga föreskrifter. Högre nivå är alltid accepterad och behöver inte anges särskilt.

Konsekvens

Föreskriften blir tydligare och lättare att tolka.

7.2.9 Konsekvensutredning BBR 19

5:322 En enda utrymningsväg (5:313)

Ändring:

Gränsen för när Tr1-trapphuset får vara enda utrymningsvägen flyttas till allmänt råd. […] Text om utformningen av trapphus Tr1 och Tr2 flyttas till avsnitt 5:2. Texten om hur trapphus Tr2 får ansluta till källare är flyttat till avsnittet avsnitt 5:2.

Motiv:

Det gör det möjligt att med analytisk dimensionering bygga hus över 16 våningar med bara ett trapphus. […]

Konsekvens: 

Förenklad dimensionering kan användas i byggnad till och med 16 våningsplan vilket leder till samma kravnivå som idag. […]

7.3 Utländska regelverk

7.3.1 Norge

I Bostadshus accepteras Tr1 som enda utrymningsväg upp till 8 våningar. Dock inte annars.

7.3.2 England

ADB (4.6)

Tr1-typen finns ej på samma sätt. Däremot är det tillåtet att ha ett trapphus som enda utrymningsväg i följande fall:

3. a) mindre lokaler (3.33)
4. b) kontorsbyggnad, inte större än 5 våningar ovan markplan förutsatt att gångavståndet inte överstiger gångavståndet angivet för endast en riktning och att alla våningar med en höjd högre än 11 meter har en alternativ utrymningsväg.
5. c) fabriksbyggnader i max två plan.

7.3.3 USA

Användandet av en utrymningsväg begränsas av våningsantal (dock 3-4 våningar) för vissa verksamheter, men inte för bostäder.

7.3.4 Australien

I Australien förekommer två sorters trapphus; öppna dvs de hos oss som är varken Tr1 eller Tr2, samt ”fire isolated stairways” – FIS. FIS krävs i alla byggnader utom för bostadshus, sjukhus, hotell och andra liknande bostäder där det krävs från 3 (sjukhus) eller 4 våningar.

Någon förklaring till just dessa våningsantal finns inte i guiden utan motiveringarna handlar mer om varför man tillåter ”non-fire-isolated-stairways” över huvud taget.

Syftet med FIS är att erbjuda möjlighet att utrymma förbi det brinnande våningsplanet och att kunna ta sig till ett icke brandutsatt utrymme i tid. Väldigt logiskt.

Vid sprinkler tillåts ytterligare en våning.

7.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

7.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket. Dock finns väldigt tydliga projekteringsangivelser för höga byggnader som hanteras i ett separat avsnitt. Exempelvis anger man att höga byggnader ska utföras med avseende att begränsa spridning av brandgas genom skorstenseffekten. Detta kommenteras vidare på i Appendix (motsvarande till konsekvensbeskrivning BBR):

7.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa användandet av trapphus Tr1 som enda utrymningsväg till 16 våningsplan?

Intervjuperson nummer 1

Finns stegbilar för maximal höjd.

Intervjuperson nummer 2

16 = 8×2. Dvs två brandbilar på varandra. I övrigt finns inga motiv. Kan ha att göra med att det annars blir mycket folk i trapphuset om hela huset utryms.

Intervjuperson nummer 3

Ingen logik med just 16. Misstänker att det är dubbelt så högt som 8 våningsplan vilket är normalt för räddningstjänsten att nå. 8 våningsplan är normalt för High rise building utomlands. Lämpligt att ha en gräns för förenklad dimensionering.

Intervjuperson nummer 4

8 och 16 våningar har ingen bakgrund utan är ett hittepå för att ha ett mätbart värde. Tr1-trapphusen var bättre förr eftersom det alltid fanns förbindelse till det fria. Har alltid varit så. Intervjupersonen kan inte se kopplingen till höjdfordon eftersom våningsantalet funnits med ganska länge.

Intervjuperson nummer 5

Även här säkert multiplar från 8 våningar.

Intervjuperson nummer 6

För att inte kunna bygga hur högt som helst med en enda utrymningsväg. Genom kravet på Br0 krävs ytterligare analyser om man ska bygga högre med Tr1.

Höjderna, mest troligt tagna från NR. Inte gjort om föreskriften mer än namnen egentligen. Hade en stegbilsdiskussion – höjd på stegar etc, osäker på vad de kom fram till.

NR-krav; de hette tidigare brandsäkert och brand- och röksäkert trapphus.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej syfte.

Gränsen borde gått vid 8 våningar då utvändig släckinsats inte längre är möjlig.

Br0 kravet är en antydan om att man borde överväga att sprinkla vid för höga hus.

Intervjuperson nummer 8

Konsekvensreducerande åtgärd. Sanning med modifikation då det kan finnas många personer på lägre plan i vissa lägre byggnader och färre personer på plan i vissa högre byggnader. Sannolikt en pragmatisk aspekt.

Intervjuperson nummer 9

Ej intervjuad för syftet.

Intervjuperson nummer 10

16 är fördubbling av 8. 8 plan är generellt vad räddningstjänsten når med maskinstegar. Syftet med en höjdbegränsning för endast ett trapphus är att minska risken för katastrofscenario.

Intervjuperson nummer 11

För att 8+8 är 16. 4, 8, 16. Efter 8 händer det mer, med hänsyn till utvändig räddningsinsats exempelvis.

7.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utformningen har funnits med i lagstiftningen sedan SBN 60, med vissa mindre variationer. Tidiga utgåvor av BBR tillät obegränsad höjd medan senare utgåvor begränsar vid 16 våningsplan.

Intervjuade personer har ingen klar bild av syftet med just 16 våningsplan.

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Syftet med begränsningen för våningsantalet bedöms vara att inte skapa okontrollerbar riskbild och undvika katastrofscenario för en byggnad där utrymning sker via endast ett trapphus. Att begränsningen är just 16 våningsplan har ingen ytterligare logik än att 16 är dubbelt så mycket som 8, (vilket är gränsen när stegutrymning med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon normalt är möjlig).

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa gångavståndet där man visats tillfälligt?

8.1 BBR text

8.1.1 5:3221 Möjlighet till utrymning från utrymmen där man enbart vistas tillfälligt

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt ska utformas med tillgång till minst en utrymningsväg. (BFS 2014:3).

Allmänt råd:

Utrymningsvägen kan vara åtkomlig via intilliggande brandcell. Gångavstånd till utrymningsvägen bör inte överstiga 30 meter. Om tillgång till minst två utrymningsvägar finns kan gångavstånd istället beräknas enligt avsnitt 5:331. (BFS 2014:3). BBR 5:358, Avskilda mötesrum m.m..

8.2 Historik

Först i utrymningsdimensionering tydliggjordes vad som gäller för utrymmen där personer endast vistas tillfälligt. När BBR19 kom ”försvann” kravet för att återkomma och tydliggöras i BBR22.

8.2.1 Utrymningsdimensionering 2006

”5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313)

En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre utrymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd, vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. ”

8.2.2 Konsekvensutredning BBR 21

En ny föreskrift och ett allmänt råd har tillkommit som förtydligar vad som gäller för utrymmen där man enbart vistas tillfälligt.

Motiv

Avsnitt 5:3 om utrymningsvägar beskriver vad som gäller för utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Tidigare var det otydligt vad som gällde för utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt.

Konsekvens

En version av skrivningen har redan tidigare funnits i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. Detta är ett förtydligande att samma nivå gäller i nuvarande regelverk.

Observera att det är avståndet till utrymningsvägen som ska vara max 30 meter oavsett om passage sker genom annan brandcell eller om utrymningsvägen är på ett annat plan.

8.3 Utländska regelverk

8.3.1 Norge

Inget motsvarande krav

8.3.2 England

Inte hittat något konkret mer än att gångavstånd är angivet för teknikrum

8.3.3 USA

Inget motsvarande krav

8.3.4 Australien

Man definierar inte specifikt utrymmen för tillfällig vistelse. Däremot finns lättnader för ”Plant rooms, lift machine rooms and electricity network substations”. Dessa utrymmen får ha en stege från t.ex. en FIS eller ner i ett annat utrymme vilket uppfyller kraven på tillgång till utrymningsvägar. Kravet på gångavstånd är detsamma som övriga

8.3.5 Nya Zeeland

Inget konkret mer än att gångavstånd är angivet för teknikrum

8.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket

8.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa gångavståndet där man visats tillfälligt?

Intervjuperson nummer 1

–

Intervjuperson nummer 2

Troligtvis en lättnad beroende på lägre sannolikhet för skada (få personer under kort tid vid glesa tillfällen ger låg sannolikhet). Man är i väl kända lokaler och vanligen ensam. Kort tid viktigt! Troligen hårdare krav utomlands. AFS och ELSÄK har troligen hårdare och eventuellt liknande krav.

Intervjuperson nummer 3

Detta är en lättnad pga den tillfälliga vistelsen, sammantaget lägre risk. Att en brand utanför rummet inte ska överraska vid en sen upptäckt.

Intervjuperson nummer 4

45*1,5=60. Svårt att klara i många fall.

Syftet är att hantera utrymning från dessa utrymmen då det tidigare saknats.

Intervjuperson nummer 5

Kan ju inte vara rimligt att det får vara hur långt som helst även om det är tillfällig vistelse.

Intervjuperson nummer 6

Förr byggde man så att alla trapphus gick ned i källaren/upp till vinden. Man fick då en automatisk begränsning av gångavståndet (och längden på inträngningsvägen).

Intervjuperson nummer 7

Samma aspekter som för gångavstånd generellt dvs minska utrymningstiden, risken att vägen till utrymningsvägen blockeras, eventuellt även orienteringsförmågan. Tidigare var utrymmen med tillfällig vistelse oreglerade med potentiellt långa avstånd

Intervjuperson nummer 8

Rolig/konstig…. Servicekillen jobbar alltid i fläktrum – har alltid sämre utrymningsmöjlighet. Ologiskt. Lite svårt att motivera utifrån servicekillens perspektiv. Kanske för att det oftast bara är någon enstaka person.

Intervjuperson nummer 9

Säkerhetsfaktor, får inte se ut hur som helst bara för att man vistas där tillfälligt… ska ha någon sorts möjlighet att ta sig därifrån. Sätter även begränsning i storlek på brandcellen – kan vara en koppling däremellan.

Intervjuperson nummer 10

Nytt krav. Borde finnas motiv till i konsekvensutredning. Man tyckte väl det var lagom.

Intervjuperson nummer 11

Samma som vid övriga gångavstånd, dvs: Primärt att minska risken att inte upptäcka en brand som är emellan sig själv och en utrymningsväg.

8.5 Troligt syfte

Syfte

Föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta, samt möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.

Syftet med att begränsa gångavståndet till den enda utrymningsvägen i lokaler där man vistas endast tillfälligt bedöms vara att ange säkerhetsnivå även för dessa lokaler. Man skall ha en rimlig chans att i tid upptäcka en brand som påverkar gångvägen till utrymningsvägen.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

9.1 BBR-text

9.1.1 5:323 Utrymning genom fönster

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.”

Allmänt råd:

”Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan.”

9.2 Historik

9.2.1 1947 års byggnadsstadga

71§ 1 mom.

Byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med takluckor eller andra öppningar för uppstigning på taket. Uppstigningsöppning skall hava ett dagermått av minst 50 X 60 centimeter.

9.2.2 SBN 1967

37:312

I fråga om bostads- och kontorshus godtas nödutrymning med brandkårens utrustning som den ena av i :311 avsedda utrymningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgång till öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong enligt ;327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa i lägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrustning även förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenhet i samma våningsplan.

37:326

Fönster som skall kunna användas vid nödutrymning (jfr :311) skall i öppet läge ge en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, varjämte summan av bredd och höjd skall uppgå till minst 1,5 m. Angivna höjdmått räknas från fönstrets karmunderstycke, som inte får ligga högre än ca 1 m ovan golv såvida inte särskilda åtgärder vidtas för underlättande av utrymning genom fönstret. Vid fönster med horisontell vridningsaxel skall angivna fria öppning ansluta till karmunderstycket, varjämte uppställningsbeslag till sådant fönster utformas så, att utrymning genom ovanför placerat fönster ej hindras.

9.2.3 SBN 1975

37:2313

I fråga om fönster, som skall kunna användas vid nödutrymning, godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 ni höjd, om samtidigt summan av bredd och höjd uppgår till minst 1,5 m. Härvid förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 M ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönstret, samt att fönstret är anordnat så att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. Vidare förutsätts att varje sådant fönster svarar mot högst 30 personer.

9.2.4 SBN 1980

37:2213

För fönster som skall kunna användas vid nödutrymning godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,50 m bredd och minst 0,60 m höjd; summan av bredd och höjd måste dock samtidigt uppgå till minst 1,5 m. Fönstret förutsätts anordnat så, att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. I ett småhus och i en lokal avsedd för enstaka personer, såsom en gemensam tvättstuga i ett flerbostadshus, godtas som utrymningsväg ett sidohängt fönster med en fri, vertikalt orienterad öppning av minst 0,60 m bredd och minst 0,50 m höjd utan hänsyn till summan av bredd och höjd om öppningens underkant är belägen lägst i höjd med markplanet utanför och högst 0,5 m ovanför detta. I båda fallen förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 m ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönsteröppningen.

9.2.5 BFS 1993:57 BBR 1

5:312

I bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Råd: Fönster som skall användas för nödutrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om lägenheten är större än ett rum och kök eller motsvarande och är åtkomlig endast från räddningsväg, bör den ha balkong som kan nås från räddningsvägen.

9.2.6 BFS 2005:17 BBR 11

5:312

I bostäder – dock inte i särskilda boenden för personer med vårdbehov –, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Allmänt råd: Fönster som skall användas för utrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv.

9.2.7 BFS 2011:6 tom 2011:26 BBR 2012 (19)

5:323

Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd: Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under axeln. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 m. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 m över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 m, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2011:26).

9.2.8 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Har läst de ärenden som du bifogade, funderar fortfarande på vad ” Det är öppningen mätt i fönsterbågens plan som gäller och den öppningen ska sedan vara fri rakt utåt” betyder. Den största fria öppningen i ett glidhängt fönster uppnås oftast när fönstret har en viss vinkel enligt bifogad bild. När vi läser BBR 19 så tolkar vi att detta fönster är OK om det stannar i detta läge och måttet är tillräcklig.  Anser du/ni att detta är en rimlig tolkning?

Glidhängda fönster rör sig inte kring en axel utan centrum kring vilket fönstret vrider sig förflyttas hela tiden när fönstret är i rörelse. Med anledning av detta ämnar vi inkomma med förslag på något justerad skrivning till BBR 20 till den 15 oktober. Vårt syfte är att med denna skrivning minska risken för misstolkningar.

”För horisontellt glidhängda fönster bör det största fria måttet beräknas från karmunderstycke till fönsterbågens undersida”

Svar Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Vid glidhängda eller andra typer av fönster som inte är sidohängda gäller att uppnå samma öppning som för sidohängda, dvs en bredd av 0,5 m och höjd av 0,6 m. Tillsammans ska dessa mått överskrida 1,5 m. Öppningen ska vara fri hela vägen rakt ut i det fria (i teorin oändligt långt även om något förr eller senare tar emot, tex en grannbyggnad). Det vill säga det räcker inte med  att det är fritt i fönsterkarmens plan och att fönstret sedan hänger ned en bit framför eller att man mäter diagonalt upp till fönstret.

Att kunna använda fönster som inte är sidohängde är en nyhet i BBR 19. Generellt är det utrymningsmässigt en sämre lösning än sidohängda fönster. Mot bakgrund av att reglerna även gäller för fönster där utrymning via räddningstjänstens stegar ska användas och plats ska finnas för både utrymmande och hjälpande räddningspersonal har vi valt att göra en strikt tolkning av rådet.”

9.3 Utländska regelverk

9.3.1 Norge

Samma som i Sverige

9.3.2 England

Fri öppning ska vara minst 0,33 m², minst 450 mm hög och 450 mm bred (vägen genom fönstret kan ha en vinkel snarare än rakt igenom). Underkant fönster ska inte vara mer än 1100 mm ovan golv.

9.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

9.3.4 Australien

Fönster är inte en godkänd utrymningsväg i Australien…

9.3.5 Nya Zeeland

Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens hjälp). Hittar ingen kommentar rörande detta.

9.3.6 NFPA

I NFPA finns olika mått angivna för fönster beroende på hur många personer, typ av verksamhet, hur fönstret är utformat (avstånd till golv) samt förutsättningarna (stege/utvändig trappa etc) utanför lokalen/byggnaden. Måtten liknar dock de svenska måtten. Fönster är dock inte tillåtet för alla verksamheter.

Fler än 10 personer: 0,760×0,915 meter alt 0,610×1,980 meter.

10 personer eller färre: 0,510×0,610 meter (bredd x höjd) samt med en minsta area på 0,53 m².

9.4 Intervjuer

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

Intervjuperson nummer 1

För att en brandman ska kunna komma in och bära ut någon med rökdykarutrustning. Gjordes försök med olika fönsterstorlekar när detta togs fram.
Tidigare fanns annat mått från källare i gillestuga (summamåttet fanns inte) eftersom man där kunde krypa ut själv utan stege osv.

Intervjuperson nummer 2

Vet inte bakgrunden till just de måtten. Experiment visat att de kan fungera.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje plan.
Måttet på fönster togs fram genom praktiska försök på Johannes brandstation. Göran Bergström (Känd brandingenjör på den tiden) skulle med rökskydd på ta sig igenom fönsteratrapper då.
man ville ha en möjlighet att ta sig in/ut vid insats.
Man kom fram till att det gick att komma ut genom ett fönster med bredd 60 och höjd 50.
OBS endast för ett ringa antal personer.
Varför det i övriga fall blev 50 bredd 60 höjd och summa 150. Ingen uppfattning om skälet.

Intervjuperson nummer 4

Försök genomfördes på Brännkyrka brandstation på 50-talet. Göran Bergström med andningsapparat skulle at sig in genom fönstret från stege. (Då hade man inte korg). Man kom fram till det krävs större mått för insats än för en utrymmande.
Senare genomfördes försök där man skulle krypa ut genom ett högt placerat källarfönster. (Då utan andningsskydd).
Man genomförde försök på planverket med pivåhängda fönster när de blev vanligt förekommande.

Intervjuperson nummer 5

Vet inte var de ursprungliga måtten kommer ifrån.

Intervjuperson nummer 6

Vet inte, vet att det är provat (fysiskt) och att det fungerar med de måtten. Håkan F borde veta.
Tillräckligt stort för så många som möjligt skulle kunna ta sig ut! Måtten funkar för de flesta!
Annars ingen aning. Tror inte på någon koppling till RTJ. Normalt fönster har de måtten – ska klara 1,2 metersmåttet – ser ut så på fasader. Arkitektoniskt passade de här måtten, även kopplat till 1,2 meter.
DK eventuellt större mått då de kallas räddningsfönster.

Intervjuperson nummer 7

Jag har hört att det har med insats att göra och inte bara utrymning.

Intervjuperson nummer 8

Kommer från experiment bl.a. m Håkan F. Experimenten bekräftade att måtten funkar. Var måtten kommer ifrån är dock oklart. Fönstermåtten har ingen brytt sig om efter att begreppet ”nödutgång” togs bort. Att acceptera något sämre än en dörr historiskt är för att den ju ”bara” används i nödfall. Måtten har dock hängt kvar efter att begreppet försvann.

Intervjuperson nummer 9

Oklart vart de kommer ifrån, några gamla försök?

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning. Kanske standardmått på hur man byggde.

Intervjuperson nummer 11

Antar det för att få ett minimimått för att kunna ta sig ut på ett säkert sätt samt kanske för att det ska fungera att ansluta en stege på ett bra sätt. Om öppningen ska gå att använda så måste den ha någon form av minimimått.

9.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Redan på slutet 1940-talet fanns samma mått då för uppstigningslucka till tak. Dagens fönstermått kom sedan in i regelverket i slutet på 1960-talet (SBN). I SBN 1975 begränsades även antalet personer (30) som får utrymma genom ett fönster. I SBN 1980 kom även lättnaden för småhus eller lokaler avsedda för enstaka personer (ex gemensam tvättstuga) som innebar att det inte ställdes något krav på summan av bredd och höjd men däremot på fönstrets placering i förhållande till markplan, lägst i höjd med markplan samt högst 0,5 meter ovanför detta. Det vill säga om inte stege behövdes kunde fönstren utföras mindre. Lättnaden togs dock bort till BBR 1. Till BBR 19 kom föreskriften att utrymning via fönster ska kunna ske på betryggande sätt samt att anpassning gjordes till nya typer av fönster. Mot utländska regelverk (där fönsterutrymning tillåts) skiljer sig inte måtten särskilt mycket. Däremot är de ibland något anpassade till hur förutsättningarna ser ut utanför fönstret, det vill säga om man förutsätts utrymma till mark (inklusive avstånd till mark) eller till utrymningstrappa/stege. Dessutom menar flertalet av de intervjuade att det skulle vara möjligt för räddningstjänsten att göra insats den vägen, då från stege.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet (måtten) bedöms med hänsyn till ovan vara att majoriteten av människor på ett enkelt och tryggt sätt själva ska kunna ta sig ut genom fönstret, till exempel ner på en stege, hoppa till mark eller krypa ut på mark. Dessutom ska ett antal (max 15/30) personer kunna ta sig ut inom rimlig tid genom ett (1) fönster. För storleken och konfigurationen (förhållande bredd/höjd) på fönstret är också att beakta hur en människa normalt använder och ”formar” sin kropp utifrån den aktuella utrymningsförutsättningen (exempelvis fönstrets placering i förhållande till marknivå) utanför fönstret.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att inte tillåta fönsterutrymning om insatstiden är mer än 10 respektive 20 minuter?

10.1 BBR-text

10.1.1 BBR 5:323

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas. Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklass 1, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen.”

Allmänt råd:

”I bedömningen av räddningstjänstens förmåga och dimensionering av uppställningsplats bör hänsyn tas till de faktorer som påverkar möjligheten att effektivt kunna genomföra utrymning. 

Regler om uppställningsplats finns i avsnitt 5:721.

Tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan kan tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Med tillräcklig förmåga avses sådan bemanning och utrustning att utrymningen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.”

10.2 Historik

10.2.1 Sammanfattning

Kopplingen mellan insatstid och möjligheten till fönsterutrymning görs först i BBR 19. Det är troligt att tiderna kommer från äldre anvisningar för räddningstjänstens planering så som avses i Räddningstjänstlagen.

10.2.2 Räddningstjänstlagen.

Till räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen gav Statens Räddningsverk ut ett meddelande i form av ett allmänt råd till kravet på den kommunala räddningstjänstplanen. I detta meddelande angavs att kommunen ska ange insatstider till de olika delarna av kommunen. Dessa delas i rådet in i tre zoner efter insatstid. Maximalt 10, 20 och 30 minuter angavs som de zoner som ska redovisas. Dessa kopplas i rådet till olika bebyggelsetyper; typ I, II och III. Typ I bör inte ha mer än 10 minuters insats tid, typ II 20 och typ III max 30 minuter. Friliggande bostäder anges i rådet som typ II-bebyggelse.

Detta är den enda referens till 10 respektive 20-minuters insatstid som kunnat hittas i denna litteraturstudie. Det är troligt att de allmänna råden i BBR kommer från denna rekommendation.

10.3 Utländska regelverk

10.3.1 Norge

Samma mått som i Sverige gäller. Dock ska fönsters underkant vara max 1 meter från golv. Ingen koppling till insatstid.

10.3.2 England

I Storbritannien tillåts inte fönsterutrymning från fönster högre än 4,5 meter från marken dvs. inte alls med rä.tj. stegar. Därför anges ingen rimlig insatstid. Fönsterutrymning endast tillåtet från bostäder.

10.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

10.3.4 Australien

I Australien och NZ är inte fönster en av utrymningsvägarna. Därför finns ingen angivelse av vad ”tillräckligt snabb” är.

10.3.5 Nya Zeeland

I Australien och NZ är inte fönster en av utrymningsvägarna. Därför finns ingen angivelse av vad ”tillräckligt snabb” är.

10.3.6 Kanada

Fönster får inte användas för utrymnings direkt till det fria och får inte heller förutsättas som utrymningsväg med hjälp av räddningstjänst. Däremot finns fri mått-angivelser för fönster som får användas för att nå utvändiga brandtrappor och för att ta sig ut från en källare. Dessa anges enligt nedan:

Ingen tydlig motivering till måtten anges.

10.4 Intervjuer

Vad är syftet med att inte tillåta fönsterutrymning om insatstiden är mer än 10 respektive 20 minuter?

Intervjuperson nummer 1

Ej intervjuad för detta syfte.

Intervjuperson nummer 2

Koppling till tradition, tidigare lagt stor vikt på rtj vid insats, man har förutsatt att rtj fixar. Idag ett annat brandskydd som inte kräver rtj-insats i lika hög grad. Rtj vill inte heller alltid vara en så stor del av brandskyddet. Allmänheten har en uppfattning om att rtj ska ju komma någon gång.

Intervjuperson nummer 3

Lite diffust. Ligger även ett egendomsskydd i detta.

Intervjuperson nummer 4

För att man skall hinna få hjälp av räddningstjänsten om de skall utgöra den alternativa vägen ut. Inte rimligt att invänta hjälp för länge även om det tekniskt är säkert.

Intervjuperson nummer 5

Hänger ihop med utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Men i viss mån av möjlighet till släckinsats.

Intervjuperson nummer 6

Traditionellt har insatstid haft med utrymning och brandspridning mellan byggnader att göra. Kraven avseende brandspridning mellan byggnader skiljer sig numera inte oavsett räddningstjänstens insatstid/förmåga, så numera egentligen bara för utrymning. Dvs så länge som utrymning kan säkerställas utan räddningstjänsten så borde insatstiden vara ointressant.

Intervjuperson nummer 7

Det är tvärt om. Detta är enda kvarvarande byggnadstekniska åtgärd som kräver inverkan av räddningstjänst. Kapaciteten definieras med insatstid i brist på annat. Sedan är det en pragmatisk nivåsättning, det tar längre tid att köra ut till småorter utanför tätorten.

Intervjuperson nummer 8

10 respektive 20 minuter har aldrig diskuterats utan kommer troligen från räddningstjänstförordningen i vilken koppling fanns mellan bebyggelsetyper och insatsförmåga/ -tid.

Intervjuperson nummer 9

Underlag till räddningstjänstplaner. Planregler från räddningstjänsten. Tidigare planregler kommunens/stadens. Räddningsverkets (eller föregångare) rekommendationer typ av bebyggelse till olika insatstider. Kommunalt handlingsprogram – LSO? – planregler. 3 kap 8§

Insatstider

I meddelande från Räddningsverket 1987:5 ang kommunal räddningstjänstplan anges lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer.

1. Grupp I – insatstid normalt under 10 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär som utgör de mest kvalificerade objekten

Beredskapsstyrkorna på dessa orter klarar av insats inom 10 minuter i erforderliga områden.

Ett enstaka friliggande grupp I-objekt kan finnas i kommunen.

1. Grupp II – insatstid normalt under 20 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär representeras bl a av större byar och enstaka större industrier.

Aktuella objekt får klaras av beredskapsstyrkorna.

1. Grupp III – insatstid normalt under 30 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär representeras bl a av enstaka byggnader och gårdar samt mindre byar.

Kommunkartan anger beredskapsstyrkornas täckning vad avser insatstid 10 resp 20 minuter. Vid begränsning av insatstiderna har gällande anspänningstider använts. Angreppstiden har enligt Räddningsverkets anvisning beräknats till 1 minut. Körtider har erhållits genom ett stort antal noggrant registrerade provkörningar. Insatstiden har därefter erhållits genom summering av anspänningstid, körtid och angreppstid.

Intervjuperson nummer 10

Säkerställa att räddningstjänsten kan var på plats tillräckligt snabbt för att bistå med utrymning, dvs. inte för att hindra brandspridning mellan byggnader eller brandceller.

Intervjuperson nummer 11

I gammal SBF fanns olika tidsbegränsningar för fönster och balkong eftersom man kan vänta på balkongen.

10.5 Övrigt underlag

I en utredning som Sweco gjorde december 2016 åt Boverket, konstateras att med insatstider upp till 10 minuter är det i första hand säkerheten för de som vistas inne i brandlägenheten man vill säkerställa eftersom dessa står och väntar i fönster eller på balkong, medans det i fallet med 20 minuters insatstid är säkerheten för de som utrymmer övriga lägenheter som påverkas. Bl.a. anges tiden till övertändning (<10 minuter) som en viktig faktor i denna slutsats.

10.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Att begränsa tiden till 20 minuter i Vk3 och 10 minuter i övriga byggnader har en historisk grund. Att man i nyare regelverk valt att behålla denna tid beror troligen på att inget annat finns beskrivet. Samhället är i stort uppbyggt på dessa tider, t.ex. räddningstjänstens placering, styrkesammansättning mm.

Det kan finnas en tanke med att koppla kravet till bostäder då dessa antingen är utförda som en stor brandcell och alltså riskerar att snabbt få den andra utrymningsvägen blockerad, eller har ett trapphus som riskerar att blockeras. Ju fler som är beroende av trapphuset desto viktigare är det att räddningstjänstens hjälp kommer i ett tidigt skede.

För att kunna göra en analytisk dimensionering då tiderna överstiger de rekommenderade, bör man titta på vilka risker de utsätts för som vistas i en brinnande byggnad och som väntar på räddning via räddningstjänstens stegutrustning. En noggrann beräkning av insatstiderna bör också ingå i en sådan analys.

Syfte

Att begränsa möjligheten till fönsterutrymning till de byggnader som kan nås av räddningstjänsten inom en viss tid syftar till att tillhandahålla en byggnad i vilken man inte utsätts för fara innan räddningstjänsten kan hjälpa de boende ut.

Det finns också en tanke att begränsa väntetiden även om det rent byggnadstekniskt går att vara säker längre än 10 minuter eftersom man helt enkelt inte vill vänta så länge. Det finns en förväntan att man blir räddad inom en hyfsat kort tid.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten för verksamhetsklass 1 endast får ske om brandcellen understiger 200 m²?

11.1 BBR-text

11.1.1 5:323

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.

Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklass 1, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen.”

Allmänt råd:

”Brandceller i lokaler i verksamhetsklass 1 som förväntas utrymmas med räddningstjänstens hjälp genom fönster bör inte vara större än 200 m².”

11.2 Historik

11.2.1 SBN 1967

37:312

I fråga om bostads- och kontorshus godtas nödutrymning med brandkårens utrustning som den ena av i :311 avsedda utrymningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgång till öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong enligt :327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa i lägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrustning även förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenhet i samma våningsplan. Från bostads- eller arbetsrum, inrett på vinden till byggnad i två våningar, som inte är brandsäker eller brandhärdig, anordnas dock två permanenta och från varandra skilda utrymningsvägar, varav den ena får utgöras av utvändig, fast stege av stål eller annan metall.

11.2.2 SBN 1975 utg 1, 2 o 3

37:221

Från lägenhet eller motsvarande lokal där personer vistas mer än tillfälligt skall – med undantag enligt :222 – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, varav minst en i varje våningsplan eller motsvarande. Samma krav gäller varje bostads- eller arbetsrum som är inrett på vinden i sådan tvåvåningsbyggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig. I byggnad med fler än åtta men högst sexton våningar skall finnas tillgång till åtminstone brandsäkert trapphus. 1 byggnad med fler än sexton våningar skall finnas tillgång till minst ett brand- och röksäkert trapphus varjämte övriga trapphus Utförs som brandsäkra trapphus. Öppningsbart fönster får utgöra en av erforderliga utrymningsvägar i fråga om följande:

1. a) Bostads- och vissa kontorslägenheter (se vidare :223)

37:223

För bostadslägenhet samt för kontorslägenhet om högst 200 m² för en av erforderliga utrymningsvägar ersättas med möjlighet till nödutrymning med brandförsvarets utrustning.

11.2.3 SBN 1980-utg 1 o 2

37:213

För kontorslägenheter om högst 200 m² samt för bostadslägenheter får en av de erforderliga utrymningsvägarna enligt:211, första stycket, ersättas med möjlighet till nödutrymning med brandförsvarets utrustning genom ett öppningsbart fönster eller från en balkong. I övrigt får ett eller flera öppningsbara fönster utgöra en av de erforderliga utrymningsvägarna i

1. a) lokaler för högst 50 personer, där berörda personer kan förväntas normalt inte behöva hjälp för utrymning, t ex mindre kontorslägenheter och klassrum, om avståndet till fönstret begränsas med hänsyn till lokaltypen (se vidare:214) och om karmunderstycket är beläget högst 2,0 m över markplanet utanför.
2. b) bostadshus, se:211, tredje stycket
3. c) bonings- eller arbetsrum som inreds på vinden i en tvåvåningsbyggnad som inte är brandhärdig eller brandsäker, om markplanet utanför kan nås från varje sådant rum via en trappa eller fast stege.

11.2.4 NR 1

1:313

En av utrymningsvägarna får i följande fall utgöras av möjlighet till nödutrymning genom fönster eller från balkong. Varje fönster får härvid anses vara utrymningsväg för högst 30 personer. Utan hjälp av räddningstjänstens utrustning får nödutrymning genom fönster (eller från balkong) förutsättas kunna ske från

1. a) en lokal för högst 50 personer som inte behöver hjälp med utrymningen, t ex kontor eller klassrum, om fönsteröppningens underkant (eller balkongräckets överkant) ligger högst 2,0 m över marken utanför,
2. b) en lokal enligt a) men belägen på högst tredje våningsplanet, om det utanför fönstret finns en balkong e d med trappa ned till marken,
3. c) ett bostadsrum enligt avsnitt 2:27,
4. d) en förskola med högst 15 barn, om fönsteröppningens underkant är belägen högst 2,0 m över marken utanför.

Med hjälp av räddningstjänstens utrustning får nödutrymning genom fönster (eller från balkong) – dock inte genom fönster som vetter mot en loftgång – förutsättas kunna ske från

1. a) bostäder,
2. b) kontor på högst 200 m² och därmed jämförliga lokaler,

11.2.5 NR 3

1:313

Med undantag för gruppbostäder för äldre och handikappade med hjälp­behov, får en av utrymningsvägarna i följande fall utgöras av möjlighet till nödutrymning genom fönster eller från balkong. Varje fönster får härvid anses vara utrymningsväg för högst 30 personer. Utan hjälp av räddningstjänstens utrustning får nödutrymning genom fönster (eller från balkong) förutsättas kunna ske från

1. a) en lokal för högst 50 personer som inte behöver hjälp med utrymningen, t ex kontor eller klassrum, om fönsteröppningens underkant (eller balkongräckets överkant) ligger högst 2,0 m över marken utanför,
2. b) en lokal enligt a) men belägen på högst tredje våningsplanet, om det utanför fönstret finns en balkong e d med trappa ned till marken,
3. c) ett bostadsrum enligt avsnitt 2:27,
4. d) en förskola med högst 15 barn, om fönsteröppningens underkant är belägen högst 2,0 m över marken utanför.

Med hjälp av räddningstjänstens utrustning får nödutrymning genom fönster (eller från balkong) – dock inte genom fönster som vetter mot en loftgång förutsättas kunna ske från

1. a) bostäder,
2. b) kontor på högst 200 m² och därmed jämförliga lokaler,

11.2.6 BFS 1993:57 BBR 1

5:312

I bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstensutrustning kan användas vid utrymningen. Råd: Fönster som skall användas för nödutrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om lägenheten är större än ett rum och kök eller motsvarande och är åtkomlig endast från räddningsväg, bör den ha balkong som kan nås från räddningsvägen.

11.2.7 Utrymningsdimensionering 2004/2006

Med hjälp av räddningstjänsten. Om räddningstjänstens utrustning är en förutsättning, får utrymningen ske via fönster från:

• bostäder, dock inte från bostäder för alternativt boende,
• mindre (< 200 m²) kontor eller jämförbart utrymme i egen brandcell, under förutsättning att högst 15 personer utrymmer denna väg.

I det senare fallet förutsätts det att räddningstjänsten har normal insatstid samt utrustning och personal i tillräcklig omfattning för att fönsterutrymning skall bli möjlig.(Om insatstiden är längre än 10 minuter bör utrymning ske på ett sätt som inte kräver hjälp av räddningstjänsten). Plats skall finnas för uppställning av räddningstjänstens fordon om dessa är nödvändiga för att kunna utrymma via fönster. I vissa byggnader är det tillfredsställande att använda bärbara stegar.

11.2.8 BBR 18

5:312 Fönster som utrymningsväg i bostäder – dock inte i särskilda boenden för personer med vårdbehov –, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen ska hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

11.2.9 Konsekvensutredning BBR 19

5:323 Utrymning via fönster (5:312)

Ändring:

Föreskriften är förtydligad samt kravnivån om antalet personer. Dessutom är mått på avstånd till marken för Vk1, Vk2A och Vk3 infört. Möjligheten när räddningstjänsten kan användas som den alternativa utrymningsvägen via fönster förtydligas. Vad räddningstjänsten har för insatsmöjligheter avgör om fönsterutrymning kan användas eller inte, i Vk1 och Vk3.

Observera att i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning finns bestämmelser som gäller i byggnader där man arbetar och i personalutrymmen. Dessa krav behandlar bland annat utrymning och ställer i vissa fall högre krav än vad BBR gör.

11.2.10 AFS 2009:2,

Antalet utrymningsvägar samt deras fördelning och kapacitet ska vara avpassade efter arbetsplatsernas användning, utrustning och storlek och efter det största antal människor lokalen är avsedd för. I regel ska det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningsvägar ska så direkt som möjligt leda ut i det fria eller till annan säker flyktplats.

11.3 Utländska regelverk

11.3.1 Norge

Finns ingen areabegränsning men de 15 personerna som anges i BBR finns även i Norge.

11.3.2 England

Fönsterutrymning endast tillåtet från bostäder. Har inte kunnat hitta något liknande krav.

11.3.3 USA

Hittar inget sådant krav.

11.3.4 Australien

Fönster är inte en godkänd utrymningsväg i Australien…

11.3.5 Nya Zeeland

Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens hjälp). Hittar ingen kommentar rörande detta.

11.3.6 Kanada

Fönsterutrymning tillåts inte.

11.4 Intervjuer

Vad är syftet med att fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten för verksamhetsklass 1 endast får ske om brandcellen understiger 200 m²?

Intervjuperson nummer 1

Bakvägen från 10-12-13 personer och omvandlat till area.

Intervjuperson nummer 2

–

Intervjuperson nummer 3

Hur många personer blir det på 200 m² i en kontorslokal med normalt stort arbetsutrymme, 10-15 m² (stort nu förtiden, men vanligt förr) per arbetsplats, då hamnar man någonstans runt 15 pers. Blir lite dubbelreglering, kan reglera gångavstånd samt brandcellsstorlek. Stora sökområden för rtj? Kan det komma från någon handbokstext?
Vet inte annars. Har funnits som handbokslösning också. Bengtsson och Frantzich borde veta mer.

Intervjuperson nummer 4

Troligen ett sätt att begränsa antalet personer för stegutrymning men i projektering är det lättare att reglera lokalens storlek. Pragmatisk nivå baserat på rimligt stora kontorslägenheter kanske.

Intervjuperson nummer 5

Sannolikt för att begränsa maximal personbelastning i kombination med de angivna 15 personerna. Minskar sannolikheten att byggnader blir olämpligt utformade vid ändringar.

Intervjuperson nummer 6

Tidigare gällde 600 kvm, sen påbörjades förtätning och bara på de senaste 15 åren har man gått från 20 kvm/arbetsplats ner till 10 kvm.

Intervjuperson nummer 7

Kom i -75:an. Personantalet borde vara det avgörande. Man tillät större lokaler med låga personantal. 15 personer … en tidsfaktor för att utrymma dessa med stegfordon.

Intervjuperson nummer 8

Vet ej varför det regleras dubbelt? (personantalet är ju redan reglerat i föreskriften)

Intervjuperson nummer 9

Relevant att begränsa personantalet. 15 personer troligen ett macho-svar från räddningstjänsten på 60-talet då man fortfarande trodde att det var möjligt. (Vilket man ju inte längre tror på…). 200 m² är ett hittepå och kan inte ha med personantalet att göra. 15 x 15 m = ca 200 kvm vilket bättre rimmar med maximala gångavstånd (15 m).

Intervjuperson nummer 10

Främst att indirekt begränsa personantal.

Intervjuperson nummer 11

En dold personbegränsning. Gammaldags kontor ger då ca 10 pers.

11.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på maximal area kom i SBN 1975, dock fanns då ingen begränsning på personantal. I NR 1 fanns det generella kravet att varje fönster får anses vara utrymningsväg för högst 30 personer. I BBR 1 försvann sedan kravet på maximal area. I utrymningsdimensionering 2004 kom kravet tillbaka då kompletterat med max personantal på 15 personer. I konsekvensutredningen till BBR 19 tas räddningstjänstens insatsmöjligheter upp och att dessa avgör om fönsterutrymning kan användas eller inte, i Vk1 och Vk3. Endast det Norska av de utländska regelverken har ett liknande krav, men där tas endast personantal upp. Flera av de intervjuade nämner också att det har med personantalsbegränsning att göra, men varför just den storleken råder det osäkerhet kring. Storleken på kontorsplatser har förändrats de senaste åren då man ofta vill ha in fler och fler personer på en allt mindre yta. Att bara reglera personanatalet kan medföra en risk att om ytan byggs större så ökar även möjligheten att få in fler personer, vilket utrymningsförutsättningarna då inte klarar. Att beakta är dock att kravet nu är max 15 personer och 200 m² är ett allmänt råd som exempelvis kan användas då man inte vet hur många som kommer att vistas i lokalen.

Syfte

Syftet bedöms vara att begränsa antal personer som räddningstjänsten ska hjälpa att utrymma via fönster.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa höjden från fönstret till marken till 2 meter generellt men 5 meter i bostäder?

12.1 BBR-text

12.1.1 5:323

Föreskrift (funktionskrav):

”I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A samt bostäder i verksamhetsklass 3 får en av utrymningsvägarna ersättas av tillgång till fönster. Fönstrets underkant får vara beläget högst 2,0 meter över marknivån utanför och om möjlighet till utrymning i övrigt ges på ett tillfredsställande sätt. Utrymning från bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnad Br2 och Br3 får även ske enligt avsnitt 5:353.”

12.1.2 5:353

”Bostadsrum i verksamhetsklass 3 som finns i byggnader i byggnadsklass Br2 eller Br3 ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. …”

Allmänt råd:

”Utrymningsvägar från bostadsrum i verksamhetsklass 3A kan anordnas enligt något av följande alternativ:

1. a) Utgång till utrymningsväg, t.ex. en trappa utanför bostaden eller direkt till säker plats.
2. b) Utgång till en utvändig trappa eller fast stege utformad enligt SS 831340 som leder till säker plats.
3. c) Öppningsbart fönster med öppningens underkant högst 5,0 meter över marknivån.

12.2 Historik

12.2.1 SBN 1967

Fönsterutrymning tillåtet men höjden till marken regleras inte.

12.2.2 SBN 1975 utg 1, 2 o 3

37:221

Här medges fönsterutrymning från lokaler som inte rymmer mer än 150 personer. Dock endast om avståndet till marken är högst 2 meter. I övrigt endast med hjälp av räddningstjänsten.

12.2.3 SBN 1980-utg 1 o 2

37:211

Från varje bostads- och lokallägenhet där personer vistas mer än tillfälligt skall det – med undantag enligt :212 finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Från en lägenhet som har fler än ett vånings111 plan skall minst en utrymningsväg anordnas i varje våningsplan eller E) motsvarande.

Från varje bonings- eller arbetsrum, inrett på vinden i en tvåvåningsbyggnad som inte är brandhärdig eller brandsäker, skall minst en utrymningsväg leda direkt till det fria (se vidare :213 c).

I bostadshus som inte utförs som brandsäker byggnad skall det från varje boningsrum eller annat rum där personer vistas mer än tillfälligt finnas

1. a) en utgång direkt till det fria i markplanet (eller till utvändig trappa som leder till markplanet), eller
2. b) ett öppningsbart fönster med karmunderstycket beläget högst 5,0 m över markplanet utanför,

…”

Alltså tillåtet med 5 meter i ej brandsäker byggnad.

12.3 Utländska regelverk

12.3.1 Norge

5 meter finns även i Norge för Vk1 och Vk3. 7,5 meter accepteras om man har tillgång till stege.

12.3.2 England

Gäller för lägenheter/bostäder.

Fönsterutrymning är tillåtet för lägenheter/bostäder där höjden på det översta våningsplanet inte överstiger 4,5 meter och måttet på aktuellt fönster uppfyller kraven.

12.3.3 USA

Fönsterutrymning tillämpas ej?

12.3.4 Australien

Fönster ej tillåtet som utrymningsväg.

12.3.5 Nya Zeeland

Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens hjälp). Hittar ingen kommentar rörande detta.

12.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa höjden från fönstret till marken till 2 meter generellt men 5 meter i bostäder?

Intervjuperson nummer 1

En eftergift till verkligheten. Utan detta hade inga villor kunna byggas utan brandavskild trappa. Inte så genomtänkt att det skiljer sig mot Br1-byggnader. Märkligt egentligen då kraven brandtekniskt är högre i Br1.

Intervjuperson nummer 2

Inte intervjuad för detta syfte

Intervjuperson nummer 3

Kommer från hur högt det var till fönstret i en normal villa, 1,5/2-plans.

Intervjuperson nummer 4

Måste komma från hur man byggde småhus.

Ryktesvägen säger att Holland har 7 meter.

Intervjuperson nummer 5

Gissar att det är en anpassning efter avståndet till fönstret i en normal 2-plansvilla med hög sockel/i suterräng

Intervjuperson nummer 6

Diskussion, slår man inte ihjäl sig? Är ju väldigt högt! Om personen hänger och försöker klänga på fasaden, blir ju då inte lika högt när man släpper taget.

Vanlig höjd i två-våningshus, då blev det 5m. Husen ser ut så, så då blev det så.

Intervjuperson nummer 7

Ingen aning. Troligen en rest ifrån nödutgångsbegreppet. Syftet är troligen att man ska överleva när man hoppar. I sitt eget hem kan man förväntas ta lite mer ansvar för sig själv än i andra verksamheter dessutom.

Intervjuperson nummer 8

Pragmatisk aspekt, känns mindre dåligt att hoppa än att vara kvar. Det är dessutom endast en sekundär väg ut som kan användas som sista utväg. En praktisk aspekt är så klart hur man annars ska lösa det, dyrköpt säkerhet att göra på annat sätt.

Intervjuperson nummer 9

Sannolikt baserat på byggtradition. Hamnar på ca 5 m vid två våningar med torpargrund. Praktisk kompromiss. Dör sannolikt inte om man hoppar.

Intervjuperson nummer 10

Troligen en praktisk nivå för att klara utrymning från andra våningsplan eller liknande. Rykte om att det finns en nyttoanalys för detta. Har inte sett någon.

Intervjuperson nummer 11

Ska kunna bygga bostäder i mer än ett plan.

Ekonomiskt samt tradition sedan gammalt.

12.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

De flesta som intervjuats anser att detta har att göra med att det var så husen såg ut och att det skulle bli för besvärligt att bygga utrymningsvägar från andra våningen i en villa. Man kan avkräva mer ansvar från den enskilde att lösa sin utrymning hemma i bostaden än i andra lokaler. Här kan man se en koppling till den enskildes ansvar så som det uttrycks i 2 kap 2§ Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor.

I bakgrunden ligger ett antagande att skillnaden mellan 2 och 5 meter kom historiskt i ett läge då det byggdes enormt mycket villor i Sverige.

Syfte

Syftet borde vara att begränsa personskador vid fönsterutrymning utan räddningstjänstens hjälp. Grunden är att det inte ska vara mer än 2 meter till marken för att man inte ska skadas men att samtidigt tillåta lite ”snällare” byggnader i fråga om bostäder med hänvisning dels till att man kan förväntas ta mer ansvar i sin egen bostad, dels att det skulle få stora byggnadstekniska konsekvenser att kräva maximalt 2 meter från bostäder.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med de olika gångavstånden till utrymningsväg?

13.1 BBR-text

13.1.1 BBR 5:331

Föreskrift (funktionskrav):

Det allmänna rådet har inget specifikt funktionskrav utöver det som anges i BBR 5:31:

Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats.

Allmänt råd:

Gångavstånd till närmaste utrymningsväg eller till annan brandcell bör inte överstiga avstånden i tabell 5:331. Avstånd till en utrymningsväg bör mätas för det mest ogynnsamma fallet. En gångväg anses vara sammanfallande så länge som den inte måste förgrenas för att leda till olika utrymningsvägar.

[…]

Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande:

– Vägen bör mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, figur 5:331a.

– Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen 2 gånger den verkliga längden. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler i verksamhetsklass 1, samt i garage, räknas dock den gemensamma delen endast 1,5 gånger den verkliga längden. Dessa faktorer gäller inte för en enda utrymningsväg.

– Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal i verksamhetsklass 2, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas.

13.1.2 BBRAD 3.1

Gångavståndet till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga 80 m.

13.2 Historik

Rekommendationer kring maximala gångavstånd till utrymningsväg infördes i SBN 67. Tidigare versioner av bygglagstiftningen angav i princip endast att utrymningsvägar skulle finnas i erforderlig grad. Rekommendationerna utvecklades till SBN 75 och har sedan dess varit i princip oförändrade.

13.2.1 SBN 67

I SBN 67 infördes vissa rekommendationer på gångavstånd till utrymningsväg. Avsnitt 74:322 nedan avser samlingslokaler och avsnitt 77:311 avser arbetsplatser. För övriga lokaler angavs inga gångavstånd.

74:322 Förläggning av utgångar
Utgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal eller läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sittplats till närmaste utgång blir högst 30 m. Där flera utgångar än två fordras, placeras dessa fördelade på salens båda sidor samt främre och bakre delar.

I teater eller annan samlingssal utrustad med scen, förläggs minst en av utgångarna från samlingssalen till den i förhållande till scenen motsatta delen av lokalen.

77:311 Erforderliga utrymningsvägar
Med avsteg från vad som sägs i 37:313 får i byggnad inrymmande verksamhet eller lager av mindre brandfarlig art kan byggnadsytan per utrymningsväg uppgå till högst ca 2 400 m² inom lokal, som ej uppdelas med väggar, under förutsättning att antalet i lokalen sysselsatta personer inte överstiger ca 200 och att framkomligheten och sikten i lokalen inte avsevärt hindras av däri befintliga avbalkningar, större hyllinredningar, maskiner, varuupplag e d.

Avståndet (gångvägen) från permanent arbetsplats i lokal som här ovan avses till utrymningsväg bör lämpligen inte överstiga 60 m.

13.2.2 SBN 75

I SBN 75 förtydligades gångavståndskraven markant och de tog ungefär den form som vi i dagsläget har i BBR. Här skedde alltså även en viss skärpning av de krav som angavs i SBN 67.

37:224 Gångavstånd till utrymningsväg
Gångavståndet från uppehållsplats till närmaste sådan utrymningsväg som är avsedd att kunna användas utan hjälp av brandförsvaret begränsas på ett med hänsyn till lokaltypen avpassat sätt.

37:2241
Vid horisontell förflyttning från uppehållsplats till utrymningsväg – beträffande samlingssal se dock 75:32 – godtas följande.

1. a) Gångavstånd 60 m i lokal, där framkomlighet och överblickbarhet är goda och brandbelastningen högst 40 MJ/m² samtidigt som risken för brands uppkomst är ringa, såsom vissa industrilokaler inom betongvarufabriker, mekaniska verkstäder och bryggerier.
2. b) Gångavstånd 45 m i lokal, där persontätheten är ringa, samtidigt som berörda personer till största delen kan förväntas ha erforderlig lokalkännedom, såsom bostadslägenhet, kontorslägenhet, garage samt lager-, hantverks- och industrilokaler i allmänhet.
3. c) Gångavstånd 30 m i lokal, där antingen persontätheten inte är ringa eller berörda personer är under vård eller i stor utsträckning kan förväntas ha mindre god lokalkännedom, såsom butiker, varuhus, restauranglokaler, hotell, vårdavdelningar och undervisningslokaler, samt i lokal, där verksamheten medför risk för snabb brandspridning, såsom snickerier, hyvlerier och plastvarufabriker.
4. d) Gångavstånd 15 m i sådan arbetslokal, där särskild risk for brands uppkomst föreligger, såsom lokaler där omfattande hantering av brandfarlig vara förekommer.

Där trappa ingår i gångväg till utrymningsväg, räknas nivåskillnaden motsvara fyra gången så långt horisontellt gångavstånd. I lokal som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning godtas att det horisontella gångavståndet till utrymningsväg ökas med en tredjedel av ovan angivna gångavstånd.

Där utrymningsväg utgörs av fönster godtas tredjedelen av ovan angivna gångavstånd.

37:2242
Där verkligt gångavstånd är beroende av möblering, maskinuppställning o d och inte kan fastställas på förhand, godtas att mätning sker ortogonalt, dvs att riktningsändringar vid förflyttning utefter gångvägen antas vara rätvinkliga, se figur 37:2242 a. Om gångvägar till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd, se figur 37:2242 b – i bostads- och kontorslägenhet samt i garage dock 1,5 ggr den verkliga längden.

För samlingslokaler hänvisas ovan till 75:32, vilket är samma stycke som tidigare fanns i SBN 67:

75:322 FÖRLÄGGNING AV UTGÅNGAR
Utgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal eller läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sittplats till närmaste utgång blir högst 30 m. Där flera utgångar än två fordras, placeras dessa fördelade på salens båda sidor samt främre och bakre delar.

I teater eller annan samlingssal utrustad med scen; förläggs minst en av utgångarna från samlingssalen till den i förhållande till scenen motsatta delen, -av lokalen.

13.2.3 NR 1-4

I NR infördes den tabellform som sedan dess levt kvar i bygglagstiftningen. Man införde även funktionskravet att utrymning ska kunna ske utan att de utrymmande utsätts för kritiska förhållanden samt öppnade för att kunna utföra analytisk dimensionering vid avvikelse från de angivna gångavstånden.

1:321 Gångavstånd
Gångavståndet till närmaste utrymningsväg skall inte vara större än att lokalen kan utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår.

Följande största gångavstånd bör tillämpas till närmaste utrymningsväg som inte förutsätter insatser av räddningstjänsten.

I en lokal som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning kan de nämnda gångavstånden ökas med en tredjedel.

Om utrymningsvägen utgörs av fönster som avses kunna användas utan hjälp av räddningstjänsten, minskas gångavstånden till en tredjedel.

Större gångavstånd kan tillämpas, om det visar sig motiverat vid särskild prövning.

Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande.

Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, räknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal, där istället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas.

Om man inte på förhand kan fastställa den verkliga gångvägen (som kan vara beroende av möblering, maskinuppställning e d), skall vägen mätas under antagandet att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga.

Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd – i bostäder, kontor samt garage som endast utnyttjas för uppställning av fordon dock endast 1,5 gånger den verkliga längden.

13.2.4 BBR1-18 samt Utrymningsdimensionering

I och med övergången till BBR 1994 hänvisades rekommendationerna på gångavstånd till rapporten Utrymningsdimensionering. I denna återgavs i princip ordagrant avsnittet från NR ovan. Dock lades det till att sprinkleranläggningar ska utföras minst enligt RUS 120:4 (dåvarande sprinklerrekommendation) samt ha ett RTI-värde mindre än 50 √ms för att gångavståndet ska få utökas med en tredjedel.

Det lades även till att verksamheter som inte angavs i tabellen rekommenderas bli hanterade genom en mer fullständig analys eller genom att 15 meter till utrymningsväg tillämpas.

I Utrymningsdimensionering introducerades även ett större fokus på analytisk dimensionering och riktlinjer kring tid till påbörjad utrymning, persontäthet, gånghastighet och personflöden med mera angavs.

Vid omarbetningen från 1994 års version till 2004 års version av Utrymningsdimensionering infördes en ny rekommendation på maximalt 15 meters gångavstånd för vissa samlingslokaler såsom danslokal och pub med alkoholservering. Den nya rekommendationen omnämns inte i konsekvensutredning för gällande BBR när hänvisningar till rapporten uppdaterades. Även illustrationerna som idag finns i BBR (figur 5:331 a-b, ovan) infördes för att visa hur gångavstånd ska mätas.

13.2.5 BBR 19-22 samt BBRAD

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes texten tillbaka från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd och ändrades för att stämma med begreppet verksamhetsklasser som infördes.  Sedan dess har kravet varit oförändrat (förutom att vissa verksamhetsklasser delats upp och lagts till) och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

I samband med att BBRAD infördes tillkom även en rekommendation i denna skrift att gångavstånd till utrymningsväg inte bör överstiga 80 meter. I konsekvensutredningen till BBRAD anges följande kring detta:

Här framkommer även att maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg inte bör överstiga 80 m. Detta mått baseras på en jämförelse med förenklad dimensionering, som i vissa verksamheter tillåter 60 m gångavstånd samt att detta avstånd kan utökas med en tredjedel om det finns ett sprinklersystem installerat i byggnaden.

Den nya rekommendationen som tagits in baseras alltså på tidigare rekommendationer kring vissa verksamheter samt en utökning med en tredjedel kopplat till sprinkler.

13.2.6 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (diarienr: 1232-4111/2013):

”I BBR s 51 visas föredömligt hur en korrekt beräkning av gångavstånd till utrymningsväg skall göras. MEN dessa exempel förutsätter räta vinklar. Finns någonstans motsvarande exempel för en byggnad som Gripsholms slott där räta vinklar är sällsynta undantag?”

Svar från Boverket (diarienr: 1232-14111/2013):

”Räta vinklar används vid beräkning av gångavstånd för att ta hänsyn till all möjlig tänkbar möblering under en byggnads livslängd. På så sätt får man fram värsta fallet. Det brukar gå bra att tillämpa även i byggnader där alla rum inte är rektangulära. Om däremot en gång, korridor eller liknande går diagonalt genom en byggnad brukar man inte sicksacka sig fram i den utan mäter i gånglinjen.

Observera at dessa regler är avsedda för uppförande av en ny byggnad och även kan tillämpas vid ändringar i byggnader. I ert fall är det ju en befintlig byggnad, men beräkning av gångavstånd kan givetvis ändå vara till hjälp för att bedöma om befintliga utrymningsvägar är tillräckliga.”

Fråga till Boverket (diarienr: 3977/2014):

”Jag har en fråga avseende BBR tabell 5:331.

Tabellen ger råd om maximala gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Tabellen är hämtad från rapporten Utrymningsdimensionering och enligt konsekvensutredningen lyftes den in i BBR utan att några förändringar skedde. Dock ändrades några ord i exempelkolumnen så att det idag står verksamhetsklasser istället för verksamheter. Detta har lett fram till en otydlighet som tolkas olika på olika platser i landet. Jag önskar därför att Boverket klargör hur man menar.

En rådande tolkning är att tabellen ska läsas på exakt samma sätt som tidigare och att gångavstånden avser verksamheten i respektive rum/lokal oavsett brandcellsindelning. Vid den tolkningen är således gångavstånden från exempelvis personalens omklädningsrum i en nattklubb 45 meter (oavsett om de är belägna i samma brandcell eller inte).

En annan rådande tolkning är att tabellen ska läsas på sådant sätt att gångavståndet gäller inom hela den brandcell inom vilken den känsligaste verksamhetsklassen finns representerad. Vid den tolkningen är således gångavstånden från exempelvis personalens omklädningsrum i en nattklubb 15 meter (om de är belägna i samma brandcell).

Jag har klippt in tabellen från ”Utrymningsdimensionering” och BBR 21 samt ett stycke ur konsekvensutredningen nedan.

Jag önskar att Boverket tydligt uttalar sig om vilken av dessa tolkningar som ska gälla.”

Svar från Boverket (diarienr: 3977/2014):

Svaret är att principen i BBR avsnitt 5:53 gäller. Om inte verksamhetsklasserna delas upp i olika brandceller gäller det högsta kravet. Vill man frångå det gäller analytisk dimensionering. Denna analys kan troligen vad det gäller just gångavstånd ofta bestå av ett kvalitativt resonemang, men ett helhetstänkande utifrån samtliga brandskyddskrav behövs. Det bör i en sådan analys exempelvis ingå vilka extra risker som kan uppstå genom att det inte finns brandcellsindelning mot annan verksamhet i form av bränder som aktuella personer inte kan ha kontroll över eller uppmärksamma innan de vuxit sig stora. I vissa fall skulle de till och med kunna påverka hela byggnadens bärförmåga. Å andra sidan kan utökade krav som gäller i en större del av byggnaden innebära brandlarm och sprinkler i delar som annars inte haft krav på det, vilket istället påverkar det totala brandskyddet i en positiv riktning.”

 

13.3 Utländska regelverk

13.3.1 Norge

I det Norska regelverket anges liknande krav på gångavstånd till utrymningsväg som i Sverige. Acceptabelt avstånd bestäms av verksamhetens riskklass och avståndet varierar mellan 25 och 50 meter. Riskklasserna liknar i stort de Svenska verksamhetsklasserna och bestäms av ungefär samma kriterier.

Det anges dock inte några speciella förutsättningar kring sammanfallande gångsträcka eller trappor inom utrymningsväg.

13.3.2 England

I Approved document B anges att generellt ska utrymningsvägar utformas så dessa planeras så att alla personer som utsätts för en brand inom en byggnad ska kunna ta sig bort från branden på ett säkert sätt.

Det presenteras även en omfattande tabell för tillåtna gångavstånd. Tabellen innehåller avstånd som är relativt lika de som anges i BBR men med vissa skillnader. Avstånden varierar mellan 18 till 100 meter om man kan välja flera utrymningsvägar och mellan 9 till 60 meter om man inte kan välja. Det anges även att avstånden som anges ska förkortas till 2/3 om exakt rumsgeometri inte är känd.

För mätning av gångavstånd anges riktlinjer som skiljer sig något från de Svenska rekommendationerna. Dessa visas i diagram 10 och 11 nedan.

Flera tillgängliga utrymningsvägar räknas alltså finnas då vinkeln mellan de raka vägarna till dessa från en punkt överstiger 45°.

I handboken till BS 9999 anges att lokaler med hög takhöjd är säkrare vid brand än lokaler med lägre sådan. För att tillgodose detta finns i BS 9999 möjlighet att utöka gångavstånd eller minska utrymningsbredd om hög takhöjd finns. Detta regleras enligt nedanstående tabell:

Observera att andra kolumnen är i %, vilket innebär att en lokal med 10 meter eller högre takhöjd alltså kan förlänga gångavstånden som anges i tabell 9 ovan med 30 %. Detta påverkar även utrymningsbredd.

13.3.3 USA

I NFPA anges relativt omfattande regler kring gångavstånd till utrymningsväg. Avstånden delas in i Common Path Limit, vilket är det som i Sverige anges som sammanfallande gångsträcka, Dead-End Limit, vilket är liknande men innebär att det inte får finnas korridorsstycken som är återvändsgränder med större längd än den som anges, även om man i övrigt klarar gångavstånden och Travel Distance Limit syftar på det ”vanliga” gångavståndet.

Gångavstånden har ett betydligt större spann och generellt tillåts längre gångavstånd än i det Svenska regelverket. De varierar från 23 meter till 122 meter. Det finns intressanta skillnader, som t.ex. att det i sprinklade gallerior tillåts 120 meters gångväg, vilket är 3 gånger så mycket mot det som tillåts enligt BBR.

I anslutning till gångavståndstabellen anges det i Life Safety Code Handbook att det inte finns någon formel för att räkna fram dessa avstånd utan att de är baserade på ett stort antal faktorer. De har bestämts genom iakttagelser av personer i rörelse, konsensusbedömningar och många år av att studera resultatet av bränder där förhållandena innan branden varit kända.

Det nämns även att de tillåtna gångavstånden i tabellen beror av:

1. Antal, ålder och fysisk status på de personer som kan förväntas befinna sig i en byggnad samt i vilken takt de kan förväntas förflytta sig.
2. Typ av, och antal, hinder (t.ex. maskiner eller sittplatser) som utrymmande kan behöva passera vid utrymning.
3. Antal personer i ett rum eller utrymme samt det största avståndet som dessa personer kan behöva förflytta sig för att ta sig ur rummet eller utrymmet.
4. Mängd och typ av brännbart material som kan finnas i den specifika verksamheten.
5. Förväntad tillväxthastighet hos en eventuell brand (vilket i sig är en funktion av konstruktion, material, brandcellsindelning och tillgänglighet av automatiska detektions- eller släcksystem.

Utöver ovanstående anger handboken att för långa gångavstånd kan spela en avgörande roll i risken för att personer omkommer vid brand. Som exempel på detta anges att vissa dödsfall i branden vid MGM Casino i Las Vegas 1980, enligt utsago, hanns ifatt av flamfronten på väg mot utrymningsvägen.

I det andra stora Amerikanska regelverket, IBC, anges liknande avstånd. Det anges här även att för eventuella trappor som ingår i vägen till utrymningsväg ska gångavstånd beräknas för tangentialt plan parallellt med trappans lutning.

13.3.4 Australien

I Australien regleras dels avståndet till en utrymningsväg, dels avståndet till ”point of choice”-PoC, alltså den punkt där man kan välja en av två utrymningsvägar-exit (eller där den sammanfallande gångsträckan, den som vi dubbelräknar, tar slut). Gångavstånden är generellt relativt lika de svenska och varierar mellan 20 till 60 meter för ”vanliga” gångavstånd och är kortare för avstånd till PoC.

I guiden till regelverket anges:

Här har man alltså förklarat att avstånden är ett antagande av vad som är rimligt. Inget kvantifierbarhet utan det alla är överens om är rimligt.

13.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland begränsas gångavstånd av vilket typ av alarmsystem som installeras i byggnaden. Exempelvis ger värmedetektorer ett längre gångavstånd än rökdetektorer. I sin tur ges längre tillåtna avstånd för sprinkler med direkt koppling till räddningstjänsten.

13.3.6 Kanada

Gångavståndet till en utrymningsväg begränsas av verksamhetsklassen i lokalen och dess storlek. Maximalt gångavstånd delas upp i två fall: (1) gångavstånd till en utrymningsväg i byggnaden och (2) gångavstånd till en utgång som leder direkt till det fria.

Gångavstånd till en utgång som leder direkt till det fria styrs av verksamheten. Notera att dessa även blir maximala gångavstånd inom en utrymningsväg:

Som jag förstår det är gemensam väg inget som påverkar maximalt tillåtet gångavstånd. Det anges även att gångavståndet mäts i den väg som man kan färdas, dvs. kan vara diagonalt över en yta.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

13.4 Intervjuer

Vad är syftet med de olika gångavstånden till utrymningsväg?

Intervjuperson nummer 1

Kommer ursprungligen från Biografförordningen. Där gällde det avstånd till utgång vilket är intressant. Utgång innebar inte alltid att det var en brandcellsgräns man passerade utan avstånd till dörren i själva biografsalongen.

Innan gångavstånden kom in i SBN fanns begränsningar av ytan per trapphus. Ex 600 m2.

Valet av avstånden gjordes genom ”omröstning” och man valde en enkel multipel 15,30,45 osv.

Jan Mansfeld var på planverket då och kan mycket om det här.

Sättet att räkna dubbelt mm kan komma från Life Safety Code.

Syftet med dubbelräkning och avstånd var för att begränsa dead end och avstånd mellan trapphus.
Smärre avvikelser inom en lokal i ett hörn ex skulle kunna tillåtas. (Uppgift från Mansfeld enl. intervjuperson)

Avstånd och dubbelräkning har med överblickbarheten av lokal/utrymningsvägar att göra och därmed möjligheterna till varseblivning och beslut.

Intervjuperson nummer 2

Syftet är att hinna ut innan en förmodad brand blockerar möjligheten. Kopplat både till verksamheten inklusive personers förmåga och även den förmodade branden. Begränsar lokalens storlek i förhållande till brandfrekvens och antal utrymningsvägar.

Intervjuperson nummer 3

Jag har hört en historia om att kv Lysbomben där Planverket satt legat till grund för gångavstånden där man då tittade på de lokalerna och kom fram till att det var rimliga avstånd. Sen multiplar upp och ner är väl jus bara det, dvs multiplar…

Intervjuperson nummer 4

Utrymningstider främst, till viss del storlek på brandcell (endast indirekt). Observera att gångavstånd inte syftar till att säkerställa räddningstjänstens åtkomst (detta regleras enbart i 5:7). Troligen ligger det inte någon analys bakom dessa avstånd men de har funnits länge i reglerna och utgör en kravnivå man måste förhålla sig till.

Intervjuperson nummer 5

Allmänt sunt förnuft. Tidsfaktor samt baserat på någon (Japansk?) undersökning. För att ge en lämplig placering av trapphusen jämfört med om det endast är en yta per trapphus som anges. Kan möjligen ha att göra med att man skall se/förstå var närmsta utrymningsväg finns.

Intervjuperson nummer 6

Jag hörde en historia från en engelsman, att det startade en brand i en konsertlokal och när det började brinna spelades den engelska nationalsången. När den var färdigspelad var lokalen utrymd. Det vill säga gångavstånden i lokalen var lagom för att hinna utrymma i tid.

Medför att arkitekter kan skapa en fasad som funkar/som de tycker ser bra ut. Exakt antal meter är egentligen inte så viktigt, bättre att titta på det analytiskt.

Framkallade även brandceller av rimlig storlek (kan inte bli hur stora som helst).

Intervjuperson nummer 7

Gångavstånd skapades genom att man från planverket åkte runt och tittade på ett antal kontorslokaler och såg hur det var byggt, vilket resulterade i 45 meter. Sen så tyckte man att det skulle vara lite kortare i publika lokaler. Det verkade sen vettigt att förlänga med en tredjedel vid sprinkler.

Det är även kopplat till andra arkitektoniska faktorer som t.ex. toalettplaceringar.

Intervjuperson nummer 8

Primärt att minska risken att inte upptäcka en brand som är emellan sig själv och en utrymningsväg. Dessutom att få en överblick för att hitta ut. Ger indirekt även storlek av brandcell men det är sekundärt.

Intervjuperson nummer 9

Det är ett sätt att styra risknivå. Kortare avstånd ger ju tätare brandcellsindelning alternativt fler utrymningsvägar exempelvis. Med kravet vill man tvinga fram andra brandskyddsåtgärder. Riskstyrning för att ta hänsyn till olika verksamhetsklasser.

Intervjuperson nummer 10

Finns många syften det skulle kunna vara. Enkelt sett är syftet att sprida utrymningarna så att man inte kan bli innestängd av brand.

Man tittade på Boverket att ta fram en omräkning av gångavstånd och utrymningsbredd som en funktion av takhöjd. Blev dock svårt med mycket specialfall.

I vissa fall kan sprinklerinstallation ge väldigt stora lättnader i förhållande till förenklad dimensionering, exempelvis VK 2C.

Längre gångavstånd innebär större lokaler, vilket kan ge större konsekvenser vid en brand. Implicit begränsas alltså arean och därmed även personbelastning. Dessutom påverkas räddningstjänstens insatsmöjligheter.

Intervjuperson nummer 11

15 meter kom till när man (byggnadsstyrelsen) efter försök gick 15 meter efter att ha delat en flaska whiskey. 30, 45 och 60 är multiplar av detta. ”Nåt som myndigheterna bestämt punkt slut”. 30 meter kan också ha att göra med en teaterbrand i England tidigt 1900-tal efter vilken man konstaterade att 30 meter hade räddat några liv.

Syftet är att man inte ska gå för långt. Ett sätt att uttrycka tid.

13.5 Litteraturlista

Följande litteratur har även studerats:

Rohrstock, J. Ändrat gångavstånd till en utrymningsväg – En utredning av vilka faktorer som bör tas i beaktande vid dimensionering, Rapport 5478, Lunds Universitet.
I detta examensarbete från LTH har författaren intervjuat ett 18 personer, inklusive företrädare för brandkonsultföretag, räddningstjänsten, Boverket, MSB, SP, LTH samt andra forskare. Det konstateras att rekommendationerna i byggreglerna sannolikt inte är baserade på någon form av vetenskap utan snarare är ett utfall av byggtraditioner.

I rapporten identifieras följande faktorer som viktiga för gångavståndet:

• Komplexitet – Ett längre gångavstånd medför att en mer komplex geometri kan tillämpas vilket i så fall försämrar orienterbarheten. Sämre orienterbarhet medför längre förberedelse- och varseblivningstider.
• Antal personer – Ett längre gångavstånd kan medföra att lokalen blir större och således rymmer fler personer. Med kunskap om att mer än hälften av de utrymmande personerna tenderar att söka sig till kända utrymningsvägar kan längre köer än beräknat uppstå om inte hänsyn tas till detta.
• Sannolikheten för brand – Ett längre gångavstånd kan medföra att lokalen blir större vilket medför en ökad sannolikhet för att brand uppstår. En högre sannolikhet för brand ökar frekvensen på förekommande bränder.
• Sannolikheten för att branden uppstår i de utrymmandes väg – Ett längre gångavstånd medför att de utrymmande måste transportera sig en längre sträcka i byggnaden och därmed ökar sannolikheten för att branden uppstått på deras väg till utrymningsvägen. Med ett längre gångavstånd kommer även sammanfallande utrymningsväg att kunna bli längre vilket orsakar att sannolikheten för att helt bli blockerad av branden ökar.
• Räddningstjänstens insatsmöjligheter – Ett längre gångavstånd kan medföra en mer komplex geometri och en större byggnad vilket påverkar räddningstjänstens risker vid en insats. En mer komplex geometri är svårare att söka av och en större byggnad är svårare att släcka.

13.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Rekommendationen kring gångavstånd har funnits i de Svenska reglerna sedan SBN 67. De har varit i princip i sin nuvarande form sedan SBN 75 även om vissa förändringar gjorts. Dessa avstånd visar relativt stora skillnader mot andra länders regelverk och liten konsensus verkar finnas även bland övriga länder, vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt för ett så grundläggande krav.

I enlighet med det som redovisas ovan så bedöms rekommendationen grundas i en byggtradition och inte i någon vetenskaplig kontext. Detta bekräftas till viss del av det senaste tillägget till kravet där man helt enkelt grundat en ny rekommendation (80 meter) på tidigare rekommendationer (60 meter + 1/3 med hänsyn till sprinkler).

Det övergripande syftet med kravet framgår relativt tydligt av det funktionskrav som anges i BBR 5:31, det vill säga: Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Att definiera ett tydligt syfte med varje enskilt gångavstånd är svårare. Det kan dock utläsas av den nuvarande rekommendationen att gångavståndet straffas på grund av följande faktorer:

• om det finns återvändsgränder,
• om det finns trappor inom utrymningsväg,
• om personer inom brandcellen inte kan förväntas vara vakna,
• om personer inom brandcellen inte kan förväntas ha god lokalkännedom,
• om persontätheten kan förväntas vara hög,
• om det finns särskild risk för uppkomst vid brand,
• om det finns risk för snabb brandspridning,
• om det inte finns ett sprinklersystem,
• om det kan finnas svårigheter i utrymningen, t.ex. att personerna i lokalen är alkoholpåverkade samt
• om brandbelastningen inte är låg och risken för uppkomst av brand inte är liten.

Detta har även likheter med det som redovisas som avgörande parametrar i andra länders rekommendationer kring gångavstånd.

Syfte

Syftet med de olika avstånden bedöms vara:

• att begränsa sannolikheten för personer i en lokal att bli innestängda vid en brand inom brandcellen genom att upptäckt av brand kan ske tidigt samt genom att begränsa sträckan som måste passeras till utrymningsvägen,
• att begränsa komplexiteten i utrymningsförloppet inom en lokal i förhållande till lokalens förväntade populations utrymningsförmåga,
• att begränsa utrymningstiden i en lokal samt
• att begränsa risken för komplexa utrymningsförlopp i lokaler som kan förväntas ha snabba brandförlopp.

Räddningstjänstens insatsmöjlighet påverkas visserligen av de givna gångavstånden men då specifika riktlinjer finns kring detta i andra delar av BBR bedöms detta inte vara direkt kopplat till syftet med rekommendationen.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa det maximala gångavståndet inom en utrymningsväg?

14.1 BBR-text

14.1.1 BBR 5:332

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymningsvägar ska utformas så att risken för att personer blir instängda av brand och brandgas begränsas.”

Allmänt råd:

Gångavstånd inom en utrymningsväg till

1. närmaste trappa som leder till annat plan alternativt
2. utgång som leder till säker plats

bör inte överstiga 30 meter. 

I utrymningsväg där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör gångavståndet inte överstiga de avstånd som anges i tabell 5:332. 

Vid beräkning av gångavstånd inom utrymningsväg behöver ingen faktor för sammanfallande gångavstånd beaktas. (BFS 2011:26).

Tabell 5:332 Gångavstånd inom vissa utrymningsvägar

Verksamhet	Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning
I trapphall, korridor eller motsvarande för verksamhetsklasserna 1, 2, 3 eller 5B.	10 meter
I loftgång i loftgångshus för verksamhetsklasserna 1, 3 eller 5B i loftgångshus	15 meter
I trapphall, korridor eller motsvarande för verksamhetsklasserna 4, 5A eller 5C.	7 meter
Samtliga verksamhetsklasser, om man enbart kan gå i rätt riktning, t.ex. då dörrar enbart finns i respektive ände av en korridor.	30 meter

 

14.2 Historik

14.2.1 Sammanfattning

Kravet på maximal längd inom utrymningsväg infördes i SBN 67. Med SBN 75 utökades kravet till att omfatta fler typer av lokaler än bostäder och kravet har levt kvar oförändrat sedan dess.

14.2.2 SBN 67

37:3131 I bostadshus bör avståndet (gångvägen) från lägenhetsdörr till brandsäkert avskild trappa (eller därmed enligt :3222 förbunden trappa) eller till brand- och röksäkert avskild trappa inte överstiga ca 10 m, såvida dörren inte är belägen mellan två tillgängliga sådana trappor.”

14.2.3 SBN 75

”37:232 UTRYMNINGSVÄGS LÄNGD

Utrymningsväg utformas så, att gångavståndet till trappa (eller till utgång som leder till gata eller motsvarande) begränsas med hänsyn till lokaltypen och utrymningsvägens beskaffenhet.

:2321 Från lägenhet eller annan motsvarande lokal till närmaste trappa (eller dörr i vägg som omsluter trapphus) godtas att gångavståndet uppgår till högst 30 m, om tillgång finns till trappa (eller motsvarande) i minst två skilda riktningar – eljest godtas 10 m, dock högst 7 m i hotell och vårdanläggning och 15 m i loftgångshus i fall som avses i :223. ”

14.3 Utländska regelverk

14.3.1 Norge

I Norge finns begränsningen 7 meter i en riktning för verksamheter med sovande personer som inte har god lokalkännedom. Ingen annan begränsning hittades.

14.3.2 England

Inte hittat något som stämmer med detta exakt däremot krav på avskiljning av korridor som leder till två alternativa utrymningsvägar.

14.3.3 USA

Detta uttrycks något annorlunda i IBC. Nedanstående tabell gäller:

Och detta räknas enligt följande:

Det vill säga både gångavstånd inom brandcell och utrymningsväg läggs ihop.

14.3.4 Australien

”D1.4 Exit travel distances

(a) Class 2 and 3 buildings—

(i) The entrance doorway of any sole-occupancy unit must be not more than—

     (A) 6 m from an exit or from a point from which travel in different directions to 2

   exits is available; or

    (B) 20 m from a single exit serving the storey at the level of egress to a road or

  open space; and

(ii) no point on the floor of a room which is not in a sole-occupancy unit must be more than 20 m from an exit or from a point at which travel in                             different directions to 2 exits is available.

(b) Class 4 parts of a building — The entrance doorway to any Class 4 part of a building must be not more than 6 m from an exit or a point from                                  which travel in different directions to 2 exits is available.

(c) Class 5, 6, 7, 8 or 9 buildings — Subject to (d), (e) and (f)—

     (i) no point on a floor must be more than 20 m from an exit, or a point from which travel in different directions to 2 exits is available, in which                                 case the maximum distance to one of those exits must not exceed 40 m; and

     (ii) in a Class 5 or 6 building, the distance to a single exit serving a storey at the level of access to a road or open space may be increased to 30 m.

     …”

 

Om vår svenska tabell skulle användas med ovanstående avstånd skulle det bli ungefär så här:

Verksamhet	Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning
Från lägenhetsdörr till trapphus i Vk3.	6 meter (förutsätter att man har två trapphus)
Från lägenhetsdörr till utgång direkt till gata i Vk3.	20 meter
Vk1 och butiker i Vk2A	20 meter (30 om utgång direkt till gata)

 

14.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Syftet härleds alltså till att även fast utrymningsvägar är brandteknisk avskilda är de inte oändligt tåliga mot att brand och rök tränger igenom. Hur man kommit fram till de specifika avstånden klargörs inte.

14.3.6 Kanada

Kanada verkar inte reglera avståndet inom utrymningsväg.

14.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa det maximala gångavståndet inom en utrymningsväg?

Intervjuperson nummer 1

Se gemensam del. Begränsning av antalet dörrar som passeras.

För bostäder har man infört kraven för att begränsa antalet lägenheter som behöver stegutrymmas om trappan rökfylls. Skulle kunna vara räknat baklänges till ca 15 pers genom 10 meter = ca 4 lägenheter.

Intervjuperson nummer 2

Tror vi/jag svarat en gång på detta och dels är det att begränsa personantalet som är beroende av ett enda trapphus och sedan är det frågan om en psykologisk aspekt att man inte ska behöva gå för långt innan man förflyttar sig nedåt och bort från faran. Insatsmässigt finns också ett syfte med begränsningen.

Intervjuperson nummer 3

Vet inte varför de är så hårt reglerade utan att det inte finns någon annan typ av lösning. Exempelvis antalet lägenheter (begränsar personantalet) som ansluter till en korridor istället för meterantal exempelvis.

Intervjuperson nummer 4

Utrymning i en riktning begränsas för att minska antalet möjliga personer son finns i återvändsgränden (tex för hotell) och minska möjligheten att personer förirrar sig in där och missar utgång till trappa.

Intervjuperson nummer 5

Ryktesvägen säger att gångavstånd inom utrymningsväg kommer från Scandinavian star där många hittades döda inom utrymningsväg >5 meter. Kolla med Anders Johansson

Implicit kan det tidigare funnits en koppling till räddningstjänstens slanglängd. I ett 8 våningshus med kyrkan utanför entrén har man 10 meter till trapphus, 24 meter upp och 10 meter till lägenhet. Då har man fortfarande ett antal meter slang kvar.

Intervjuperson nummer 6

Agne Mårtensson på sin tid hade inget svar på var det kom ifrån. Efter det att areabegränsningen per försvann ger de en form av begränsning av hur många som kan behöva utrymmas om trapphuset spärras.

Intervjuperson nummer 7

7 är ungefär hälften av 15. Troligen ett gammalt Whiskey-försök. Alltså ett sorts hittepå.

Intervjuperson nummer 8

Minska risk att gå fel, orienteringsmöjlighet.

Intervjuperson nummer 9

7 respektive 10 meter: Risken att man inte hittar utrymningsvägen, mörkt och rökigt där man kryper åt fel håll eller missar trappan för att man gått förbi den om den inte är i slutet av korridoren.

60 meter mellan utrymningsvägar: för att den allmänna upplevelsen inte ska bli för obehaglig.

Intervjuperson nummer 10

Multipler av de andra gångavstånden. ”Dead end” – om man kommer ut från en lägenhet och går åt fel håll, ska personer inte gå hur långt som helst innan de kommer på att de ska vända. Vill undvika att många lägenhetsdörrar/hotellrumsdörrar vetter mot en o samma ”dead end” korridor (får ju inte plats så många då avståndet är kort)– många personer som riskerar att gå åt fel håll om avståndet är längre, samt många dörrar som ska passeras. Långa korridorer ska undvikas/inte finnas. Ev. vanligt i miljonprogrammet med långa korridorer… har ju inte dörrstängarkravet i lägenhet vilket ger en ännu större anledning till att begränsa korridorslängden.

Intervjuperson nummer 11

–

14.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Varför avstånden blivit just 6, 7, 10 och 15 meter är oklart. 30 meter rimmar med det generella kravet på maximalt gångavstånd till utrymningsväg. 15 är hälften av det… 10 är samma som avståndet till ett fönster för utrymning… 7 är ungefär hälften av 15 och ganska realistiskt i ett hotell…

Några intervjupersoner anger att begränsningen syftar till att minska risken att man inte hittar dörren ut från utrymningsvägen eller går förbi den, jämförbart med det generella kravet på gångavstånd till utrymningsväg.

Syfte

Syftet med att begränsa avståndet i en utrymningsväg är att utrymmande inte ska behöva gå för långt genom rök i den händelse att utrymningsvägen skulle vara rökfylld.

Syftet med att begränsa avståndet i en utrymningsväg till en punkt där man kan göra ett vägval mellan två utrymningsvägar är att begränsa risk för att personer

• inte kan utrymma genom en rökfylld återvändsgränd
• passerar förbi dörr mot trapphus eller det fria för att de inte uppmärksammar den rätta dörren om korridoren är rökfylld. (Dvs att personer går mot återvändsgränden för att de missar trapphus- eller utrymningsdörren).

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg?

15.1 BBR-text

15.1.1 BBR 5:334

Föreskrift (funktionskrav):

Specifik föreskrift för avsnittet saknas.

Allmänt råd:

Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg.

15.2 Historik

Att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg infördes som rekommendation i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering vid omarbetningen av denna 2004. I tidigare regelverk berördes inte trapptypen som utrymningsväg. I och med övergången till BBR 19 fördes rekommendationen in som allmänt råd i BBR.

15.2.1 Utrymningsdimensionering, 2004

Rulltrappa
Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten med mera vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en utrymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en traditionell trappa.

15.2.2 BBR 19-22

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes delar av texten från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd. Sedan dess har kravet varit oförändrat och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

15.3 Utländska regelverk

15.3.1 Norge

I Norge finns liknande kravställning som i Sverige. Dock kommenteras även användandet av rullband samt att rulltrappan bör stannas, även fast den inte tillåts som utrymningsväg. Detta sannolikt för att inte transportera personer mot en eventuell brand.

Kravställningen återges nedan:
(7) Hiss och rulltrappor kan inte vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg. Sådana inrättningar bör stanna säkert vid brandlarm. Rullande gångbanor som är särskilt utformade för säkert bruk kan vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg.

Rullband för personförflyttning kan vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg förutsatt att det rör sig i utrymningsriktningen eller stoppar automatiskt vid brandlarm.

15.3.2 England

I BS 9999 anges att rulltrappor normalt inte accepteras som utrymningsväg. Dock anges att de kan ingå om man kan verifiera tillförlitligheten för relevant myndighet.

Det anges dock att i vissa situationer, såsom förflyttning mellan våningsplan, så kan rulltrappor användas som en del av utrymningslösningen. I dessa fall behöver analytisk dimensionering (fire safety engineering) göras, vilken ska inkludera en ASET/RSET-analys som beskrivs i BS 7974. Rulltrappor ska då normalt inte betraktas som en del av utrymningsvägarna. De bör behandlas som vanliga trappor eftersom de i själva verket är en metod för transport mellan våningsplan utöver utrymningsvägarna. Lösningen bör se till att passagerare inte uppmuntras till att använda rulltrappor under en incident i lokalerna. Rulltrappor ska programmeras att stanna på aktivering av brandlarmet för att undvika risken att transportera personer till ett område med risk.

I Approved document B, vägledningen till avsnitt B1.vi anges följande:
Rulltrappor bör inte medräknas som tillförlitlig utrymningskapacitet, även om de sannolikt kommer användas av personer som utrymmer. Rullband kan accepteras och deras kapacitet ska då beräknas med grund i användningen av dem i stillastående läge.

15.3.3 USA

I IBC finns liknande kravställning som i Sverige. Dock något bredare då den kommenterar även rullband och hissar. Den formuleras även något striktare än rådet i BBR.

Kravställningen återges nedan:

1003.7 Hissar, rulltrappor och rullband
Hissar rulltrappor och rullband tillåts inte vara del av utrymningsväg från någon del av byggnaden.

I NFPA 101 anges nedanstående om rulltrappor.

7.2.7 Rulltrappor och rullband
Rulltrappor och rullband är inte tillåtna som del av utrymningsväg, såvida de inte är tidigare accepterade befintliga rulltrappor och rullband [enligt äldre standarder, författarens anmärkning].

Äldre versioner av Life Safety Code (dvs. NFPA 101) tillät användandet av rulltrappor som utrymningsväg. Dock togs detta bort i och med att man inte bedömde att tillgängligheten var helt säker. Detta eftersom att steg och andra delar av rulltrappan kan behöva demonteras vid reparation och underhåll, vilket kan göra trappan helt obrukbar.

I NFPA 130 som reglerar säkerheten i bland annat spårsystem och dess stationer anges följande om rulltrappor:

5.5.2 Rulltrappor. (se även avsnitt C.2.)

5.5.2.1 Rulltrappor ska accepteras som del av utrymningsväg i stationer, förutsatt att följande kriterier uppfylls:

(1)* Rulltrapporna konstrueras av obrännbara material.
(2) Rulltrapporna som går i utrymningsriktningen ska tillåtas att fortsätta gå.
(3) Rulltrapporna som går i motsatt riktning mot utrymningsriktningen ska kunna stannas, antingen på distans eller manuellt. (Se även avsnitt C.2.)

5.5.2.5 Rulltrappor som står stilla ska tillåtas att starta i utrymningsriktningen förutsatt att rulltrappan kan startas upp under fullt utnyttjade förhållanden samt att passagerarna ges en varning.

Det anges även i avsnitt 5.5.6.3 att rulltrappor maximalt får tillgodose halva utrymningsbredden från en våning på en station samt att man vid beräkning av utrymningsförloppet ska anta att en rulltrappa per våning är otillgänglig på grund av service eller liknande. Den otillgängliga rulltrappan ska vara den som bidrar mest till utrymningsflödet. Det anges även vilka personflöden och gånghastigheter som ska tillämpas vid utrymning i en rulltrappa.

Det anges även i kommentar till ovanstående att om flera rulltrappor används i utrymningsvägen så bör man överväga risken för att flera rulltrappor är otillgängliga.

I avsnitt C.2. anges andra tekniska detaljer kring utformning, exempelvis hur många platta steg som ska finnas vid avstigning beroende på rulltrappans höjd.

15.3.4 Australien

I Australien anges det att rulltrappor får ingå i väg till utrymningsväg (utom i sjukhus) men får inte räknas som utrymningsväg.

15.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland anges inget uttalat i regelverket. Dock har det av erfarenhet accepterats i väg till utrymningsväg förutsatt att de stannat på brandlarm, att bredden varit tillfredsställande och utformningen av stegen beaktats.

15.3.6 Kanada

Rulltrappor behandlas i samma avsnitt som hissar i det kanadensiska regelverket och krav på hissar gäller även för rulltrappor. Rulltrappor får därmed inte användas för utrymning. Direkt anledning till detta anges inte men viss indikation att det har med till-/frängänglighet ges då man läser tillgänglighetsreglerna; dessa anger ett alternativ medel för att ta sig mellan våningsplan (ramp utan trappsteg eller hiss) måste finnas i de fall att man har en rulltrappa.

15.4 Intervjuer

Vad är syftet med att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg?

Intervjuperson nummer 1

Steghöjd och bredd funkar inte, det finns risk för snubbling. Smala, höga kanter gör att om någon snubblar kommer ingen annan förbi. Nerför finns risk att snubbla på grund av att stegen ändrar höjd på slutet.

Intervjuperson nummer 2

Rulltrappor har i grunden inte samma steghöjd/djup som vanliga trappor och är inte ämnade att gå i. Sen är det betydligt enklare att gå nedåt än uppåt. Vanliga trappor har också vilplan som inte rulltrappor har vilket också ska vägas in i bedömningen om någon behöver vila.

Intervjuperson nummer 3

–

Intervjuperson nummer 4

De är svåra att gå i när de står stilla. De är smala och otympliga om man har barnvagn, är äldre eller har andra försvårande omständigheter. Rådet anger att de inte bör användas, vilket är skillnad mot ett förbud.

Intervjuperson nummer 5

Har man gått in i lokalen via rulltrappa lär man försöka ta sig ut den vägen i första hand. Vet inte det egentliga syftet med att inte tillåta. Det är ju inte jämförbart med en hiss där man helt kan fastna och bli instängd.

Intervjuperson nummer 6

De är svåra att gå i, därför rekommenderas de inte ingå i utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 7

Här finns försök från Lund som utgör del av ett omfattande underlag som låg till grund för BBR 19.

Detta kommenteras under litteraturlista (författarens anmärkning).

Intervjuperson nummer 8

Vet inte varför det är på det sättet. Det är en sak att en uppåtgående rulltrappa inte vänder och går neråt när det är folk i den exempelvis. Kanske för att tvinga fram fler utrymningsmöjligheter.

Intervjuperson nummer 9

Kapaciteten i rulltrappor är begränsad. De är svåra att gå i om de står stilla. Det är även svårt att säkerställa att de är i drift vid brand.

Intervjuperson nummer 10

Det kommer från exjobb från LTH där man studerat knutpunkten i Helsingborg. Dock är det en sluss nära rulltrappan som är upphov till delar av de problem man identifierat i detta arbete och inte rulltrappan.

Om man vill få fram analytisk dimensionering borde formuleringen ändras. Man borde kanske lyfta in parametrar att tänka på vid dimensionering. Syftet att man ska tänka till kan dock vara bra.

Intervjuperson nummer 11

Rulltrappor är mindre tillförlitlig och svårare att gå i. Det går även långsammare att gå i den. Rekommendation att den inte är lämplig som huvudalternativ. Reglerna skrivet med ett visst försiktighetsmått eftersom forskning vid tidpunkten var begränsad vad gäller rulltrappors användning i utrymningssyfte.

15.5 Litteraturlista

Följande litteratur har bedömts relevant och har därför studerats i samband med att klargöra syftet med detta råd:

Jakobsson, A-S. & Karlsson, V. Utrymning via rulltrappor, Rapport 5299, Lunds Universitet, 2009
En studie som är genomförd med det primära målet att utvärdera huruvida rulltrappor är lämpliga som del av utrymningsväg. Ett vidare delmål har varit att studera gånghastigheter och personflöden i rulltrappor. Studien visar att för den studerade rulltrappan var utrymningskapacitet och gånghastigheter ungefär motsvarande en vanlig trappa. Dock anser författarna inte att rulltrappor är lämpliga i utrymningsväg på grund av:

(1) att det finns risk för att rulltrapporna är otillgängliga på grund av underhåll eller liknande.
(2) att det vid reversering av en rulltrappa finns en fallrisk om rulltrappan startar ryckigt.
(3) att det finns en allmän fallrisk i rulltrappor då stressade personer kan försöka tränga sig förbi långsammare individer.
(4) att det finns risk för att flödet stoppas på grund av bagage, barnvagnar eller liknande då rulltrappor idag är relativt smala.

Om ovanstående punkter beaktas är det dock författarnas åsikt att rulltrappor skulle kunna användas för utrymning.

Ejrup, A-M & Norin, E. Designing evacuation for deep underground stations including escalators, Paper presenterat på ISTSS 2016
Författarna utvärderar nuvarande användande av rulltrappor för utrymning från stationer och har en del funderingar kring huruvida de existerande standarderna tillgodoser den problematik som kan uppstå. Mycket handlar om personflöden och gånghastigheter men en primär slutsats är även att man bör beakta scenariot då endast en rulltrappa på en specifik våning fallerar i kombination med det scenario som NFPA 130 anger, där en rulltrappa per våning antas fallera. Detta eftersom att ett sådant scenario kan innebära att en domino-effekt uppstår då personer riskerar att transporteras upp till ett fullbelastat stannplan.

SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, fifth edition, 2016
I handboken anges att en huvudanledning till att rulltrappor inte accepteras som del av utrymningsväg är att stegutformningen avviker från de krav som typiskt ställs på utrymningstrappor. De större steglängderna bedöms inte vara några problem men de högre steghöjderna som vanligtvis finns i en rulltrappa kan innebära problem vid utrymning om trappan står stilla. Utöver detta finns heller inte vilplan, vilket vanligtvis krävs i trappor och dessutom kan de varierande steghöjderna som uppstår i början och slutet av en rulltrappa innebära en förhöjd fallrisk vid utrymning.

Det anges dock att rulltrappor kan användas i utrymningsdimensionering då denna görs med beräkningar och användandet bedöms lämpligt av både designer och kontrollerande myndighet.

15.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Anledningen till att man varit tveksam till utrymningslösningen framgår egentligen av det som tidigare stod i Utrymningsdimensionering, 2004, det vill säga primärt att tillförlitligheten inte är tillräckligt hög. Detta bekräftas även av skrivelser i andra regelverk, intervjuer och litteratur.

Syfte

Med grund i detta bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

Att inte förenklat acceptera rulltrappor som utrymningsväg på grund av att det finns stora osäkerheter i tillgängligheten för denna. Begränsningarna i tillgänglighet beror t.ex. på att rulltrappor regelbundet kräver underhåll som innebär att den blir obrukbar över en längre tid.

Även andra utformningsaspekter måste beaktas vid tillämpning av lösningen vilket gör att användandet av rulltrappor som utrymningsväg är hänvisat till analytisk dimensionering.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att ha utrymningslarm i samlingslokaler i vk2B?

21.1 BBR-text

21.1.1 BBR 5:352

Föreskrift (funktionskrav):

Samlingslokaler ska förses med anordningar för varning i händelse av brand och vid behov anordning för tidig upptäckt av brand. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

Samlingslokaler bör förses med utrymningslarm. Utrymningslarm i samlingslokaler i verksamhetsklass 2C bör aktiveras med automatiskt brandlarm och även kunna aktiveras manuellt. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B kan förses med enbart manuellt aktiverat utrymningslarm.

21.2 Historik

Krav på utrymningslarm i samlingslokaler infördes i BBR 1.

21.2.1 BBR 1

Föreskrift

5:3711 Utrymningslarm

Samlingslokaler skall förses med utrymningslarm som aktiveras automatiskt eller från bemannad plats vid brandindikation.

Allmänt råd

Utrymningslarm bör ge dem som uppehåller sig i samlingslokalen talad information om lämpliga åtgärder vid utrymningen.

21.2.2 Konsekvensbeskrivning BBR 19

Ändring

Utrymningslarm ska finnas och i Vk2C bör det aktiveras automatiskt, dvs. enbart manuell aktivering är inte tillräckligt som det var tidigare.

Motiv

Krav på automatisk aktivering av utrymningslarm har tillkommit då det inte är lika säkert att enbart en person (personal) ska aktivera utrymningslarmet som ett automatiskt aktiverat larm. Boverket kan heller inte ställa krav på vad personal ska uträtta. Indirekt har automatiskt brandlarm ofta varit ett krav då det ofta har varit svårt att säkerställa en snabb manuell aktivering pga. att detta är personalberoende.

Konsekvens: 

[…] Idag gäller krav på manuell aktivering, kostnaden för denna ligger i storleksordningen 5000 kr för ett system. Dessutom tillkommer kostnader för organisatoriskt brandskydd som dock inte har kvantifierats.

21.2.3 Remissvarssammanställning till BBR 19

På frågan ”Verksamhetsklass 2B kan förses med manuellt aktiverat utrymningslarm.” Ställs krav på att personal är närvarande? Bemannad plats? Omfattning av tryckknappar?” svarar Boverket

”Ang. utrymningslarm, ingen åtgärd. I varierande grad ställs krav på organisatoriskt brandskydd genom lagen om skydd mot olyckor. Manuellt aktiverat larm förutsätter personalens, eller andras medverkan.”

21.3 Utländska regelverk

21.3.1 Norge

Liknande krav finns i Norge. Dock gäller talat utrymningslarm för lokaler i flera plan som har fler än 1000 personer.

21.3.2 England

ADB

Se även 5:358 ovan.

I alla andra fall än mindre lokaler och byggnader ska byggnader förses med ett passande automatiskt brandlarm med manuell aktivering placerad i närheten av utgångar och larmet ska höras tydligt genom hela byggnaden.

BS 9999

Brandskydd behövs för att assistera och skydda personer i byggnaden så att de kan röra sig säkert bort från faran efter att en brand uppkommit, detta via meddelanden från något system som automatiskt brandlarm, passiva och/eller aktiva säkerhetssystem vid brand.

21.3.3 USA

Kravet är väldigt annorlunda ställt i IBC men alarm krävs i många verksamheter.

21.3.4 Australien

Utrymningslarm krävs. Däremot anges inte om det ska vara automatiskt eller inte utan det hänvisas till en standard AS 1670.4 som arbetsgruppen dock inte hade har tillgång till. Av förtydligandena i guiden går det dock att dra slutsatsen att där det krävs ska det vara automatiskt. Annars försvinner syftet med kravet vilket är att ge en tidig varning för de som behöver mer tid att utrymma eller som annars inte skulle starta utrymningen i tid, t.ex. för att de inte blir varse branden annars.

21.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

21.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Kommentar: Motsvarande krav på brand- och utrymningslarm i det kanadensiskas-regelverket utgörs av krav på larm i byggnader med mer än 300 personer, 150 personer på våningsplan ovan eller under markplan, bar/restaurang med mer än 150 personer.

Intent Statement (motivering/syfte):

21.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ha utrymningslarm i samlingslokaler i vk2B?

Intervjuperson nummer 1

–

Intervjuperson nummer 2

Behövs sannolikt för att få ihop utrymningstider. Kan finnas folk bakom stängda dörrar i t.ex. toaletter och liknande som inte ser att det brinner.

Intervjuperson nummer 3

Krav på larm fanns före Gbg-branden, men kravet på automatik kan komma därifrån.

Intervjuperson nummer 4

Vet inte bakgrunden men det kom efter Göteborgsbranden. Syftar till att man skall hinna reagera och ta sig ut. Kravet känns lite högt i ex en restaurang med sittande gäster och mycket personal, till skillnad mot en biograf med knappt en vaktmästare.

Intervjuperson nummer 5

Alla ska få veta, viktigt med tidigt larm när det är mkt folk. Man räknar med att det finns en organisation eller person som kan aktivera. Samhällsmässigt anses det troligtvis ej skäligt med automatiskt brandlarm i dessa lokaler men fortsatt tillfredställande utrymning

Intervjuperson nummer 6

Slår konstigt om man gör det analytiskt eller förenklat. Scenario 2 blir lite konstigt om man inte har heltäckande brandlarm.

Teknikutveckling gjorde att man införde krav på automatiskt larm i Vk 2C.

Intervjuperson nummer 7

Manuellt larm? Intervjupersonen inte deltagit i diskussionen. Oklart varför manuellt ok.

Intervjuperson nummer 8

Kunna varna personer för att snabbare kunna ta beslut om att utrymma. Förutsätter ett bra systematiskt brandskydd vid uthyrning så att berörda vet att och hur man ska aktivera larmet.

Högre risker vid alkoholpåverkan och därmed högre krav på aktivering (dvs. automatiskt brandlarm)

Intervjuperson nummer 9

Bakgrundstanken var nog att det ska finnas en ansvarig person i samlingslokalen som kan starta ett manuellt larm. Syftet med själva larmet är att uppmärksamma personer att de ska gå ut (inte behöva busvissla).

Intervjuperson nummer 10

Personer ska bli varse om att de ska lämna byggnaden. Svårt att ha en överblick i den typ av lokaler då kan det vara svårt att förstå att det brinner/är dags att utrymma själv.

Intervjuperson nummer 11

Att undvika potentiellt stora konsekvenser. Manuellt aktiverat kan vara tillåtet i lokaler där det är uppenbart att det finns personer som kan starta larmet, t.ex. aula. Annars automatiskt aktiverat. Detta är mindre bra beskrivet i BBR.

21.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utrymningslarm i samlingslokal har funnits med sedan BBR 1. BBR anger att manuell aktivering är möjlig men de intervjuade personerna har en något delad uppfattning om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska vara tillfyllest att larmet aktiveras manuellt.

Intervjuade personer nämner stora konsekvenser vid brand samt risk att inte uppfatta branden om man t.ex. befinner sig bakom stängda dörrar.

Studien av de utländska regelverken ger ingen ökad syftesförklaring

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut ur brandcellen.

Syftet med utrymningslarm i samlingslokal bedöms vara att säkerställa att alla personer i lokalen snabbt blir varse om att de ska utrymma.

Kommentar: Manuellt aktiverat utrymningslarm bedöms uppfylla syftet när det är hög sannolikhet att någon i lokalen aktiverar utrymningslarmet tidigt vid brand.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)